Samtidigt som vi lär hunden olika färdigheter, lär vi den också regler för hur inlärningen går till. Olika tillvägagångssätt förstärker olika beteenden. En hund som ständigt blir lockad och visad, lär sig att vara passiv i inlärningsituationen. En hund som får prova olika beteenden på egen hand, lär sig att vara aktiv. Vi vill ha aktiva hundar när vi tränar, framför allt med tanke på vår målsättning – lydnadstävlingar. På lydnadstävling ska hunden vara aktiv och göra mycket, medan vi är ganska passiva. Av den anledningen försöker vi redan från första stund få hunden att göra så mycket som möjligt medan vi gör så lite som möjligt. Därför väljer vi att i så stor utsträckning som möjligt få fram nya beteenden utan att vi behöver visa och hjälpa hunden. Vi ser också till att de kommandon vi ger, fungerar som ”gröna ljus” och inte som tjat.

Om vi väljer att arbeta med frivilliga grundfärdigheter och en aktiv hund, måste vi skapa regler för inlärningen, som gör den effektiv och frustrationsfri för både hund och förare. I den här artikeln kommer vi att formulera några regler som vi tycker gör träningen effektiv. Så länge vi håller oss till reglerna, kommer hundarna att anpassa sig. Hundarna gör det som lönar sig, det är inte svårare än så. Att lära sig att lära är en process och hundarna lär sig ständigt nya saker om hur man lär sig. När vi börjar klickerträna en hund, kommer den att genomgå flera inlärningsnivåer. I den här artikeln kommer vi att ta utgångspunkt i dem.

1. Klickerklok

Regler:
  • Varje klick följs av en belöning
  • Vänta inte på beteenden, förstärk det som hunden gör spontant
  • Dela upp alla beteenden i så små bitar som möjligt
  • Klicka för olika typer av beteenden. Aktiva/passiva, beteenden under shejping/färdiga beteenden etc.
Den första inlärningsnivån kan vi kalla för ”klickerklok”. Med det menar vi att hunden har förstått att klicket markerar ett beteende och att den har förtjänat en godbit. Hos en del hundar ser man verkligen när det går upp ett ljus och de börjar testa olika beteenden för att se om de inte kan utlösa ett klick till. Att nå den här nivån går vanligtvis snabbt, men det finns äldre hundar som aldrig tidigare har upplevt att deras eget beteende kan påverka omgivningen. För dem kan det ibland ta lite längre tid innan polletten trillar ner.

En del förare har svårt att se hur deras hundar helt plötsligt skulle sätta igång och erbjuda beteenden. De glömmer att hundar utför olika beteenden hela tiden, speciellt om vi inte står och väntar på dem. När ljuset gick upp för Fannys valp Shejpa, klickade Fanny för att valpen lade sig ner för att sova i sin bur. Hon höll ett öga på valpen medan hon höll på med annat och klickade varje gång Shejpa lade sig ner för att sova. Efter flera repetitioner, såg vi hur polletten trillade ner. Shejpa lade sig mycket riktigt ner, som för att sova, men samtidigt som hon gjorde det, höll hon ett förväntansfullt öga på Fanny med klickern. Hon försökte också göra det enklare för sig och testade om det gick an att bara gå en liten cirkel eller bara sänka ner huvudet.

Om du har en hund som har svårt för att erbjuda beteenden, bör du observera den i vardagen och välja ut ett beteende (eller eventuellt flera) att klicka för. Hundar gör saker hela tiden, de sätter sig ner, vrider på huvudet, tittar på oss, flyttar tassar etc. Vänta inte på underverk, fånga istället det som din hund gör spontant. Det är aldrig meningen att hunden ska bli frustrerad eller uttråkad.

Vi ser en del hundar som ständigt tränas med för höga kriterier. De får testa sig fram tills de prickar rätt. De hundarna utmärks ofta av en slags ketchupeffekt. De sitter och tänker och ökar i frustration, tills de provar allting på samma gång. Det är både ineffektivt och svårt att träna på det sättet. Sträva efter att hålla en jämn och hög frekvens av information (= klick för steg i rätt riktning) under hela träningspasset. Bryt ner alla beteenden i små, små bitar och bygg på de beteenden som hunden visar spontant.

Det är inte bara hunden som lär sig på den här nivån. Du utvecklar också din förmåga att kunna observera små rörelser hos hunden och att dela upp beteenden i små bitar. Begränsningarna sitter nästan alltid hos oss, inte hos hunden.

Anpassa träningen efter hunden. Glöm inte bort att det finns många passiva beteenden i ett lydnadsprogram. En väldigt aktiv hund behöver få fler belöningar för passiva beteenden (sitta/ligga/stå stilla, sitta stilla i utgångsställning, hålla positionen på target etc.) och hos en passiv hund behöver vi förstärka fler aktiva beteenden. Om vi bara klickar för att hunden rör på sig (i motsättning till att vara helt stilla) kommer träning med klicker också signalera för hunden att vi vill att den ska röra på sig. Vi hör ibland folk påstå att det inte går att lära hundar att vara passiva eller slappna av med hjälp av en klicker. Då har man inte förstått att det är vi som tränare som skapar reglerna. Vi vill både kunna klicka för att hunden är aktiv och utvecklar nya beteenden och för att hunden är passiv och håller sig helt stilla. En hund som är van vid båda delarna, kommer att anpassa sig till det vi vill ha för tillfället.

En annan kommentar som vi ofta hör, är att klickern bara ska användas i den första inlärningen, inte när hunden har förstått vad det är vi är ute efter. De personer som påstår det, väljer att låta klickern betyda shejping. När klickern kommer fram ska man testa olika beteenden och fundera ut vad matte eller husse vill. Vi låter istället klickern ha en vidare betydelse och vill att hunden ska ta information från klicket om vad det är vi vill att den ska göra. Vi vill att klicket ska vara en bekräftelse (”bra, det där var rätt, gör om det”) och inte en signal om att börja testa olika beteenden. Ju fler olika typer av beteenden du förstärker med hjälp av klickern, desto bättre kommer hunden att bli på att anpassa stressnivå och aktivitetsnivå allt efter vad du klickar för. En hund som bara får klick för att ligga stilla kommer att gå ner i aktivitetsnivå när klickern kommer fram. Om du däremot bara använder klickern till shejping och nyinlärning, kommer du förmodligen att få en ökad aktivitetsnivå och kreativitet när du startar träningen. Vi vill inte att hunden ska ha några förutfattade meningar om sådant, det är vad vi klickar för som ska ha betydelse, inte att vi klickar.

Det är viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan ta bort timingsaspekten. Det finns ingenting som heter icke-timing, det finns bara bra och dålig timing. Vi kommer att förstärka konkreta och precisa beteenden även om vi inte använder klickern, hunden uppfattar istället andra betingade förstärkare, som att vi tar handen i fickan eller säger ”bra”. En vanlig invändning mot att använda klickern oftare än under shejping, är att man kan råka förstärka beteenden som man inte hade tänkt sig. Naturligtvis kan man lära hunden att vara mer känslig för timingen på klicket än för timingen på ett ”bra”, men det handlar återigen om hur vi använder klickern. Klickern har inga inneboende egenskaper, förutom att den säger ”klick”. Det är vi som tränare som sätter reglerna och lär hunden hur den ska uppfatta klicket.

2. Repetitionsklok

Regler:
  • Var själv helt säker på vilket beteende det är du vill ha.
  • Låt aldrig hunden själv byta beteende. Klicka för ett och samma, tills du väljer att byta.
Den andra inlärningsnivån kallar vi för att hunden blir ”repetitionsklok”. Vi har nu lärt hunden att ta små bitar med information från varje klick, medan vi formar fram beteenden. Nu vill vi lära hunden att plocka fram de olika grundfärdigheterna igen i olika situationer där vi behöver dem. En repetitionsklok hund upprepar det som lönar sig – det beteende som du klickar för – utan att ständigt visa upp hela repertoaren. Med en oerfaren eller osäker hund, klickar vi kanske för många olika beteenden under samma träningspass, medan vi gör den klickerklok. Allt som hunden erbjuder premieras. Om vi fastnar i det här stadiet, kommer hunden att fortsätta variera sig för att få klicket. Det är inte effektivt. Tränar vi på sitt, så vill vi inte ha någonting annat än sitt. Det enda sättet att komma dit är, att som förare skapa regler för när vi klickar. Om du har klickat och belönat för ett sitt, så klickar du inte för någonting annat än sitt i fortsättningen. Hunden får inte tjäna på att byta beteende förrän du visar att det är dags (hur det går till, förklarar vi under nästa punkt: ”felklok”).

Ibland vill vi dock att hunden ska växla mellan två beteenden. Vi kanske vill träna på fjärrdirigeringen och låter hunden växla mellan stå och ligg. Han får ett klick för ligg och en godbit medan han fortfarande ligger. Vi väntar tills han ställer sig och så får han klick och godbit medan han står. Så lägger han sig igen och vi klickar... Våra hundar förstår att det är växling på gång eftersom vi ger ett klick och belönar medan hunden ligger. Sedan väntar vi och håller oss tävlingsmässiga tills hunden ställer sig upp. Hade vi velat träna på att hunden ska ligga kvar, hade vi klickat för ligg igen, innan han ställde sig upp. När han har fått två klick i liggande ställning, vet han att han bara kan ligga lugnt kvar. Hade vi velat upprepa ligg, hade vi klickat och låtit honom äta godbiten ståendes, så att han kunde lägga sig igen efter godbiten.

3. Felklok

Regler:
  • När du är tävlingsmässig, är det en signal till hunden om att allt är i sin ordning.
  • När det blir fel, går du ur tävlingsposen.
  • Om du bryter hunden innan beteendet är fullfört, ska han byta grundfärdighet nästa gång.
  • Om du bryter hunden när beteendet är fullfört, ska han förbättra någonting i beteendet nästa gång.
En hund som har blivit ”felklok”, byter snabbt beteende om det han provar inte lönar sig. På så sätt kan vi snabbt gå igenom repertoaren och plocka fram det beteende vi vill ha. Här gäller det att kunna ta snabba beslut som förare. Vi väljer att signalera till hunden när den ger oss ett beteende som vi inte vill ha just nu. Det gör vi med kroppsspråk (att ta ett steg till sidan/bort från hunden) och eventuellt genom att säga någonting glatt. Anledningen till att vi inte står stilla och väntar, är att vi vill att vår stillhet också ska fungera som en bekräftelse för hunden. När man står upprest, tyst och stilla, ser man ut precis som på tävling. Vi vill att hundarna ska uppleva vår tävlingspose som en bekräftelse - ”det är rätt, jag måste bara jobba lite till”. Därför väljer vi att tydligt gå ur den positionen om någonting inte är rätt. Vi slappnar av i kroppen, flyttar på oss och kanske pratar med hunden.

Felsignalen får aldrig vara negativ för hunden. Det är bara en upplysning. Det är ju inte fel att lägga sig ner, det vara bara det att du inte ville ha det beteendet just nu. Glöm bort time-outs och sura miner. Tänk dig felsignalen som en uppmaning till hunden att försöka igen och försöka hårdare. Det här blir speciellt viktigt när vi jobbar med hela, långa moment och blir tvungna att bryta hunden efter lång tids arbete och kräver att den försöker ännu hårdare nästa gång. Frånvaron av belöning är nog för att hunden ska förstå att det inte blev rätt, var inte rädd för att vara glad och peppa hunden inför nästa försök.

När vi bryter hunden är timingen enormt viktig. Om hunden erbjuder en grundfärdighet som vi inte vill ha, är det allra bäst om vi kan bryta hunden innan beteendet är fullfört. Om du vill ha ligg och hunden är på väg in i utgångsställning, tar du ett steg till sidan redan innan hunden har kommit in till sidan. Om du vill ha sitt och hunden är på väg att lägga sig, får du upp hunden innan armbågarna nuddar marken. Om vi däremot arbetar med ligg och läggandet inte var tekniskt riktigt, så kan du bryta när hunden faktiskt ha lagt sig. Om du vill att hunden ska komma i utgångsställning och han sätter sig snett, kan du bryta när han har satt sig. Skillnaden i tid mellan de två felsignalerna (innan eller efter), gör att vi både kan bryta hunden och få den att erbjuda en annan grundfärdighet, eller bryta hunden och få den att göra grundfärdigheten lite annorlunda nästa gång. Det här är inte heller naturlagar, utan regler som vi håller oss till för att göra träningen enkel att förstå för hunden.

4. Mapp-klok

Regler:
  • Börja dina träningspass med det beteende som du vill ha högst upp (utgångsställning?)
  • Låt hunden göra några ”nyttiga” grundfärdigheter innan du går vidare till cirkuskonsterna.
  • Förstärk bara stå, sitt eller ligg under baklänges marsch, om du precis innan har repeterat samma grundfärdighet stillastående några gånger.
Här kommer en liten dataliknelse. Vi tänker oss att de olika grundfärdigheterna är organiserade i mappar. Mapparna är grupper av signaler som berättar för hunden att vissa grundfärdigheter kommer att bli förstärkta. I varje mapp ligger det en eller flera grundfärdigheter (filer). Vissa mappar har bara en grundfärdighet, andra har många. Den största och viktigaste av mapparna är den som vi kan kalla för ”framför föraren”-mappen. När du står rakt upp och ner, uppträder tävlingsmässigt och har hunden framför dig, finns det många grundfärdigheter som hunden kan välja mellan. De vanligaste i tävlingslydnad är att komma i utgångsställning, stå, ligg, sitt och backande. En brukshund har kanske också skall. Om man som vi också tränar en del tricks, så kanske hunden dessutom kan erbjuda en snurr, sitta vackert, rulla runt och liknande, när han står framför dig.

För att vi snabbt och enkelt ska kunna få fram det beteende vi vill ha, när hunden står framför oss, måste vi ha regler och organisering även här. För det första måste hunden vara både repetitionsklok och felklok. Han kanske börjar med att erbjuda ligg framför dig. Du flyttar på dig innan armbågarna går i marken och han provar istället att sätta sig. Han får klick för att sätta sig och du ställer honom upp med godbiten som han får som belöning. Så fort han har ätit upp godbiten, sätter han sig igen och du klickar och belönar. Efter några sådana repetitioner, vill du byta beteende och få fram stå istället. När hunden är på väg att sätta sig ner på nytt, tar du ett snabbt steg till sidan och får hunden med dig. Han provar då att komma in i utgångsställning på din vänstra sida, men du är snabbare och tar ett steg till vänster när han påbörjar rörelsen. Då ställer han sig framför dig och du klickar och belönar. Sedan upprepar han stå tills du vill ha någonting annat.

Prioriteringsordningen i mapparna kommer från början förmodligen styras av vilket beteende du har förstärkt mest under den senaste tiden. Har du tränat mycket på ligg, kommer hunden förmodligen att prova att lägga sig det första han gör. Vi kan dock påverka i vilken ordning beteendena i mappen dyker upp, på ett annat sätt. Det är effektivt och bekvämt att kunna träna en massa på att hunden ska rulla runt, utan att det för den sakens skull innebär att han alltid provar det först (till exempel när du ställer upp för fritt följ på tävling och vill att hunden ska komma frivilligt i utgångsställning...). De flesta av oss vill i alla fall ha utgångsställningen som det beteende som hunden erbjuder först. Istället för att klicka en massa för ingångar, för att det ska vara det beteende som fått flest klick den senaste tiden, kan vi helt enkelt se till att det är det första vi klickar för under ett träningspass. Även om du kanske vill jobba med ligg, kan du först låta hunden komma i utgångsställning, få ett klick för det och sedan byta beteende. En annan regel som vi har, är att stå, sitt och ligg (utan inbördes rangordning) kommer som beteende två, tre och fyra – innan backande och diverse cirkuskonster. Därför klickar vi gärna för dem någon gång också, innan vi går vidare till konsterna. Våra hundar är ofta med och demonstrerar på kurs och eftersom vi då går igenom hela mappen, med 3-5 klick per beteende innan vi byter, har de blivit duktiga på att hålla den här ordningen. I praktisk träning plockar man sällan fram alla grundfärdigheter i mappen under samma träningspass, speciellt inte med bara 3-5 klick per beteende. Det kan dock vara en poäng i att göra det ibland. Dels för att upprätthålla ordningen, dels för att se vilka grundfärdigheter, som hunden har svårt att ta fram eller om det är någon som dominerar totalt.

Det finns också en annan mapp där vi har flera grundfärdigheter. Signalen för den är att vi går baklänges och hunden följer efter oss. Här kan hunden antingen följa med med kontakt, ställa sig, sätta sig, lägga sig eller backa fort från oss (det finns ju ingenting som hindrar att man tränar cirkuskonster under gång heller...) Det är här vi lägger grunden för ställande, läggande och sättande under gång. Vi lär också in fritt följ genom att gå baklänges i början. Den här mappen kopplar vi direkt till ”framför föraren”-mappen. Om vi inte har repeterat någon grundfärdighet tidigare och börjar gå baklänges, ska hunden följa med oss och gå på vår vänstersida med kontakt och energi (Som ett fritt följ, där förare och hund är riktade åt olika håll – föraren går baklänges, hunden går framåt.) Om vi har repeterat någon grundfärdighet i ”framför föraren”-mappen, ska hunden upprepa den när han följer efter föraren som går baklänges. Många klickertränade hundar börjar testa stå, sitt och ligg direkt när föraren går baklänges. Vi tycker att det är tråkigt, eftersom vi vill att hunden ska följa tätt inpå oss med glädje och intensitet när vi går baklänges. Vi använder det beteendet för att lära in fritt följ och kan då gå baklänges ganska långa sträckor med hunden vid sidan. Därför är det viktigt för oss att hålla ordning här också. Vi vill aldrig ha stå, sitt eller ligg under baklänges marsch, om vi inte tidigare har repeterat det när vi står stilla.

5. Signalklok

Regler:
  • Kommando gäller! Belöna aldrig din hund om han erbjuder frivilliga beteenden, som är oförenliga med det du har gett signal om att han ska göra.
Om vi ska ha en tävlingshund, räcker det inte med frivilliga beteenden. Vi måste lägga signal på många beteenden och dessutom lära hunden att vänta på kommando. Att hitta en balans mellan signalkontroll och frivilliga beteenden är inte alltid lätt. Om vi lämnar det frivilliga stadiet så fort vi har satt signal på ett beteende, förlorar vi mycket av aktiviteten, initiativet och ofta även farten. Vår målsättning är att hunden alltid ska ha en stor förväntan på att utföra alla beteenden vi ber om. I vår idealbild ligger hunden väldigt nära tjuvstart, men klarar av att behärska sig. Signalen blir som ett grönt ljus, som ger hunden tillåtelse att utföra beteendet, som han längtar efter. Vår erfarenhet är att signaler på beteenden som aldrig utförs frivilligt, ganska snart förlorar sin effekt som ett grönt ljus. Under en period med tävlingsträning och mycket signalkontroll, får man ofta långsammare reaktioner och vi upplever att man hamnar i en ond cirkel där vi får göra mer och mer, medan hunden gör minsta möjligt. För att komma ifrån den problematiken, ser vi till att fortsätta med de frivilliga beteendena under hela hundens karriär. Vi upplever att vi får mer fart och intensitet ju mer vi jobbar utan kommandon. För att det ska fungera, måste hunden kunna växla mellan frivilliga beteenden och att vänta på kommando utan problem.

Vår grundregel här är, att kommando gäller! Om jag har sagt ”ligg” och hunden har lagt sig, får han inte bryta den positionen förrän jag säger någonting annat. Det här är en viktig regel om man vill att träningen ska bli effektiv. Det är också en viktig anledning till att man alltid bör ha frivilliga beteenden på repertoaren. När du vill lära din hund någonting nytt, till exempel att sätta sig upp från ligg, bör du lätt kunna få fram ett frivilligt ligg, så att hunden kan sätta sig upp frivilligt. Om du kommenderar ”ligg” och sedan förväntar dig ett frivilligt uppsittande, så ger du dig själv problem i framtiden.

Fjärrdirigering är ett typiskt moment där vi övervägande jobbar med frivilliga förflyttningar. Det är ett ganska vanligt problem att hundar, speciellt unga och oerfarna, helt plötsligt beter sig som om de aldrig hade hört kommandot ”sitt” förut, när vi ber dem byta ställning. På våra hundar har vi löst det genom att arbeta mycket med frivilliga förflyttningar på tävlingsmässigt avstånd, för att då och då kolla av så att vi har fullständig signalkontroll. Det här gör vi gärna under ett och samma träningspass. Vi börjar med frivilliga förflyttningar, lägger sedan ner hunden på kommando och kräver att den ska vänta på signal innan den byter ställning, annars blir det ingen belöning. Det här är naturligtvis, precis som allt annat, någonting som hunden får lära sig gradvis. I början gör vi det enkelt för hundarna att lyckas (till exempel genom att lägga till kommando på nytt och gå igenom stegen för stimuluskontroll innan vi går från frivilligt till tävlingsmässigt), men som slutmål vill vi kunna växla mellan frivilliga beteenden och total signalkontroll under samma träningspass, utan någon annan signal än att vi ger ett kommando.

Den här regeln gäller inte åt motsatt håll. Vi kan kräva att hunden ska hålla en frivillig position och vänta på signal. Så gör vi ju när vi lär hunden att vänta på kommando. Vi förstärker frivilliga, avvaktande beteenden genom att ge hunden signalen om beteendet som han vill utföra. Huruvida vi vill att hunden ska vänta på kommando eller bjuda spontana beteenden, när han har utfört ett beteende, är upp till oss och de kriterier, som vi sätter i det aktuella träningspasset. Genom att göra det enkelt för hunden att lyckas, styr vi in dem på rätt spår. Om du vill att din hund ska lägga sig frivilligt, för att så vänta på kommando ”sitt”, bör du tänka på sitt-kommandot som ett klick och då blir beteendet som du tränar ”ligg och håll positionen”. Hur hade du gjort om du hade använt klickern istället för ”sitt”-kommandot? Jo, du hade börjat med att klicka så fort hunden la sig ner. När han gjorde det stabilt, hade du långsamt och gradvis ökat tiden som hunden skulle ligga och vänta på klicket. Om hunden hade satt sig upp, hade du avbrutit och gjort det enklare för hunden i nästa repetition. På samma sätt arbetar du, när du vill att hunden ska kunna ligga frivilligt och vänta på kommandot ”sitt”. Allt du gör är att säga ”sitt” där du hade klickat i exemplet. Nu kommer klicket först efter att hunden har satt sig upp.

Här har vi också hjälp av att vi har hållit på våra tidigare regler. Om hunden lägger sig ner och vi varken klickar eller avbryter, är det en signal till hunden, att det han gör är riktigt och att han bara ska fortsätta med det tills han får klick eller annat kommando. Tänk så enkelt det blir när vi håller oss till tydliga regler!

Sammanfattning

Klickerträning kan verka svårt och onödigt komplicerat ibland. Hur ska hunden förstå vad vi menar om vi inte lockar, visar och berättar? Med hjälp av tydliga regler i träningen, kan vi få en enormt effektiv hund som behåller gnista och arbetslust genom hela lydnadskarriären. För utomstående kommer det se ut som att din hund läser dina tankar. I själva verket har ni bara ett samförstånd kring vilka regler som gäller i träningen. Tänk på att hunden måste få tid till att lära sig reglerna för hur man lär. Det är ditt ansvar att lära hunden reglerna, genom att göra träningen tydlig och tillräckligt enkel. Var konsekvent och tydlig, men lägg upp träningen så att hunden lyckas så ofta som möjligt. Om hunden inte känner sig trygg och säker på sin sak i träningen, får du inte heller den fart och glädje som genomsyrar en väl genomarbetad lydnadshund.
Klickerträning kan verka svårt och onödigt komplicerat ibland. Hur ska hunden förstå vad vi menar om vi inte lockar, visar och berättar? Med hjälp av tydliga regler i träningen, kan vi få en enormt effektiv hund som behåller gnista och arbetslust genom hela lydnadskarriären. För utomstående kommer det se ut som att din hund läser dina tankar. I själva verket har ni bara ett samförstånd kring vilka regler som gäller i träningen. Tänk på att hunden måste få tid till att lära sig reglerna för hur man lär. Det är ditt ansvar att lära hunden reglerna, genom att göra träningen tydlig och tillräckligt enkel. Var konsekvent och tydlig, men lägg upp träningen så att hunden lyckas så ofta som möjligt. Om hunden inte känner sig trygg och säker på sin sak i träningen, får du inte heller den fart och glädje som genomsyrar en väl genomarbetad lydnadshund.