Idag har vi haft första dagen på klickertränarutbildningen och vi har haft så kul! Jag har varit duktig och tränat med hundarna både tidig morgon och efter kursen ikväll. Jag har ju inte tränat med Missy och Pi på flera veckor, så naturligtvis var jag extra inspirerad idag. Vi har haft så mycket kul med träningen! Så många skratt och häftiga upplevelser. Jag har inte haft med buren ner på träningsplanen så mycket tidigare, den är ju så klumpig att bära på. Men idag kom jag på att jag kunde ta ner en tygbur istället (hur kan jag ha missat att tänka på det?) och det var verkligen ett lyft för min träning! Jag tror kanske att det är svårt att förstå hur värdefulla burlekarna är om man inte har testat (och faktiskt jobbat sig igenom alla stegen och byggt ordentligt med värde). Speciellt fint är det för hundarna som kanske är lite svårare att motivera och hålla fokuserade på träningen.

Det är så fascinerande att se hur överföring av värde fungerar. Jag har tidigare nämnt hur Missys apportering har fått så mycket värde att den får henne på gott humör när hon är riktigt rädd, när inte leksaker eller godbitar över huvud taget är intressanta. För Shejpa och Pi innebär buren ett liknande värde. Värdet för buren övergår stort belöningarna i sig, på något sätt. Inte så att hunden väljer buren före belöningarna, men intensiteten, fokuset och drivet blir så mycket bättre när buren är med än när det bara är vanliga belöningar. Här kommer några exempel på kul saker som vi har använt buren till idag (med fantastiska resultat)

• Shejpa och jag körde torrhandling med buren som hjälpmedel. Jag startade henne ur buren, sprang lite cirkelarbete och efter några varv sprang jag i full fart på en rak linje mot buren. Shejpa drog framåt och in i buren där hon fick belöning. Vi vill ju att hundarna ska springa fort rakt fram när vi ökar farten och exploderar rakt fram. Jag har dock tyckt att det har varit lite svårt att träna på. Jag vill inte tokträna framåtsändingar på hinder utan att lägga in mitt kroppsspråk som den stora signalen. Därför älskar jag den här nya idén. Shejpa köpte det snabbt. När jag sprintar iväg på en raksträcka söker hon sin linje framåt och springer i förväg till buren.
• Shejpa har haft lite problem med att få den riktigt höga farten och fokuset i slalom. När jag håller henne i halsbandet på linje mot buren är hon superfokuserad och vill nästan slita sig iväg. När jag håller henne på linje mot slalomen så försöker hon titta på allt möjligt annat… Inte samma värde i slalom som i buren med andra ord. Har försökt bygga mer värde och fart i slalom genom att köra korta sektioner och kasta leksak efter, men det känns fortfarande som att vi inte får värdet och farten fullt ut. Idag satte vi istället buren efter slalom och jäklar vilken skillnad! Nu fick slalomen samma fokus och driv som hon har i burlekarna. Hon sänkte huvudet och forcerade slalomen utan att ha bromsarna på när jag höll mig bakom. Otroligt häftigt!
• Pi har inte gjort några speciella saker med buren. Den har bara varit med i träningen som allmän stämningshöjare och belöning. Det verkar som att träningen blir så mycket roligare och mer spännande om hon får springa in i sin bur då och då. Jag provade att skicka henne till buren från långa avstånd, det har jag aldrig gjort förrut, bara byggt värde på kort håll. Hon var kanonduktig och kunde springa in i full fart från 20-30 meters avstånd.

Shejpa fick också träna på sina running contacts. Var nöjd med det träningspasset. Shejpa var väldigt duktig i början, men vi hittade också utmaningar (framför allt att jag inte alls sprang med) där hon fick kämpa lite för att placera tassarna rätt. Pi jobbade mest med lydnadsmoment mellan burlekarna. Hon gick fint fot, var duktig på ligg under marsch, lekte bra (och fick springa in i buren med leksaken när hon var duktig) och jag kunde belöna stå under marsch med leksak med bra resultat. Missy tränade lydnad och både hon och Shejpa fick köra hoppteknikövningar på morgonen.