Fina, söta Wilco blir 1 år idag! För ett år sedan satt jag i Italien och nåddes av de goda nyheterna, men var både förvånad och besviken över att det inte blev några tikar i kullen. Wilco är fortfarande väldigt barnslig i både kropp och knopp. Han har inte börjat lyfta på benet när han kissar än, och han är väldigt långbent och studsig. Vi brukar kalla honom för den glada gasellen.

Vi har tränat på många olika saker, men det är mycket som jag fortfarande vill vänta med tills han är mer mogen både fysiskt och mentalt. Det finns hundar i Wilcos ålder som har färdiga running contacts på full höjd, men vi har inte ens börjat med sådant. Jag tror att han behöver mogna på många sätt. Vi har börjat leka med två låga hopphinder och ett par stolpar att springa runt. Tränat på lite självständighet, serpentiner, tighta svängar, bakombyten och threadlar. Han hoppar fint (om än lite gaselligt) och lär sig fort. Det gäller att inte träna för länge bara.

Det jag tycker bäst om med Wilco är att han är så himla snäll och vänlig. Han vill bara vara vän med alla människor och hundar. Jag hoppas verkligen att han fortsätter vara sådan när han blir mer vuxen och könsmogen. En annan skön sak är att han är jätteduktig på att ta det lugnt när andra tränar eller kör agility. Det är värt så mycket att inte behöva jobba på det. Det är också jätteskönt att kunna träna mina tre hundar samtidigt och bara be dem lägga sig ner när det inte är deras tur. För Squid har det tagit 6 år att komma i närheten av det (hon får köra först och sedan sticka iväg med sin leksak medan de andra tränar kort), medan Epic och Wilco verkar ha det naturligt.

Nu ser vi fram emot våren, när vi ska komma igång med vallning, lydnad och agility på allvar! Under tiden njuter Wilco av lek in snön och lite shejpingpass inomhus.