Jag är i Trondheim och håller handlingskurs i helgen för ett jättetrevligt och duktigt gäng. Shejpa är med mig medan resten av hundarna är med Thomas. Vi bor hemma hos Nina med Bender och Saga och det första Shejpa upptäckte när hon kom in här var att det fanns ett torrt oxhudsben. Himmelriket! Det bar hon runt på och gnagde på hela kvällen igår. Jag tror att hon var lite paranoid och rädd att de andra hundarna skulle stjäla hennes ben också, så hon hade stenkoll på det hela tiden, även när jag bad henne lämna det en stund. När vi skulle gå och lägga oss kom hon på att hon hade glömt benet och rusade ner för trappan för att hämta det. Sedan försökte hon sova med benet i munnen, men insåg väl att det inte skulle gå, så hon gräve omsorgsfullt ner det i överkastet innan hon kunde somna. Det första hon gjorde på morgonen var att kolla så att det låg kvar… Lilla knäpphunden.
Flygresan, miljöombytet och kanske framför allt benparanoian gjorde henne nog rätt trött, för hon har inte helt varit sig själv idag och var egentligen ingen bra demohund. Hon har i alla fall legat snällt och sovit i sin öppna flygbur hela dagen, men gjorde inte jättemånga knop på agilitybanan. Däremot har hon gjort enorma framsteg på balansbommen! Vi har fått möjlighet att träna på en ny sorts (gammal och skruttig) balansbom och hon har varit helt fenomenal. Vi har jobbat i kanske två dagar på svängar från balansbommen med hjälp av en pinne i marken som hon ska runda precis vid hörnet av balansen. Det tycks ha hjälp direkt! Nu fixade hon i princip vilka svängar som helst. Jag ställde mig i LOP-position vid A,B och C och skickade över (A från höger till vänster och B/C från vänster till höger) balansbommen och belönade hos mig efter väl utfört kontaktfält. Sprang också in i bytena och kunde springa diagonalt till serpentinposition vid hinder A, tio meter från kontaktfältet, och hon gjorde det fortfarande skitbra! Hon kan springa snabbare över balansen, men jag var faktiskt glad över att hon kunde springa lite långsammare än vanligt och fortfarande hålla precisionen. Hon brukar annars vara bättre ju snabbare hon springer. Svängarna av balansen blev i alla fall skittighta (jmf med filmen från senaste blogginlägget där svängen blir ganska stor), ibland tror jag att hon springer på kanten av kontaktfältet för att kunna svänga snabbt. Insåg också att det är svårt att se exakt var hon sätter tassarna när gruset är mörkt, kontaktfältet är mörkt och tassarna är svarta. Det är bäst att domarna sätter på sig glasögonen i framtiden…
Vi har också jobbat lite på gungbrädan (som också är gammal och konstig) och det var lite värre. Där märktes det mer att hon var trött och jag fick inte det riktiga drivet. Jag vill ju gärna att hennes framtassar alltid slår i marken samtidigt som gungbrädan, men då måste hon verkligen springa på fortare. Tror att det ger sig med mer träning. Har kört en del inkallningar över gungan med belöning direkt i position för att bara få fram tempot och få henne att våga mer. Nosduttarna är bra, det är bara det att få henne att driva snabbare till positionen som ska till.
Lägger till några av dagens kombinationer om någon är sugen på att analysera eller köra dem.