Det har varit extremt varmt i helgen, så det har inte blivit så mycket hundträning. Mamma, pappa och Twiggy har varit här och vi har ätit gott, badat i havet (åh, vad man önskar att man kunde ha med kameran ut i vattnet…) ihop med hundarna, läst skönlitteratur i skuggan och planerat bröllop. Ikväll blev det i alla fall lite agilityträning (ja, jag borde egentligen träna lydnad, men…). Missy fick köra lite balansbom igen. Det känns bra. Hon är ruggigt medveten om vad som ska göras, något som gör att knepiga vinklar efter hindret inte blir något stort problem, i alla fall inte när hon springer mot en utlagd belöning. Det känns som att hon börjar få upp rytmen och flytet i springandet och ser mer avslappnad ut. Hon är dock fortfarande inte helt trygg och det händer att hon tappar balansen korta stunder när hon springer i full fart, något som gör att hon liksom måste rädda situationen och blir orytmisk. Så här såg det ut ikväll. I början av filmen belönar jag själv och i slutet belönar Nina.

Shejpa fick köra lite olika grejer som vi prioriterar just nu. Lite balansbom i kombination med kastad belöning, sug in i slalom och full fart i slalom trots att jag stannar. Samling och tight sväng runt ett hopphinder och att springa balansbom trots att belöningen finns i en vinkel av från kontaktfältet. Allt gick bra. Belöningen var hela kycklinghalsar och valbiff, så hon var motiverad i alla fall 🙂

Jag tyckte att Shejpa lärde sig running contacts snabbt, men Missy tar nog något slags pris. Vi började träna i förrgår kväll och ikväll har hon sprungit en hel balansbom med väldigt hög träffprocent. Jag är helt fascinerad. Om det går så här snabbt att lära kontaktfält är det ju snart ingen sport längre. Naturligtvis har vi massor av jobb kvar tills det är färdigt, men jag har aldrig hört talas om något liknande. Vanligtvis säger man ju att RC tar sååå lång tid, men jag tror att det har mer med metoderna att göra faktiskt… Den som lever får se. Vi är ju nybörjare på det här.

5/5 perfekta repetitioner i full fart (okej, det går att få 0.1-0.2 sekunder snabbare balansbom) utan någon utlagd belöning, bur eller person. Se och njut! Det gör jag.

Igår var det sjukt varmt igen och det är svårt att få till någon bra träning. Det är inte tillräckligt kallt förrän det är mörkt. Som tur är verkar Shejpa tycka att balanshinder är roliga, så vi får till en hel del, även om hon inte är lika taggad som hon kan vara. Idag har vi fortsatt jobbandet med kontaktfälten. När jag tränade i förrgår upptäckte jag att hon ibland hoppade kontaktfälten på väg upp. Lilla hunden med de stora stegen… Det verkar ändå som att jag har fått lite ordning på det nu. Det hjälpte att skicka henne åt andra hållet, så att hon fick starta på den sidan där hon brukar springa upp. Det kontaktfältet fanns det ju värde för och hon satte det varje gång. Jag klickade för bra träffar och belönade i farten uppe på hindret. Det finns väl dock en risk att det kommer tillbaka om hon får ännu mer fart (den balansbommen som jag har film på där hon verkligen är på gränsen på väg upp, klockar jag till 1.4 sekunder, vilket är en världstid i klass med Las bästa).

När det gäller nedfarterna har jag jobbat med att försöka plocka bort buren som mål och bara kasta leksak. Jag hade fortfarande buren framför hindret, men kastade leksaken efter klicket. Det funkade rätt bra, men det är grymt mycket svårare om hon inte springer mot något. Börjar hon tveka och titta på mig är det lätt att få ett hopp. Jag provade också att sätta buren i en lite svårare vinkel, men det var inga problem.

På kvällen testade vi a-hindret för första gången. Jag ville se vad hon gjorde om vi bara körde henne över och på filmen kan man se att hon testar lite olika varianter. För det allra mesta träffade hon kontaktfältet, men lite för högt upp för min smak. En gång fick hon en perfekt träff på kontaktfältet, men den tekniken tror jag inte att hon väljer igen och den verkar inte helt hälsosam heller. Att bara sätta ner tassarna en gång på nedfarten sliter nog för mycket på kroppen. Jag ska sänka hindret och jobba lite mer systematiskt med den, det behövs nog inte mycket. Det blir väl lite träning idag också, när det blir lite svalare. Då ska jag ta gungbrädan igen.

Vi är klara med ett väldigt varmt, men väldigt trevligt lydnadsläger. Tack till alla kursdeltagare som har gjort det värt att stå och svettas i solen!

Det här har gått snabbt! Vi fick hem banan i torsdags. I fredags körde jag nedfarten från bordet. Idag la jag till först en lastpall och sedan en lastpall till på höjden. Fick hög lyckandeprocent (80-90%) trots att jag ökade svårighetsgraden i form av egen position och rörelse. På kvällen satte vi ihop hela balansbommen och baklängeskedjade den. Hon var förvånansvärt säker och jag upplevde att hon bara hoppade när hon liksom tappade balansen lite och blev osäker över bommen. Hon tyckte att det var lite läskigt med höjden och den smala plankan (det trodde jag aldrig om henne!). Jag tror att det blir ännu bättre när hon får upp farten och självförtoendet. Först skickade jag henne bara in i buren, men när vi började köra hela hindret tyckte jag att det blev lättare att få framåtsug och fart om jag skickade till medhjälpare med godis, så det gjorde vi. Får köra med hinder/bur efter imorgon eller något. Här kommer en liten film. Jag gillar att hon träffar så lågt och tydligt på kontaktfältet!