Jag har varit jättedålig på att svara på frågor som har kommit upp i meddelandena, men nu gör jag ett försök på att svara på flera på en gång. Vet inte om det är så bra svar. Många handlar om hoppteknik och där är jag verkligen ingen expert…

En fråga angående spindeln. Kan man inte bara ställa ett till hinder med korta pinnar i kryss framför hopphindret? Eller vad är tanken med att spindeln ser ut just som den gör?

Jag är verkligen ingen expert på hoppteknik. Det är helt nytt för mig och jag känner mig ofta frustrerad över att jag famlar i blindo och får förlita mig på det jag tror att jag ser och det som de som kan det här säger till mig. När det gäller hoppteknik bygger jag min träning på Susan Salos metoder. Jag har sett hundar som hoppar otroligt bra som är tränade med de metoderna och eftersom jag har en del kontakt med Susan Garrett (som har använt metoderna i flera år och ofta jobbar ihop med S. Salo) så kan jag också få feedback den vägen.

I julinumret av Clean Run finns en artikel som heter ”Using the V-bounce Apparatus for Set Point Work” av Susan Salo som handlar om ”spindeln”. Poängen med spindeln är att lära hunden att organisera kroppen i upphoppet. Att lägga vikten bakåt, sänka huvudet, hålla bakbenen parallella och hoppa i en fin båge. Det handlar alltså inte om att få hunden att hoppa på mitten av hindret (det kan jag inte se varför man skulle vilja lära hunden). Som jag har förstått det, är det visuella intrycket väldigt viktigt och jag tror inte att det fungerar med bara ett hopphinder med bommarna i kors. Susan Garrett sa till mig att jag med Shejpa kunde köra med ett lägre hinder (4 inches), 4′ från en låg oxer, men att jag inte skulle få samma effekt som med spindeln eftersom jag inte får med viktförskjutningen.

Vad är ”Jump grids”?

Den grundläggande griden är fem hopphinder på låg höjd, med ett avstånd mellan hindren som hunden kan studsa. Hunden jobbar självständigt mot en target (godbitskål, leksak eller target) medan jag antingen står parallellt med hunden och skickar framåt, eller parallellt med targeten och kallar in. Grundläggande jump grids beskrivs av Susan Salo i senaste numret (oktober) av Clean Run. Artikeln heter ”Foundation Work for Jumping”

Vad är fördelen med pickandet jämfört med ett frysbeteende (nose touches)?

Jag ser flera fördelar med ”pickandet”

• Jag tror att det är lättare att bygga upp full fart mot ett aktivt beteende jämfört med ett passivt. Istället för ”hur ska jag få hunden att stanna på kontaktfältet?” tänker jag ”hur ska jag få hunden att springa så fort som möjligt mot sitt kontaktfältsbeteende”
• Den viktigaste delen är att hunden sänker huvudet mot marken samtidigt som tassarna slår i marken (samtidigt som hon lägger vikten bakåt). Genom att ha ett aktivt beteende får jag tränat på själva sänkandet mot marken om och om igen… Nästan flera gånger i sekunden… Jämfört med en hund som är tränad med frys får min hund betydligt fler belöningar för att smälla nosen ner i marken.
• Det tar längre tid att träna och alltså tvingas man att jobba med det grundläggande mycket mer noggrant än när man jobbar med det lättare frysbeteendet innan man för över det på hinder – samtidigt som man hela tiden utmanar hunden och gör det svårare. Jag tror att det är viktigt att inte ha för bråttom att få över det på hinder. För att det ska hålla i längden måste det ligga massor med värde i själva beteendet.

Från vilken kennel kommer Pi?
Sørbølfjellets (u. Sørbølfjellets Orthia e. Giddes B Foppa)