Igår var det två saker som jag gjorde kursiva i mina anteckningar eftersom jag tyckte att de var extra intressanta. Det första handlar om hundarna som “väntar på tillåtelse”. De är ganska vanliga på kurs. Man ber föraren att självständigt låta hunden gå mellan hinderstöd/in i tunnel/in i bur och hunden rör sig inte ur fläcken. Förklaringen är ofta att hunden “väntar på tillåtelse”. Jag har aldrig köpt de förklaringarna, men Susan gav ett väldigt bra tips på hur man kan bevisa att folk har fel. Ställ ner en skål med godbitar vid sidan av hunden och se om den fortfarande väntar på tillåtelse… Väldigt få hundar hade fortsatt vara passiva då och det bevisar att problemet inte handlar om att hunden väntar på tillåtelse, utan om en brist på värde i uppgiften. Självklart handlar det också ofta om det jag skrev om här om dagen – att föraren förstärker passivitet genom att hjälpa hunden eller ge “tillåtelse” när hunden är passiv. Det är dock svårare att få det problemet om man har byggt in en massa värde i uppgiften. Idag hade jag svårt att få Shejpa att inte tjuvstarta in i buren från 15 meters avstånd. Om man kan få en bur att bli så värdfull blir det rätt enkelt att bygga värde för agilityhinder…
Den andra funderingen kan du läsa om nedan
Det var interessant tenkt! Nå ble jeg motivert til å fortsette å trene på full fart inn i buret.