Tidigt imorse gick Shejpa och jag upp för att åka till Rättvik och tävla agility. Barbro hämtade upp oss vid 6 och så körde vi norrut. Under veckan har jag jobbat med Shejpas fokus och inte släppt igenom något nosande eller flamsande. Jag har insett att jag måste begränsa hennes valmöjligheter (Eller snarare: Ge fel val en tydligare konsekvens) om hon ska lyckas fokusera helt och fullt på uppgiften. Så det var med spänning jag åkte på tävling idag. Träningen den senaste veckan har gått väldigt bra och snabbt framåt, men samtidigt är ju fem dagar ganska lite för att ändra ett beteende. Jag var också inställd på att inte över huvud taget fokusera på resultat, bara på träningen.

I hopploppet tappade Shejpa fokus ganska snabbt och satte nosen till marken. Jag lyfte upp henne och avbröt loppet utan att hon fick gå i mål och få belöning (för första gången i hennes karriär). Det var en ganska knixig start, en sådan där som lätt får henne att tappa sugen. Absolut någonting jag ska sätta upp som hoppteknikövning hemma. I andra loppet (agilityklass) började banan med hopp – a-hinder – hopp på en rak linje – något som passar henne mycket bättre i dagsläget. Hon sprang på bra, men missade en tunnel efter halva loppet. Jag tror att näsan var inblandad i det beslutet, men jag hann inte reagera förrän hon var tillbaka med fullt fokus igen. Jag satte henne innan nästa hinder och vi körde klart loppet i full fart. Disk så klart, men mycket bättre attityd och efter lite lek sprang vi ihop till hennes mat som var gömd på strategisk plats i ridhuset. Det blir spännande att se vad som händer imorgon!