Det är härligt att vara i Göteborg och jag har massor med träningsmotivation. Igår kväll var vi på GMBK och promenerade och tränade. Idag har vi varit två vändor på Kallebäck. Med Missy blir det mest fritt följ, dumruta och inkallning fortfarande. Jag har inga koner med mig (Jag funderar på att köpa ett set, men jag har fortfarande ingen ram. Jenny! Var köper man en ram? Mina ligger under snön hemma), apporteringsmomenten är svåra att köra utan medhjälpare och fjärren borde vi träna inne. Jag tycker att Missy blir lugnare och lugnare i attityden, det krävs inte så mycket uppvärmning för att få henne lagom nu. I förmiddags kunde jag ta henne rakt ut på planen efter en kortare promenad och få bra fritt följ.

Dumrutan går sådär, det blir många missar på sitt. Men så kom jag att tänka på att jag borde vara glad att hon faktiskt inte har missat på stå eller ligg alls de senaste veckorna. När vi skulle starta klass I höll jag på att bli galen på att hon aldrig lärde sig skillnaden, men det verkar i alla fall ha gått in nu. Jag har försökt göra kommandona mer olika varandra och kör momentet väldigt tävlingsmässigt. Att köra det tävlingsmässigt är säkert bra för att hon ska få koll på signalerna, men det skapar också nya problem i form av att fria följet blir sämre. Jag har fått jobba en del med fria följet i dumrutan för att förhindra det. Imorgon tror jag att jag ska försöka baklängeskedja momentet och se om det hjälper över huvud taget. Ikväll hade jag dåligt med godbitar med mig, så jag körde en hel del uthållighet med Missy. Ett väldigt långt fritt följ och sedan en dumruta. Hon ställde sig på ”sitt”, så jag gick tillbaka och körde ännu mer fritt följ innan vi provade en dumruta igen och hon fick belöning för sättandet.

På slutet tränade vi lite apportering. Missy blir väldigt het så fort apporten kommer fram. Jag vet inte om det gör så mycket, hon kan ju få ha en annan aktivitetsnivå när hon apporterar, bara hon kan växla om snabbt. Ett problem som har uppstått (och blivit värre) i apporteringarna är att hon slänger med huvudet i ingången. Det kan se ut som att hon tuggar. Jag ser två möjliga lösningar som är helt motsatta. Antingen jobba med lugn och ro i apporteringarna, eller dra på med så mycket fart att hon inte har tid att slänga på huvudet. Jag tror att jag väljer den andra strategin, det kan ju inte skada med mer fart in med apporten. Det var också den lösningen som gick absolut snabbast (jag testade båda ikväll).

Squid har mest fått träna fritt följ och ställande under gång. Båda delarna har absolut kommit sig massor. Hon kan bli lite studsig i fria följet, jag tror att det beror på att hon tänker på att ställa sig. Ställandet börjar bli mycket lättare att få bra på kommando trots att hon inte är beredd på det. Nu kan jag träna fritt följ ganska länge och så bara slänge in ett ”stå” och få en bra reaktion. Jag har haft lite problem med att hon har rört tassarna när hon landar (vilket hon inte gör under marsch baklänges), men tror att jag är på god väg med det genom omvänt lockande som en påminnelse redan innan hon landar. Ett annat ”problem” är kanske att hoppet är ganska högt, men jag vet inte om jag vill få bort det riktigt än. Jag vill så gärna behålla hopptänket till inkallning med stå och jag tror att det kanske försvinner lite av sig självt under marsch… Vi får se.

Ikväll tränade vi också på att springa mot mig i full fart. Det var svårt att kasta godbitar i snön, jag hade ingen bur och ingen medhjälpare, så jag fick starta henne med ”fri” från sittande. Inte helt optimalt att träna på två saker på samma gång, men det gick rätt bra med både kvarsittandet och springandet. Sista gången kunde jag inte låta bli att testa ett ”stå” när hon kom i gallopp, och tänk, det funkade riktigt bra! Sista passet körde vi på sändande till matta, bra beteende, men inget supertempo. Vi ska jobba vidare på det!

Det känns verkligen som att jag har massor att jobba på med Squid. Lydnaden går ju rätt fint framåt, men jag bör också jobba med agilitygrunder, bruksgrunder och vardagslydnad. Snart kommer ju den berömda sexmånadersåldern och jag vet att i alla fall någon (hej Krille) kommer ihåg mitt löfte om att hon skulle vara exemplarisk då… Inkallningarna har känts lite sisådär när vi har tränat på dem (på Maria-kursen för tre veckor sedan valde hon kycklinghalsar framför inkallning…) men i fredags förvånade hon mig genom att komma som ett skott på inkallning varje gång jag ropade på henne när hon vallade. Vi har i alla fall en del jobb att göra där. Och i agilityn. Och med brukset… Hmmm… Några saker jag bör prioritera den här månaden, förrutom lydnaden, är:

• Nose touches
• Kroppskontrollövningar
• Plocka-övningar
• Vindövningar med föremål
• Springa mellan figuranter och leka med dem
• Springa till leksak med litefart och tryck

Vi har fullt upp med andra ord. Dags att sluta lata sig. Jo, jag vet att det nog för många verkar som att jag tränar jättemycket, men det gör jag egentligen inte. Missy har till exempel tränat idag och igår, men tidigare i veckan gjorde hon ingenting och inte i helgen heller (förrutom dagen hos Maria). Squid har jag verkligen tränat alldeles för lite det senaste, mellan 0-1 pass om dagen.

Definitionen på ironi:

(Det är bäst att den där solen visar sig i alla fall!)
Mitt nya hår (bild tagen med datorns inbyggda kamera och jag ser lätt galen ut):