Det har i många år pratats väldigt mycket om grundfärdigheter. En grundfärdighet kan beskrivas som en liten del av ett moment. Om man ska dela upp en inkallning med ställande i grundfärdigheter kan det se ut så här: Sitta stilla, starta explosivt, springa snabbt mot föraren, stå, utgångsställning. Man tränar varje del för sig och sätter sedan ihop momentet när alla delarna fungerar var för sig. Grundfärdighetstänket är jättesmart, men om man bara jobbar med grundfärdigheterna kan det ändå hända att man missar viktiga delar. Vår tänk i tävlingslydnaden bygger mycket på förkunskaper. En förkunskap är en viktig färdighet som gör momentet enklare att lära in på ett snabbt och effektivt sätt. Förkunskapen är sällan en del av själva momentet, utan någonting som vi lär in först, för att inlärningen av delarna ska bli mer effektiv.

Här kommer förslag på två bra förkunskaper att jobba med om man vill lära in ett snyggt inkallande med ställande:

Springa i full fart och gripa leksak från förarens vänstra hand. Hur man belönar inkallningen brukar ha stor betydelse för vilket tempo och fokus man får. Det verkar som att rörelse (förarens rörelse eller en kastad leksak) ofta gör att hunden saktar ner tempot i förväntan om rörelsen. Om hunden kan springa i full fart och gripa en leksak ur förarens vänstra hand, medan föraren håller sig tävlingsmässig, har man en bra grund för en bra belöning i inkallningen. Självklart måste hunden i första hand tycka att det är jättekul att leka med leksaker ihop med föraren, generellt lekintresse får byggas upp först. Gör träningen till en lek, om hunden missar leksaken på första försöket, kan du rycka undan den och leka med den själv i några sekunder innan hunden får en ny chans. Senare kan du också ha kriterier för vilket tempo hunden ska ha in mot din sida. Om du tänker tävla bruks kan du också göra övningen medan du går mot hunden. Tänk på att hunden kan skada nacken om du håller emot när han griper i full fart, ha ett långt snöre på leksaken som du kan släppa efter på, eller släpp den helt när hunden griper.

Varsågodlekar. Det är en bra idé att jobba mycket med belöning bakom hunden när du tränar inkallningar. Att lära hunden att springa mot dig i full fart bort från en belöning, för att sedan tvärvända på ”varsågod”, har många fördelar, bland annat att hunden lär sig att kriteriet är full fart, även om han förväntar sig att tvärstoppa, att hunden lär sig att reagera snabbt på kommando under inkallningen och att du har en smart belöningsplacering att använda när du börjar jobba med ställandet. Jag tror också ett ett bra vändande på ”varsågod” kan lära hunden att flytta vikten bakåt när du börjar jobba med ställande under inkallningen. Du vill inte göra hunden beroende av att ha sett en belöning bakom för att han ska stanna, det allra bästa är om du kan få samma reaktion på ”varsågod” oavsett om hunden har sett en avståndsbelöning eller inte. När hunden är duktig på varsågodsignalen kan du variera mellan synlig belöning (för att kvalitetssäkra farten mot dig), att lägga ut en belöning på förhand som hunden inte får se eller att låta någon annan kasta belöningen bakom hunden när du ger varsågodsignalen. Jag tycker också att det blir bäst om man varierar ”varsågod”-belöning med belöning från handen (se ovan).