Wilco är nu inne på sin tredje dag här i Fjugesta. Han kom i lördags kväll, åkte från Laholm ihop med sin bror Said och blev levererad vid dörren. Lyxigt! Vi håller just nu på att lära känna varandra. Han är hittills en väldigt lättsam valp och jag tycker mycket om honom. Han är trygg, avslappnad och glad. Han sover gott bredvid min säng på nätterna (och väcker mig med pussar strax efter sju), sover gott vidare när om jag lämnar honom för att gå ut med de andra hundarna när han sover i köket och kommer till ro på egen hand när han är trött. Ja – jag är lite besatt av det där med sömn. Det är en av de sakerna jag tycker är viktigast för valpen.
Vi har inte tränat så mycket. Igår började vår valpkurs (här hemma) och han fick prova på att leka, lite följsamhet och jaktinkallningar. Han leker och kampar väldigt bra utan att behöva någon övertalning, så nu gäller det bara att övertyga honom om att man alltid ska skynda sig tillbaka till matte med leksak om man får en sådan i munnen. Jaktinkallningar gick också strålande på kursen. Jag har börjat introducera honom för godbitar ur handen. Det var jättesvårt i början. Sådant som man tar för givet med sina vuxna hundar, men det är verkligen inte självklart att och hur man tar en godbit från handen om man är åtta veckor. Det känns som att vi kanske behöver lite mer övning på det innan det blir någon avancerad träning med godbitar. Nu får han en liten godbit när han har kissat ute eller när han söker upp mig när vi är ute och rastar.
Wilco i sin nya sele innan valpkurs igår.
Mycket av tiden med valp går åt till att observera och lägga planer. Dels försöker jag lära mig lite om hans dygnsrytm. Han sover gott på nätterna, och sedan är det full fart på förmiddagen innan han sover och tar det lugnt i flera timmar. Just nu sover han gott. Det innebär att det kanske är smart att lägga in träning och upplevelser för honom på förmiddagen, för att sedan ta hand om de andra hundarna och jobba när han somnar.
En annan sak jag går och tittar efter är beteenden han gör spontant som jag har lust att förstärka och få honom att erbjuda för belöning. Att fånga sådana beteenden borde jag börja med snart. Först ska jag bara lära honom vad klicket betyder. Jag använder inte jättemycket klicker med mina vuxna hundar, men med små valpar är det jättebra för att få bra tajming. Eftersom de inte riktigt har förstått hur man tar godis och vad vårt kroppspråk betyder så behöver de en väldigt tydlig belöningssignal.
Lycka är när valpen leker med och tuggar på sina leksaker istället för på inredningen
Wilco med pappa Epic som tog tre pinnar under helgens klass 2-tävlingar i Fagersta. Nu blir det debut i hoppklass 3 i Askersund till helgen!
Vad använder du för godis? Minka blir 10 veckor på fredag o jag har inte riktigt börjat med henne än, hon känns väldigt väldigt valpig lixom. Hon börjar dock förstå att hennes namn betyder nåt skojigt eller gott. Men som sagt, det här med att ta godis ur handen 😀 Dessutom tar det typ en minut att äta varje bit…
Hittils har det bara blivit uppblött valpfoder och små, små bitar köttbulle. Har inte kommit mig för att fixa med riktigt godis till träning där man använder stora mängder.
å gud vad söt!! 🙂
Så söt 🙂
Vill bara tacka för att du beskriver ditt liv m valp. Jag har min första valp nu, och vet inte vad som är ”normalt” – så jättetacksam för din blogg! .))
Hej, hur lär du dem att ta godis ur handen utan att bita dig i fingrarna? Jag har börjat kasta godiset av ren självbevarelsedrift, men jag ser ju att du fixar det med varje valp du har, och dessutom får dem att ignorera godis på backen, så vill jag också ha det.
Håll fast godbiten i handen tills valpen tar försiktigare – då släpper du den. Om valpen biter riktigt hårt kan du pipa till och kränkt ta undan handen i några sekunder innan du försöker igen. De lär sig snabbt att man bara får godiset om man tar lagom försiktigt.
När det gäller godis på marken så täcker jag bara över godbiten med handen eller foten när de försöker ta den. De får godbitar från min hand istället. Ibland kan jag plocka upp godbiten på marken att ge dem, och ibland kan jag låta dem få ”varsågod” till godbiten på marken.
Lycka till!
Tack för svar, jag skriker högt av smärta, det är inga små gnag det handlar om