Oktober har verkligen varit en härlig månad, det känns som att solen förföljer oss vart vi än åker. Just nu sitter jag i köket och tittar ut på soligt väder och träd i vackra höstfärger. I helgen var vi i Norge och hade sista samlingen på tränarutbildningens steg 1. För säkerhets skull hade vi hyrt ett ridhus om vädret skulle vara dåligt, men solen följde med oss till Vestby. På tränarutbildningen i år har vi haft flera jaktintresserade fågelhundsförare, så gruppen delades upp i en utomhusgrupp som jobbade med jakt- och vardagslydnad ihop med Thomas och en ridhusgrupp som jobbade med tävlingslydnad ihop med mig. Jakthundarna (+ en ung malle vars matte prioriterade vardagslydnad och kontroll framför tävlingslydnad) jobbade med avståndssitt, inkallning och sökapport. Flera unga hundar fick gå från plocka-övningar, till vindövningar och till slut till sök efter apport i skogen. Inlärningen är väldigt lik uppletandeträning, men fågelhundarna får ha ett mer fritt sök utan så mycket tanke på system (förrutom att de naturligtvis ska leta framför föraren).

I min grupp började vi med tävlingsträning, deltagarna hade fått i läxa att förbereda en tävlingsmässig kedja att visa upp på sista samlingen. Speciellt kul blev det ju när vi var i en helt ny miljö – ridhus är inte helt enkelt om hundarna inte är vana vid alla dofter och spännande hästlortar. Jag blev jätteglad över att se hur bra hundarna gick under tävlingsmässiga förhållanden och speciellt glad över hur klokt deltagarna la upp träningen. Efter några vändor med tävlingsträning, följt av lunch, la vi resten av helgen på inlärning och finputsning av moment. I gruppen finns tre hundar som är på väg ut i klass III, så det blev mycket fokus på rutan, inkallning med stå och ligg, vittringsapportering och fjärrdirigering. Flera deltagare jobbade också med framförgående till brukslydnaden. Det bästa med tränarutbildningarna är utvecklingen man ser hos de tvåbenta deltagarna. Plötsligt är det inte bara jag som instruerar, alla kommer med smarta tips och kommentarer och ser de små detaljerna som gör skillnad i träningen. Ibland är vi inte alla överens och då blir det givande diskussioner och testande av olika strategier.

Det var ett smart drag att hyra ridhus, eftersom Fonzie och Shejpa ska tävla agility i ridhus till helgen, för första gången den här säsongen. Fonzie är Squids morbror och han bor med oss i några veckor medans hans matte jobbar mycket. På så sätt får vi tid att köra ihop oss inför tävlingen. Att hoppa i ridhus kräver lite mera kraft än på gräs, eftersom underlaget är mjukare och hundarna sjunker ner i sanden. På lördagskvällen jobbade vi därför med hoppteknik inne i ridhuset. Det blev en övning i avståndsbedömning eftersom Fonzie har problem med just det. Sedan han kom hit för en vecka sedan har vi hunnit med några pass med avståndsövningen och jag ser stor förbättring. Fonzie river sällan hinder, men han är osäker på hur många steg han ska lägga in mellan hinder, vilket gör att han hellre lägger in ett för mycket när han inte är säker. Det gör naturligtvis att han förlorar tid på banan.

Den här osäkerheten visar sig också när vi tränar på hans running contacts. Jag tror att hoppteknikträning är viktigt för hundar som man vill köra running contacts på. Det låter kanske konstigt, eftersom hunden faktiskt absolut inte ska hoppa på balansbommen, men hoppteknik är mycket mer än bara hopp. Om hunden är duktig på att länga och korta sitt steg beroende på avståndet till nästa hinder, blir det naturligtvis mycket lättare att göra samma sak på balansbommen. Ibland måste de länga sista steget på nedfarten för att träffa kontaktfältet rätt, ibland måste de korta sig för att kunna träffa samtidigt som de förbereder en sväng. Eftersom Fonzie har problem med det här när han ska hoppa, ser man samma problem på balansbommen. Han lägger gärna in extra steg för att vara säker på att göra rätt. Han är dessutom lite osäker på nya hinder, så vi har varit runt på några klubbar runt om för att träna på nya balansbommar. Det går framåt, men vi får se hur de går i hans agilityklassdebut till helgen.

Tack till alla underbara tränarelever vi har haft under året. Jag hoppas att vi får se många av er på steg 2 nästa år, och lycka till på tävlingsbanorna och på jakt. Det är alltid lite sorgligt att säga hejdå till en grupp som man har jobbat intensivt med under ett år.

Tack till Anna för att jag får låna fina Fonz

Glöm inte att anmäla er till nästa års tränarutbildningar! Mer info finns under ”kurser” i menyn ovan. http://www.klickerklok.se/hundkurser.php

Vi planerar också en agilitytränarutbildning steg 2. Den är främst öppen för de som har gått steg 1 i år, men om du känner dig kvalificerad får du gärna skicka ett mail till mig, så gör vi en individuell bedömning.