Man ska smida medan järnet är varmt heter det ju. Nu när jag har både smart hund med flyt och två medhjälpare så körde jag dagens tredje pass. Shejpa var kanonduktig. Och snabb! Tror dock att plankan både är för instabil och för smal, för hon tappade balansen flera gånger och jag tror att flera avhopp kom av det. Annars verkade hon väldigt säker och hade härligt tryck!
Vi körde ett pass till idag och körde på skarpare vinkel än sist. Jag började med att starta henne ungefär halvvägs upp på plankan. Hon verkade lite osäker och fick inte helt till det sista steget. Jag blev osäker på mina kriterier (det är skitsvårt med de halvbra). Hårda kriterier har ju kanske fått oss dit vi är nu, men man vill ju inte förlora farten heller. Efter en stund lät jag henne springa hela plankan. Det var lite svårt rent praktiskt. Thomas fick hålla både Shejpa och plankan uppe i luften. Här fick hon upp lite fart och verkade ha lättare att träffa rätt. Hon missade en gång när jag var före henne och en gång när hon kom på att Nina hade korv istället för torrfoder (hon springer till Nina som sitter 5 meter bortanför plankan med mat). Det här ska bli spännande att fortsätta med. Jag älskar att skillnaden blir så tydlig jämfört med när hon springer på plankan på marken.
Tja. Vad ska man säga? Det ser väl rätt bra ut? Jag fattar inte vad som hände…
Jag har knappt tränat running contacts i år. Dels har jag tyckt att det är svårt, dels har det kännts både roligare och mer spännande med nosduttarna. Men nu får jag kanske kapitulera och faktiskt träna lite running igen. Shejpa har nämnligen överraskat oss alla idag. Det började med att Justine la ut filmer på running contacts-träning igår. Hennes Preston hade en snygg balansbom som jag såg i Kanada och nu har hon börjat träna om Riot också. Jag tittade runt lite på YouTube och tittade på lite olika hundar (många som har dokumenterat sin träning på film) och tittade på min egen film från april. Hade en massa funderingar, så jag mailade Justine och vi diskuterad ikväll. Det visade sig att Justine hade mailat Silvia Trkman och visat henne min film, så jag kunde definitivt få proffshjälp via msn 😀 Silvia menade att hon hade belönat alla Shejpas försök, men gett jackpot för de bästa. Eftersom hon inte hoppar så borde alla belönas… Silvia menar också att det är lätt att tappa fart om man är för petig med placeringen av tassarna.
Jag körde ett pass med running contacts (det andra sedan filmandet i april, körde ett pass i maj också som var apdåligt) idag på eftermiddagen och det var ungefär som det på filmen. Om hon träffar brädan rätt i första steget så blir sista kanonbra. Träffar hon sämre i första steget blir det sista inte lika bra. Men Silvia menade att alla var bra nog, så det är ju fint. Redan innan jag hörde Silvias resonemang hade jag bestämt mig för att bara sätta upp plankan i en vinkel och se vad Shejpa skulle göra. Ikväll satte vi upp den på bordet (det som trappan sitter fast i, typ large-höjd) och körde mot Nina som godbitskål. Det var häftigt, för Shejpa hade riktigt hög lyckandeprocent enligt mina gamla kriterier (tassar precis på slutet av brädan) och var nästan 100% med Silvias kriterier (spring, inte hoppa). Visst sprang hon inte lika snabbt som när hon springer på marken (hon kan ju inte ta lika mycket sats heller), men det här ska bli väldigt intressant att jobba vidare med. Tänk, ibland är lösningen på träningsproblem att öka kriterierna 😀 Ska försöka filma träningen imorgon…
Vi försöker träna en del kontaktfält här hemma så att vi kan börja baklängeskedja, leka gungbrädelekar och kanske sätta Shejpa på a-hinder och balansbom för första gången i nästa vecka. Nosduttarna börjar faktiskt se riktigt bra ut och jag vet att det kommer vara så mycket enklare i en torr inomhushall än på lerigt gräs i regn. Har kört en del med target just för att underlaget är lite dåligt, men jag börjar märka att det är nästan lika bra utan target nu. Jag är liksom aldrig helt nöjd, men jag tror att vi kan gå vidare en del under Tweener camp hos Susan. Här kommer en liten film från dagens kontaktfältsträning:
Vi tränar också running contacts ibland, väldigt sporadiskt tyvärr. Det blir liksom en månad mellan gångerna och det märks ju genom att framstegen kommer väldigt långsamt. Tog upp träningen idag eftersom jag tänkte att det hade varit fint att få lite feedback från Susan på det också, men jag inser att jag borde ha börjat träna det för länge sedan, formen är inte stabil… Å andra sidan spelar det inte så stor roll om det tar tid att bli klara med running contacts. Det finns ju ingen anledning att köra det innan vi är i klass III och tiderna börjar bli viktiga. Kanske blir vi aldrig klara, kanske blir det gradvis mer running när Shejpa blir äldre. Jag tror nog att running contacts är framtiden och att vi kommer att hitta snabbare och mer effektiva sätt att lära in det om några år. Jag tror också att det kommer att bli svårare att vinna med stopp på kontaktfälten ganska snart, för även de som lär in dåliga running contacts kommer ju ha tur ibland och då få till bra tider. Den som lever får se, vi jobbar med båda delarna så har vi både hängslen och livrem 🙂 Så här såg träningspasset ut idag. ”Bra” betyder att hon får godbit hos husse, ”oj” betyder att hon får komma tillbaka och göra om. Timingen är inte helt enkel, för skillnaderna är ibland hårfina:
Åh, så duktiga hundar jag har! Kjersti med flatten Luna var här och tränade ihop med oss. Jag bestämde mig för att planera kombinationerna innan jag tog ut hunden, att sätta stoppklocka på 5 respektive 3 minuter och att träna bra. Det gick kanon! Missy höll sig cool och riktigt tankfull! Shejpa gasade på som en galning och hann inte tappa tempo innan jag avslutade. Med Missy jobbade jag lite med slalomingångar. Har fortfarande problem med att hon missar andra porten ibland när hon kommer vinkelrätt in i vänsterhandling. I övrigt blev det mycket serpentiner för henne. De fungerade kanonbra. Kanske hjälpte min dåliga träning igår i alla fall lite 🙂 Missys första pass blev 5 minuter och sedan körde vi fem minuter till. Jag fortsatte med serpentinerna, men provade också lite grejer i slalom. Upptäckte att jag verkligen inte kan springa förbi henne och trycka ut ur slalom. Det måste vi träna på. Men hur?
Shejpa fick mest göra enkla saker. Vi började med en enkel kombination med bara högerhandling. Svårigheten låg i en väldigt lång 180-graderssväng (framgår inte helt på skissen hur långt det var, jag får inte riktigt bilden att stämma med verkligheten. Den klarade hon kanonbra på egen hand, hon hade riktigt mycket sug och sprang fortare än någonsin. När jag bytte kombination och lade in ett framförbyte mellan hinder 3 och 4, valde hon för första gången att skita i min handling och springa på den linjen som belöningen hade kommit på tidigare. Inte helt bra, naturligtvis, men samtidigt ett lite schyst tecken på att hon verkligen börjar få fart och sug. Två gånger gjorde hon det till och med, sedan hängde hon på mig över svart 5 och 6. Första passet var 3 minuter.
Det blev ett pass till för Shejpa. Jag körde henne igenom 12-pinnarsslalom två gånger. Inga problem med säkerheten, men farten kommer nog att öka gradvis när hon blir trygg på 12 pinnar. Sedan körde vi 15 repetitioner med running contacts och för första gången hade vi faktiskt 100% lyckanden! Häftigt!