Pi och jag påbörjade inlärning av fjärrdirigering när vi var i Uppsala förra helgen. Jag insåg snabbt att jag behövde bättre stå för att kunna gå vidare, så vi har jobbat lite på att hon ska ställa sig och välja att stå kvar innan hon får belöning. Det har hjälpt och nu börjar stå-ligg se ganska bra ut och jag kan komma ut på lite avstånd. Kriteriet är att tassarna ska vara helt stilla, men jag ser att jag lyckas belöna en baktass som rör sig en gång på filmen… Jag tror att många kan behöva fundera över om deras hundar verkligen kan välja en stillastående position, eller om de är beroende av omvänt lockande, eller att hunden får en belöning så fort de står stilla en mikrosekund (efter första belöningen brukar det aldrig vara problem att stå kvar). För mig har det i alla fall varit en avgörande faktor för att till exempel träna fjärrdirigeringen på ett effektivt sätt. Det handlar inte bara om rätt teknik i ligg och stå, utan också om att välja att stå kvar när man har utfört beteendet. Och det tror jag i sin tur hjälper på tekniken också…
Nu ser man ju inte dig på filmen – kör du växlingarna helt frivilligt?
Ja! Det gör jag.
Vad duktig hon är!
och söt när hon tänker! 😀
Åh vad söt hon är!
Det där med fjärren håller på att driva mig till vansinne. Det största problemet med Lucys fjärr är att hon har alldels för hög aktivitetsnivå. Hur kan hon tycka att det är så kul kan man ju undra? Dessutom har jag varit kass med kriterierna. Känns som det kommer ta år innan det blir ett färdigt moment. 🙁