Vårträning

Tänk att våren äntligen är här på riktigt. Man tvivlar liksom varje år när snön aldrig tycks försvinna. Nu är det i alla fall ingen tvekan om att våren är här: Snön är nästan borta över allt, det blir för varmt med tröja på när man tränar mitt på dagen, det börjar dyka upp blommor i trädgården och det går att vara ute och träna tills klockan nästan är 21. I det här vädret får man verkligen lust att träna. För tredje kvällen i rad åkte vi till en klubb och tränade, vad härligt det är att träffa lite folk och få lite störningar i träningen. Samtidigt tycker jag att det är lite svårare att hålla en hög kvalitet på träningen nu när utomhussäsongen har börjat, jag måste verkligen ta tag i det där och planera innan, så att jag inte faller i fällorna. Det är så lätt att bara ta hunden ur bilen, gå ut på planen och ”träna lite”. Speciellt nu när jag har börjat träna lydnad igen. Fortsättningsvis ska jag vara noga med att träna lika strukturerat utomhus på klubben, som jag har varit under inomhusträningen de senaste månaderna.

I tisdags var vi på Örebro Hundsällskap BK. Squid fick börja med ett slalompass, det första på gräs! Ny plats, nytt slalom och nytt underlag. Inga problem alls med fyra pinnar, så jag improviserade lite och lade till fyra till efter ett par meter. Och när inte det heller var något problem, satte jag ihop sektionerna till ett åtta-pinnars-slalom. Sedan körde vi igenom alla moment i lydnadsklass I med kommendering. Squid var väldigt duktig och gjorde inga större missar. Det blir framför allt tävlingsträning i olika former som gäller inför debuten.

Igår kväll åkte vi till Kumla BK. Där var det en del liv och rörelse och hundarna fick välbehövlig störningsträning. Shejpa fick köra cirkelarbete och lek och var väldigt taggad efter några tråkiga dagar. För Squids del blev det lite väl mycket störning när vi la en plats med främmande hundar. Det var inget problem med nya hundar, men däremot blev det för svårt när de körde agility bakom ryggen på henne. Hon låg kvar, men började pipa och skruva på sig. Vi tränade också lite fotgående med störning och det gick bra. När det blev lite lugnare körde vi slalom igen. Hon fixar åtta pinnar bra, men behöver få lite mer flyt på tekniken. Thomas har filmat passen, det blev inte jättebra film, men lite kan ni nog se i alla fall:

Jen har kommit in i flocken som om det var världens mest naturliga sak. Hon är mild och vänlig och alla hundarna accepterar henne. Hon har fått följa med och miljöträna på olika platser, och det märks att hon inte har sett så mycket tidigare i livet. Hon verkar i grunden social, vänlig och orädd (har aldrig haft en hund med sådan icke-respekt för kompostgaller, till exempel), men behöver komma ut och se mer för att bli riktigt trygg. Både Jen och Squid har fått valla en del, och jag har nog bestämt mig för att det blir ytterligare en debut i maj – tänkte anmäla Squid till vallhundsprov. Spännande och väldigt nervöst!

Bra och dåligt

Vi har haft två jättebra dagar med agilityträning ihop med Mija och kelpies. Igår var vi i ridhuset i några timmar och idag åkte vi till AH-hallen i Karlskoga för mer träning. Igår fick Shejpa ett pass med att stanna kvar i slalom och Squid fick träna två pass med running contacts och ett pass med slalom. Idag körde Shejpa en kombination tävlingsmässigt och sedan tränade vi gungan. Squid fick precis som igår ett pass med slalom och två med running contacts. Idag fick jag också äntligen svar på min dispensansökan och klartecken att gå SBK:s A3-utbildning (agilityinstruktör steg 3, första steget på lärarutbildningen) som börjar nästa helg. Det ska bli väldigt spännande! Thomas är fortfarande i Norge, han har hållt tränarutbildning i två dagar och åker nu vidare mot fjällen och jaktprov med Pi. Idag hämtade han också nya border collien Jen på Gardermoen. Det ska bli så kul att få träffa henne efter helgen.

Det var de goda nyheterna. Resten här hemma är ganska tungt just nu, jag borde inte klaga, men jag behöver skriva av mig lite. Bilen startade inte i tisdags, så jag har varit utan bil hela veckan. Jag hade väldig tur som fick besök av Mija med bil i två dagar. Det gör det ju också lite krångligt att ta sig till AgIFs Ras-SM på lördag. Dessutom har jag varken boende eller någon som kan se till fåren, så det är verkligen frågan om jag kommer iväg. Det hade varit så roligt att få vara med! Dessutom har jag börjat bli sjuk och har ont i halsen och huvudet. Fåren ska ha mat två gånger om dagen och jag får så ont i armarna av det att jag ikväll inte kunde hålla en telefon eller skriva på datorn på en timma efteråt. Jag hoppas att det hänger ihop med att jag är sjuk och att jag inte är så jäkla klen att jag inte klarar av lite enkelt gårdsarbete (även om det finns risk för det…).

Så, nu har jag klagat nog! Här kommer två videos från idag, en på slalomträningen (körde ett pass igår som inte är filmat, förrutom det så följer det här passet på förra videon) och en på lite kontaktfält på full höjd.

Vikten av pauser

Sista dagen i Halmstad, snart rullar jag, hundarna och den buckliga bilen utan bakruta ner mot Skåne. Igår hade jag föreläsning för ett trevligt gäng på kvällen. Temat var shaping och jag pratade bland annat om vikten av pauser. Jag berättade bland annat att pauserna hjälper oss att utvärdera träningen ofta, och att jag även tycker att hunden verkar ”lära sig” under pausen. Ofta är hunden mycket bättre när den kommer ut igen efter en paus, än vad den var när man avslutade förra passet. Jag tänker fortsätta att lägga ut klipp från vår slalomträning, för dagens två pass kunde inte illustrera den här poängen tydligare. Idag bestämde jag mig för att för första gången lägga till hopphinder och tunnel innan fyra pinnars slalom. Jag använde en slalomsektion som fanns i ridhuset, så att pinnarna satt fast hela vägen och inte kunde flytta sig. Första passet började lite dumt, med att Squid blev lite skrämd och upprörd av ett annat ekipage. Det kanske bidrog till att det verkade som att alla hennes kunskaper var som bortblåsta. Vi fick en massa konstiga fel!

Jag lyckades också göra ett klassiskt fel, som de flesta av oss gör om vi inte tänker efter. Om allt går bra i träningen, är det jättelätt att vara en bra tränare. Man tar lekpauser ofta och håller träningspassen korta. När det däremot kör ihop sig behöver man verkligen leka mycket för att hålla hundens attityd på topp, och ta paus tidigare, så att man kan utvärdera träningen och göra nödvändiga förändringar. Tyvärr funkar i alla fall inte jag så automatiskt. Om det kör ihop sig vill jag gärna träna lite till och ytterligare lite till, för att liksom få till det till slut. Det här är en tendens jag ofta ser hos mina elever också. Alltså blev mitt första pass lite för långt. Jag fick till hela 26 repetitioner, där jag normalt ligger runt 15… När vi var klara med 5-minuterspasset satte jag undan Squid, tittade på filmen och antecknade mina reflektioner. Till nästa pass bestämde jag mig för att sätta på en timer på 3 minuter och att köra ingångar från klockan 3 utan hinder innan, för att se till att hon inte fick två svårigheter på en gång.

När jag tog ut henne igen, började jag lite enkelt, men insåg snabbt att det nu var en helt annan hund jag jobbade med. Hon fick 11 försök på alla möjliga vinklar och ingångar, och klarade 10 av dem perfekt. Vilken skillnad! Jag hoppas att ni kan dra lärdom av det här och tänka över hur långa pass ni kör och prioritera pauserna i träningen. Här kommer filmen:

Fortsättning på slalomträningen

I förra veckan upplevde jag som sagt att vi körde fast lite i slalomträningen och att träningen inte gick framåt på det sätt jag hade önskat. Filmer och träningslogg bekräftade känslan. Det är viktigt att ha kontroll över framgången i träningspassen, så att man direkt kan ändra sin träning om någonting inte går som det borde. Jag gav Squid ledigt över helgen och funderade på hur jag skulle ändra planen. Jag visste att jag inte ville göra ingångsvinkeln enklare, eftersom vi i så fall hade tränat på något vi inte hade problem med, istället för på svårigheten. Lyckandeprocenten i träningspassen hade naturligtvis gått upp, men träningen hade ju knappast gått speciellt mycket framåt. Hon hade fortfarande inte förstått hur man hanterar ingångar från 10-11 med raka pinnar. Istället bestämde jag mig för att behålla den svårigheten (med undantag för en repetition där jag testade att hon fortfarande kom ihåg hur man gjorde från andra hållet), men plocka bort alla andra svårigheter för henne. Jag gick tillbaka till en port och höll den öppen till att börja med, för att kunna utröna när problemet uppstår. När det inte var problem med en öppen port, stängde jag den gradvis, fick något fel, men väldigt snart bara rätt. Sedan lade jag till en öppen andra port, medan den första porten var rak. Jag ville inte att hon skulle behöva krångla med andra porten ifall det skulle visa sig att hon fick problem med den första när det blev flera pinnar. När även det gick bra, stängde jag gradvis den andra porten, tills alla fyra pinnarna stod på en rak linje. Då klarade hon med lätthet en ingång från klockan 11 på långt avstånd. I de två sista repetitionerna testar jag en enklare ingång, men med mer rörelse från mig. Då fick hon problem en gång och det kommer vara nästa sak jag prioriterar i slalomträningen – att hon ska klara fyra raka pinnar oavsett i vilken fart jag springer.

Film från dagen kommer här. Vi tränade i totalt 4 minuter, fördelat på två pass. Alla repetitioner förutom den allra första (rakt på en öppen port) är med här och det enda jag har klippt bort är lek. Tänk vad mycket man kan göra på fyra minuter:

Mer Squid-slalom

Det blev två timmar i ridhuset idag igen. Herregud, ridhusägarna kommer att bli miljonärer på alla timmar vi lägger på inomhusträning just nu. Mari med Squids kusin Micke är här, eftersom de ska gå agilitytränarutbildning i helgen, så vi bestämde oss för att träna lite idag också. Jag var sugen på att fortsätta med Squids slalomträning, och ge Shejpa ett kort pass med hoppteknik som stärker hennes fart och driv i svängar. Squid tycker att slalomträningen är jätterolig, men vi har verkligen fastnat på ingångarna från 10-11. Man ser på filmerna att hon verkligen tänker, men inte riktigt förstår. Eftersom det inte har blivit mycket bättre sedan igår, måste jag tänka om och komma på något nytt. Jag har flera alternativ, men jag ska låta henne vila över helgen (i alla fall när det gäller just det) och sedan ta beslut om hur vi ska gå vidare. Vi körde också lite hoppteknik och cirkelarbete, vilket gick jättebra! Nu laddar vi som tusan inför helgens agilitytränarutbildning. Det ska bli så roligt!

Här kommer en film på slalomträningen från idag:

Squid Weaving 2×2 from Fanny Gott on Vimeo.

Squids slalom

Vi har tränat ganska mycket slalom den senaste veckan, och det börjar ge resultat. Idag filmade jag två pass, där jag under det andra passet för första gången satte fyra pinnar på en helt rak linje. När pinnarna kom ihop fick hon problem med ingångarna från klockan 11-9 (tänk dig att slalomen är riktad mot klockan 12, en ingång rakt framifrån blir alltså från klockan 6) och jag fick till slut hjälpa henne genom att öppna upp sista porten lite, vilket hjälpte. Det är också de ingångarna som hon har haft svårast för tidigare i träningen, så jag kanske ska låta portarna vara lite öppna under nästa pass också, om jag tränar på de vinklarna. Det märks också att hon får svårt att hålla sig kvar i slalomen om jag själv kommer med hög fart. Det har inte varit något problem tidigare i träningen, men nu måste hon ju verkligen svänga. Det är verkligen kul att träna med Squid och att få träna slalom med en ny hund! Jag ser fram emot fortsättningen, när hon börjar få lite flyt på fyra raka pinnar. Tyvärr är inte våra träningsförhållanden de bästa, på det här steget hade jag verkligen velat kunna sätta fast delarna i marken, så att de inte rör sig när hunden trycker mot dem. Men det blir svårt i ridhus, och utomhus har vi ingen möjlighet att träna.

Squid weaving 2×2 from Fanny Gott on Vimeo.