Skånepåsk

Då var jag äntligen hemma igen efter en påskvecka i Skåne. Squid, Epic och jag åkte ner på måndagskvällen medan Shejpa fick stanna hemma med Thomas. På tisdagen var vi utanför Trelleborg och tog privatlektioner i vallning för Paul Tomkins. Båda hundarna fick nyttig träning och speciellt Epic var en liten stjärna. Från Trelleborg tog jag vägen om Ystad och Österlen på väg till Bromölla. Kul att se något nytt, vissa vägar i Skåne börjar jag bli lite väl bekant med.

I Bromölla startade jag upp en tränarutbildning för sex väldigt engagerade och lättlärda deltagare. Vi jobbade framför allt med belöningsutveckling, burlekar och shaping. Nästa gång jag åker dit är det mitt i sommaren och temat blir signalkontroll. Vi har startat upp Facebook-grupper för alla tränarutbildningar och där är det full aktivitet. Deltagarna diskuterar träning, lägger ut filmer och stöttar varandra. Thomas och jag kommer naturligtvis med så mycket hjälp och idéer som möjligt. Ett utmärkt sätt att hålla kontakten mellan samlingarna och se till att ingen fastnar i träningen.

På torsdag eftermiddag åkte jag vidare till Skurup där jag träffade Cecilia och tog in på ett B&B ganska nära hallen där Gåsahoppet skulle gå. Det blev tidiga morgnar med en hund i klass 1 och 2 och sedan kunde jag naturligtvis inte lämna hallen förrän tävlingarna var slut (borde kanske göra något åt mitt agility-beroende), vilket ledde till att jag tillbringade 13 timmar i hallen på torsdagen och nästan lika många på fredagen. Hallen är jättefin, men det blir en ganska hög ljudnivå och man blir ganska mör av två dagar där inne.

För Squid och mig blev det stolpe-ut under tävlingarna, men det kändes inte som att det gjorde så mycket. Jag hade nog inte riktigt rätt fokus, jag saknade Shejpa och var redan ganska trött. Squid skötte sig i alla fall utmärkt! Tänk att det har gått från att jag var orolig för om vi någonsin skulle kunna tävla, till att jag faktiskt är stolt över hur hon uppför sig på tävling! Jag låter henne fortfarande inte sitta och titta på när andra kör, det hade nog blivit för mycket. Hon klarar alldeles utmärkt att höra att andra tävlar i närheten, att vara avslappnad trots att det är andra hundar över allt och nära inpå, att ligga ner med huvudet i marken och bara ta det lugnt i några minuter (några meter från banan), att göra tricks, gå fot och leka med mig. Hon har känts mer avslappnad än någonsin när det har varit hennes tur och hon har inte verkat ha en tanke på att röra en enda tass i starterna.

Resultaten då? I agilityklass 1 fick vi till ett jättefint lopp, men hon missade en port i slalom. Jag vet inte om det berodde på att hon var övertänd, eller om hon halkade lite på underlaget. Sedan var det en öppen hoppklass, och jag får nog erkänna att jag är så trött att jag har glömt hur det gick. Jag har för mig att det var något med slalom som strulade igen. Det känns som att vi måste träna mer slalom, det har vi nästan inte gjort på hela vintern. På söndagen började vi med hoppklass 2. Jag blev jättenöjd med starten, men i sista delen av banan placerade jag mig nog lite dåligt och hon rev långhoppet. Då tappade jag fokus lite och det slutade med en disk. Efter det loppet åkte vi till Trelleborg och tävlade vallning. Det blev inget jättebra race för mig och Squid. Det var svåra förhållanden och jag var nog inte helt skärpt. Jättenöjd med att vi fick fullt på delningen i alla fall, det har ju varit det moment jag har haft svårast för tidigare. Vi åkte tillbaka till Gåsahoppet för att titta på klass 3, men när jag kom fram såg jag att de precis hade kört igång den öppna hoppklassen och jag hade ett väldigt sent startnummer. Det blev ingen banvandring för mig, men det fick gå ändå. Det här loppet var nog det bästa under helgen. Tyvärr var jag lite desorienterad innan slalom, avstånden såg inte riktigt likadana ut inne på banan som de hade gjort utanför. Squid rev hindret innan slalom, men gjorde resten av banan riktigt bra.

Resten av dagen tittade jag på klass 3, framför allt large. Det blev riktigt spännande eftersom jag har så duktiga vänner! I agilityklass 3 vann min vän och elev Bodil från Bergen i Norge med sin fantastiska border collie Ted (Epics halvbror). Ted fick cert och blev därmed svensk agilitychampion. Tvåa var Mette med Tux som verkligen gjorde många fina saker under tävlingarna med tanke på att Mette inte kan springa ordentligt med sitt onda knä. Jag unnade henne verkligen en topp-placering. I hoppklass 3 var det också spännande. En annan favoritkelpie med matte vann den här gången. Grattis Mija och Rasken till vinst och hoppcert (som de på måndagen följde upp med vinst och championat i Vetlanda)! Öppenklasserna under dagen var en cup och vinnaren fick bensincheckar från Preem. Bäst i large under de två öppenklasserna var en tredje favoritkelpie med matte! Grattis Petra och Lira! Det är definitivt värt många timmar i en stökig hall för att få heja på sina vänner! Jag saknade verkligen att köra med Shejpa i klass 3, men det här gjorde att det kändes mycket bättre.

Epic har fått vara med in i hallen i flera omgångar. Han är bara överlycklig. Jag är övertygad om att han tror att agilitytävlingar är kalas i hans ära. Han vill kramas och pussas med alla! Han är fascinerad över små hundar, men mest intresserad av människor. Han kunde ligga bredvid largebanan medan jag tittade på agility. Ibland blev han lite upphetsad eller intresserad, speciellt när det var udda raser som körde (vorsteh var coolast sa han!). I början belönade jag när det hände upphetsande saker, men när hans lilla huvud började gå i raketfart fram och tillbaka mellan banan och mig så kunde jag konstatera att han var mer intresserad av godbitar än av agility och styrde om beteendet så att han låg längre och längre stunder med huvudet i marken istället.

Från Skurup åkte jag vidare till Lund och höll två dagars kurs för Lunds Hundungdom. Det var varmt, men väldigt roligt! På söndag kväll upptäckte jag att Squid hade börjat löpa. Snacka om timing! Jag har försökt berätta för henne i veckor att just nu hade varit en väldigt bra tid att börja löpa. Direkt efter Gåsahoppet och med 24 dagar till inplanerad lydnadstävling. Vilken lydig hund som lyssnar på sin matte! Dessutom verkar det som att hon kommer att höglöpa när jag ändå hade tänkt ta med henne till Norge. I Norge ska hon paras med Win och Epics pappa Hemp. Jen har löpt i 18 dagar och är mitt uppe i sin kärlekssemester i Partille utanför Göteborg. Jag tog vägen förbi Göteborg på väg hem och hälsade på Jen och hennes pojkvän Loki. Hade väl förhoppningar om att kunna ta med henne hem, men hon hade andra planer. Hon parade sig igår kväll (för fjärde gången) och var lika villig i morse (fast då fick hon inte para sig), så hon fick stanna kvar en stund till.

Jen och Loki

Idag har jag kört hem från Göteborg och tillbringat resten av dagen i ett halvsovande eller sovande tillstånd. Jag behöver nog några dagar nu för att samla ihop mig igen. På fredag åker jag till Stavanger och håller agilitykurs. I nästa vecka blir det parningstur till Tønsberg och helgkurs i Tromsø. Full fart! Shejpa tycks må väldigt bra och har fått klartecken från veterinären att simma imorgon. Då blir hon nog glad! I nästa vecka ska jag sätta igång med lite träning igen. Det är bara några veckor kvar till landslagsuttagningarna nu!

Rättvik

Helgen har Shejpa, Squid och jag tillbringat i Rättvik på agilitytävlingar i den fina körhallen. Shejpa körde hopp- och agilityklass 3 båda dagarna. Squid körde hoppklass 2 gånger två på lördagen och agilityklass 1 på söndagen. Shejpa var inte alls i form under helgen, det blev tre disk och en nolla i sista hoppklassen, som ledde till en blygsam sjätteplacering (visserligen var det 24 hindernollor i klassen, men det brukar gå snabbare än vad det gjorde). Egentligen gjorde det ingenting att vi inte fick till det i helgen, jag känner att det var rätt bra att få en påminnelse om att bra form och flyt inte är en självklarhet och att det finns saker vi måste jobba på. Jag har inte känt mig så här peppad att planera, träna och tänka kring Shejpas träning på länge. Det känns också som att det kommer i precis rätt tid – knappt två månader innan landslagsuttagningarna och tre månader innan SM.

Med Squid gick det lite bättre. På lördagen debuterade hon i hoppklass 2 och vann faktiskt båda loppen. Nu är vi bara en pinne ifrån klass 3 och det känns faktiskt lite läskigt, men samtidigt roligt. Läskigt för att det känns som att hon kan alldeles för lite och för att vi precis har börjat lära känna varandra på tävlingsbanan. Roligt för att det kräver att jag måste sluta fega och börja träna och köra henne mer offensivt. Hittills har de lopp jag har kört mest gått ut på att komma runt felfritt, men jag har sällan verkligen utmanat henne. Jag tror att jag kanske underskattar hennes kunskaper och att jag hade kunnat lämna över mycket mer ansvar till henne. Från och med nu lovar jag att köra alla hoppklasser utan att hålla henne i handen. Eventuella misslyckanden blir den bästa pekpinnen om vad vi behöver träna på.

Sist på söndagen körde vi agilityklass 1. Den banan tyckte jag var lite knivigare än hoppklasserna vi körde på lördagen, speciellt sekvensen som vi misslyckades med – a-hinder, slalom, hopp. Squid var nog lite överladdad och tänkte inte ordentligt vid slalom (hon svängde ju till och med åt fel håll när hon gick ut ur slalomen). Här ångrar jag att jag försökte köra säkert och forma linjen till slalom. För det första hade det säkert gått bättre om jag inte hade gjort det. För det andra så hade jag i alla fall vetat om det gick eller inte om jag hade försökt…

Film på Squid från helgen:

Luktdiskriminering för vittringsapporteringen

Nu börjar det kännas mer nära att jobba med lydnadsmomenten i klass III. Visserligen har vi inte tävlat tvåan än, men det ska vi göra under våren och de flesta moment där är ganska klara. I klass III är det två tunga moment som vi måste jobba mycket med – fjärrdirigering och vittringsapportering. När det gäller vittringsapporteringen så har vi tränat lite då och då, men inte fått någon kontinuitet i det. Det ska det bli ändring på nu! Idag testade jag först att låta Squid leta efter en liten bit maskeringstejp med min lukt på. Hon markerar genom att frysa nosen mot lappen. Jag ”gömmer” den mot den vita väggen och det viktigaste är att jag ser och hör att hon använder näsan istället för synen. I nästa steg la vi på post-it-lappar som störning. Eftersom vi är lite lata så fick husse ta på dem, men det verkade inte störa Squid. Många får problem på det här stadiet, när man lägger till ”luktfria” eller olikdoftande lappar. Om hunden går mer på syn än på nos så kommer han att markera hej vilt och det blir frustrerande för både hund och tränare. Med den här filmen vill jag illustrera hur Squid söker med nosen över hela väggen och i princip ignorerar post-it lapparna. På slutet testade jag att inte sätta ut någon maskeringstejp utan istället ta på en post-it-lapp. Då var hon ganska trött, men gjorde en liten markering som jag belönade (något sent).

Squids lydnadsdebut

Squid ligger inte på latsidan. Idag tog hon med sig matte till Fagersta för debut i lydnadsklass 1. Platsliggningen gick bra och var helt lugn. Det var skönt, för det är alltid lite nervöst i klass 1. Vi hade nummer åtta, så vi hann sitta i cafeterian och titta på lite andra hundar innan det var vår tur. Tandvisningen gick bra, hon brukar sitta helt stilla men det klarade hon inte den här gången. Det blev ändå en tia. Linförigheten kändes helt okej och vi fick 9,5 (tränger i en vänstersväng). Läggandet funkade bra och vi fick 10. I inkallningen fick vi 9,5 på grund av att hon slog i mitt ben lite. Ställandet blev ett väldigt stort hopp, men vi fick 10. Apporteringen brukar vara ett säkert kort, så jag har ingen aning om vad som flög i henne. Hon spottade ut den så fort hon hade gripit den. Vi fick en 6:a. Jag var säker på att vi skulle nolla den, men i reglerna står det att man kan få 7 om hunden spottar ut innan kommando, så jag antar att domaren var lite snäll. Hoppet och helheten blev tior. Vi vann klassen med 192,5 poäng. Nu är planen att starta klass II ganska snart. De flest moment där är färdiga och med lite finslip är vi nog klara för tävling inom kort. Jag har dock inte lust att starta utomhus i början av april (känns som att det kan bli en blöt och lerig affär), men har hittat en tävling i Linköping i maj som vi nog ska satsa på. Helgerna är ju upptagna, så det gäller att hitta tävlingar på vardagskvällar. Under tiden ska vi jobba mer på momenten i klass III också.

Här kommer en film:

Agilityklass 1 i Linköping

Nästan fyra timmar i bilen för 33,11 sekunder på agilitybanan, men det var det värt! Squid var duktig ännu en gång och vann agilityklass 1 med över fyra sekunder till tvåan. Uppförandet var det inget problem med den här gången heller, hon skötte sig strålande både innan och efter sin start. Det blev lite stressigt innan vår start när massor med hundar plötsligt var strukna, men jag hade ganska bra koll på vad jag skulle göra trots att vi fick slänga oss in på banan fem-sex hundar tidigare än vad jag hade räknat med. Andra pinnen i agilityklass är fixad, en kvar att jaga. Jag är jättenöjd med den orangea!

Vinn en plats på hoppteknikkurs

Efter rivningen på tävlingen i lördags insåg jag att det var dags att träna mer hoppteknik med Squid mellan tävlingarna. Det var tredje tävlingshelgen på rad för henne och förutom tävlingarna har vi också tränat en hel del handling på kombinationer och banor. Bra hoppande är en färskvara, precis som kontaktfältsbeteende och starter. Om man bara kör på utan att fokusera på detaljerna så blir de naturligtvis sämre med tiden. Karine och Lux är på besök här just nu och ihop med dem har vi kört hoppteknik i ridhuset både söndag och måndag. De mer avancerade hoppteknikövningarna innehåller ofta handling, så det blir ett utmärkt tillfälle att också träna till exempel bakombyten.

Jag tycker att hoppteknikträningen är fantastiskt rolig, det är så givande att se hundarna lösa problem på egen hand och att se hur de anstränger sig för att göra rätt – trots att de får belöning varje gång, oavsett vad de gör. Det sker i princip aldrig att de gör samma misstag två gånger på rad, och det gäller även i vanlig agilityträning. Rivningar är alltid en effekt av någonting, aldrig ett problem i sig. Genom hopptekninkträningen har jag lärt mig att se detaljerna och när de någon gång river så vet jag nästan alltid var problemet ligger och kan därför lägga upp övningar som hjälper dem att ta ett bättre beslut nästa gång. Squid är väldigt självgående i hoppteknikträningen, jag behöver sällan göra något annat än att ge henne övningarna och se hur hon själv kommer fram till rätt svar. Shejpa är lite mer krävande. Hon är ett slackergeni som inte anstränger sig om hon inte måste. Svårigheten med henne är att utmana henne så mycket att hon måste börja anstränga sig. Epic har också fått vara med och han kör ungefär samma övningar som de vuxna hundarna, fast med bumps och/eller bommar på lägsta höjden. Han klarar det mesta med glans, men tycker att det är lite svårt att samla sig maximalt.

Eftersom jag tycker att hoppteknik är så roligt har jag satt upp en tvådagars-kurs i sommar, den 5-6 juli. Du kan läsa mer om kursen här.

Dessutom tänkte jag vara lite modern och utlysa en tävling på Facebook där du kan vinna en plats på hoppteknikkursen i sommar. Känner du att hoppteknikkurs är någonting du behöver? Gilla Klickerklok på Facebook och gå sedan in och skriv en motivering till varför just du och din hund ska få gå en gratis kurs i juli! Vi väljer ut de bästa motiveringarna och lottar mellan dem.

Glömde det viktigaste…

Jag glömde ju att blogga om det viktigaste! Squids uppförande på tävling blir bara bättre och bättre. Hittils har jag haft gentle leader (nosgrimma) på henne för att lätt kunna avbryta om hon börjar hetsa, jag har stannat så långt bort från banan som möjligt så länge som möjligt och jag har värmt upp med godbitar istället för med leksak för att hålla henne lugn. Inför sista loppet idag vågade jag ta av gentle leadern, stå inne i ridhuset under 6-7 hundar före min start, träna lydnad några meter från agilityplanen och leka vilt med henne innan vår start. Det går spikrakt framåt! Hon har inte sagt ett knyst under hela dagen, hon fokuserar helt och hållet på mig, hon sitter helt stilla i starten och hon känns mer och mer avslappnad när hon går i mål. Värt mer än alla pinnar i världen, med tanke på utgångsläget!

Squid uppflyttad till hoppklass 2

Idag har Squid och jag varit och tävlat agility i Örebro. Det var jobbigt att ta sig upp i morse, jag har varit sjuk i flera dagar men är i alla fall på bättringsvägen. Jag har inte känt mig fräsch i varken huvud eller kropp idag. Tävlingen började med en öppen agilityklass och jag bestämde mig för att belöna kontaktfält. Allt satt jättefint i loppet och sista kontakfältshindret var gungan och hon utförde den bättre än på de senaste tävlingarna, så där fick hon sin leksak och vi var naturligtvis diskade.

Nästa lopp var agilityklass 1. Squid kändes jättefin igen, men rev tredje hindret. Just då var jag väldigt förvånad, eftersom hon river så väldigt sällan. Så här i efterhand inser jag dock att jag har tävlat och tränat handling väldigt mycket den senaste månaden, men knappt kört någon hoppteknik. Jag undrar hur mina kontaktfält hade sett ut om jag inte hade fokuserat på dem en enda gång under den senaste månaden… Det får bli lite hoppteknikträning i veckan, så att jag förhoppningsvis slipper ett sådant tråkigt fel nästa lördag.

Till hoppklassen hade jag inte mycket kraft kvar, framför allt inte i huvudet, och handlingen blev därefter. Flera gånger var jag desorienterad och visste inte var nästa hinder var när jag gjorde byten. Som tur var gjorde Squid sitt jobb och jag visade inte tokfel, så vi nollade och kom tvåa. Därmed blev vi uppflyttade till hoppklass 2. Nästa helg väntar agilityklass 1 i Linköping på lördagen och Squids lydnadsdebut i Fagersta på söndagen. Förhoppningsvis är jag både frisk och pigg till dess.

Agilitytävling och lydnadskurs

Dags för en liten uppdatering kanske. Jag har blivit förkyld och det tar verkligen på krafterna. Jag hoppas verkligen att det inte blir värre, för det har jag inte tid med. Här kommer i alla fall några rader om vad vi har gjort de senaste dagarna.

I söndags var det dags att tävla agility med Squid igen. Kristinehamns BK arrangerade 2 x agility- och hoppklass I. Squid uppförde sig alldeles utmärkt. Det här var definitivt den svåraste tävlingen vi har varit på med tanke på att hålla Squid tyst och lugn inför start. Det var två banor ganska nära varandra inne i ett ridhus och ingenting att stå bakom medan man väntar på sin tur. Jag blev glatt överraskad över att Squid klarade det så bra. Hon var tyst och höll fokus på sin matte istället för att hetsa på hundarna på banan. Tyvärr var det inte riktigt vår dag när det väl var dags för oss att springa på banan. I tre av fyra lopp fick vi en vägran i samma situation (hopphinder efter framförbyte). I det fjärde loppet (hoppklass 1 A) satte vi en nolla och kom på tredje plats med pinne. Jag är jättenöjd med Squid! Kontaktfält, slalom, hoppning stämmer. Hon är följsam och väldigt trevlig att köra med. De där vägringarna är lite skumma, men det är ju någonting som definitivt kommer vara glömt om några månader – typisk unghundsgrej. Loppen kan du se här:

Måndag och tisdag gick vi kurs för Maria Brandel (fd. Hagström) i AH-hallen. Squid är anmäld till lydnadsklass I, men jag börjar bli rejält trött på de momenten, så vi började måndagen med att köra igenom lydnadsklass II tävlingsmässigt, för att se hur långt det är kvar där. Flera av momenten har vi aldrig gjort hela, men jag tyckte att hon var jätteduktig. Inkallning med stå var jättebra fram till andra inkallningssträckan, där hon blev osäker eftersom jag aldrig har kallat in henne från ställandet förut. Rutan fungerade perfekt. Apporteringen var bra, men jag hade gärna haft lite mer tempo. Hopp – sitt – hopp har jag aldrig kört, men jag chansade och hon hoppade, men vände upp direkt och satte sig på kommando väldigt nära hindret. Där får vi träna lite på att hon ska fortsätta springa framåt tills hon får kommando. Fjärren stod jag över, den har vi precis börjat träna. Över huvud taget kändes det alltså bra och det är inte mycket kvar innan hon kan tävla tvåan också. Får se ut någon kvällstävling till våren.

Epic var den som fick träna mest på kursen. Han har varit lite risig i magen under den senaste månaden och vi har inte tränat så mycket. Nu var han dock i toppform och orkade massor. Vi jobbade på fotgående, signalkontroll, att inte titta på belöningen (hans största problem), ställande, targeting, apportering med mera. Han är så roligt att jobba med! Jag är så sjukt nöjd med honom än så länge. Han har enormt mycket tryck i det han gör men kan ändå vara lagom lugn i moment där det behövs, kan koncentrera sig jättebra och slappnar av hur lätt som helst när han inte jobbar (kan ligga uppbunden när jag kör agility med Squid). Vi får se vad som händer när han blir könsmogen och vuxen, men än så länge ser det väldigt lovande ut! På tisdagskvällen höll jag hoppteknikkurs i ridhuset och Epic fick vara med och göra några övningar. Jag trodde att han skulle vara lite trött efter två dagar med kurs, men hoppteknik är nog hans favoritsyssla (förutom vallning möjligtvis) och han skakar i väntan på sin tur. Trött var det sista han var, men han var i alla fall duktig!

Idag har vi tränat agility i ridhuset ihop med Åsa och Cecilia. Jag orkade inte så mycket med min förkylning, men jag byggde övningar som liknade de situationer där vi fick vägringar på tävlingen i söndags. Naturligtvis gick det inte att få fram felet, oavsett om jag försökte vara sen, felplacerad eller sticka tidigt. Vi får hoppas att det inte dyker upp på lördagens tävling i Örebro.

Kontaktfältsfilm

Vi har haft en härlig dag idag. Vi började med lite vallning hemma i solskenet. Vi tog bilder på valparna som du kan se här. De är verkligen roliga att träna, de är coola och har en fin attityd till fåren. Sedan åkte vi till Kungsör för några timmars träning i inomhushallen. Vi började med lydnad och det blev mest Squid och Pogue som fick träna. Jag och Squid förbereder oss inför klass I, men tränar ganska mycket klass-II moment också. Rutan tycker vi båda är väldigt roligt. Valparna fick några korta pass också. Thomas och Pogue förbereder sig inför debut i klass III. Där är det mycket att tänka på, många bollar att hålla i luften samtidigt.

På slutet blev det agilityträning. Squid och jag började med lite träning på tighta svängar över hopphinder på verbal signal. Resten av träningspasset fokuserade vi på kontaktfält. Shejpa fick springa lite fartcirkel med balansbom. Hon tappar lätt trycket framåt om vi inte tränar kontaktfält på ett tag. Hon får bättre träffar och blir lättare att svänga om hon har riktigt bra fart över hela balansbommen. Idag hade hon jättebra tryck och fick några överraskningsbelöningar som förhoppningsvis gör att hon har lust att göra likadant nästa gång. Squid fick jobba på att skilja mellan springande och stoppade kontaktfält. Båda delarna verkar fungera riktigt bra nu. Hon lägger in lite extra steg på balansbommens mittendel när hon springer. Det handlar nog om att hon inte är riktigt säker på skillnaden ännu, men jag är nöjd med hur det ser ut. Hon blir nog säkrare med tiden, jag har faktiskt bara testat att köra både running och stopp i samma pass två gånger. Pogue fick också träna lite balansbom. Så här såg Squid och Pogue ut idag:

Epic fick lära sig runda tunneln (han har hunnit glömma att han sprang igenom den när han var mindre än två månader gammal) och påbörjade träning på platta tunneln. Med honom ska jag lära in udda-hinder som platt tunnel och däck lite tidigare, det var lite dumt att spara det till sist som jag gjorde med Squid.