Solen som tydligen har varit här hela förra veckan försvann idag och det blev träning i duggregn. Thomas är i Finnmark och håller kurs, så jag har hand om alla hundarna. Jag tog fyra hundar (Pavlov, Pi, Shejpa och Missy) i bilen och ställde den på planen. Fixade goda godbitar, roliga leksaker från Kanada och tygburar färdigt på planen. Goda godbitar och Kanadensiska leksaker är för fågelhundarna. Border colliesarna är överlyckliga för Frolic och kampbollar. Det var himla smart att ta med alla ner på planen och köra korta pass med hundbyte ofta. Både Missy och Pi verkar ha fixat min frånvaro bra, de var duktiga lydnadshundar. Pi gjorde allt väldigt bra, förrutom stå under marsch som hon var väldigt tveksam till. Inför tävling är det definitivt platsliggning och signalkontroll som behöver prioriteras. Dessutom ska jag nog börja bryta fågelskådande. Det är en stor hobby hos unga fröken just nu. Unga fröken blev för övrigt stora damen igår då hon började löpa för första gången. Missy gjorde det mesta väldigt bra under träning idag. Fortfarande är det rutan som är det största frågetecknet. Hon springer bra in i rutan, men hamnar ofta i kanten när jag ställer henne. Får hårdträna det i veckan, för vi ska tävla i Moss på torsdag. Behöver också traggla vittring och sitt i grupp för att känna mig trygg. Pavlov fick träna fritt följ och nosduttar. Han var riktigt söt och trevlig. Det kanske blir så när husse är borta. Shejpa fick köra en lek med två burar och ett hopphinder. Väldigt nyttigt. Jag funderar på att filma det imorgon. Hon var kanonduktig och fokuserad idag. Andra passet ägnade vi åt nosduttar och hon funderade inte ens på att sluta när änderna kom flygande över planen.

Slutsatsen efter dagens träning är i alla fall hur bra träningen blir när den är planerad, intensiv och sker i korta pass. Man blir bortskämd av att jobba med träningsvilliga border collies och det är lätt att glömma att alla hundar inte passar in i den mallen. Med genomtänkt träning blir fågelhundarna superstjärnor på lydnadsplanen. Pi kan absolut bli hur bra som helst. Hon har fart, attityd och precision! Shejpa kan bli ännu bättre. Det enda som står ivägen för max fart på agilitybanan är min förmåga att planera träningspass. En andra slutsats är att det är enkelt att träna Pavlov när inte husse är i närheten och gör mig hjälplös 🙂