Thomas, Squid, Jen, Win och jag är i Wales den här veckan. Win har parats med Cian tre gånger och i övrigt tränar vi vallning på vackra kullar i solsken, äter gott och jobbar med onlinekurserna. Du kan läsa mer om vår resa här. I måndags fick Squid ställa upp och visa lite olika beteenden till vår shapingkurs online. Det tyckte hon var väldigt roligt.
Har haft en rolig vecka med två agilitykurser. Först var jag i Oslo och höll handlingskurs för ett gäng elever som jag har jobbat med en hel del tidigare. Väldigt trevligt, kul att se framstegen och kul att träffa Squids valpar som bor i Oslo. Mina hundar fick också köra en del agility och vi fick med oss nya saker att träna på hem. I måndags fick hundarna en genomgång hos rehabveterinär Laxmi och de var välmusklade och fit for fight. Härligt!
Epic i tight sväng runt hopphinder. I bakgrunden ser ni några av de mängder av dagis-/skolbarn som sprang runt agilitybanan. Mer störning för förarna än för hundarna. (Foto: Catrine Bjerch)
I fredags fyllde Squid 4 år. Tänk vad mycket vi har hunnit med på så kort tid – agility, vallning, lydnad, valpkull… Nu får hon väl räknas som medelålders och jag ser fram emot att verkligen tävla med henne framöver. Bäst orangea hunden!
Foto: Catrine Bjerch
I helgen har jag haft grundkurs i agilityhandling. Vi var en liten grupp och hade massor av tid till att sätta ihop hoppteknik och handling. Det är verkligen en kurs som är rolig att hålla. Lika rolig är den online, där vi har ett stort gäng som skickar in videofilmer och frågor varje dag. Online har vi också tävlingslydnadskurs, där det är dags för lektionen om vittringsapportering imorgon. Hoppas på många filmer från våra duktiga lydnadselever i veckan. Det är skönt med höst! Lagom väder, lagom uppbokat i kalendern och roliga saker att se fram emot. Men jag ser inte fram emot vintern. Hoppas verkligen att den blir lika mild och snöfri som förra året.
Squid och har faktiskt kommit igång med lite lydnadsträning igen. Vi pillar med små detaljer och jag försöker få till något kort lydnadspass innan vi tränar agility. Det brukar också bli en del lydnad när vi väntar på vår tur på agilitytävling. Stå, sitt och ligg under marsch, vändningar på stället och fjärrdirigeringsrörelser kan man se oss syssla med innan det är vår tur att gå in i ringen. Hon klarar det väldigt bra, trots att hon ofta är väldigt upphetsad.
För det allra mesta är jag väldigt nöjd med precisionen i hennes arbete, och jag hoppas på att vi kan bli klara för lydnadsklass III någon gång. Eftersom vi satsar mest på agilityn har jag inte bråttom, jag tycker att det är ganska rogivande att pyssla med detaljer utan att behöva tänka på att det tar tid att få moment färdiga. Samtidigt tror jag att hon har en ganska bra grund när det gäller kedjor, uthållighet och tävlingsträning, men det är absolut en bit som vi måste ta tag i mer om vi ska tävla igen.
Igår testade vi att börja jobba med apportering med dirigering för första gången. Eller mer specifikt – själva dirigeringen. Squid har aldrig gjort något sådant förut, men hon har lärt sig att runda pinnar. Det kändes som att hon förstod konceptet väldigt fort, och i nästa pass kan jag tänka mig att lägga till en pinne i mitten också, kanske lite längre ut än de andra. Om det fungerar bra tänker jag gradvis flytta pinnarna på sidan ut till tävlingsmässigt avstånd. Det är roligt när goda förkunskaper gör svåra saker väldigt lätta 🙂
Kort sammanfattning. Shejpa tog 2 SM-pinnar till i hoppklass, vilket gör att hon har tagit 4 stycken på 6 lopp sedan det blev ny SM-kvalperiod. Det kan jämföras med 2 under hela förra kvalperioden… Resten av helgens lopp resulterade i disk, men jag kände mig i alla fall nöjd. Jag har haft träningsmål som jag har fokuserat på under tiden fram till den här tävlingen och jag kände att träningen verkligen har haft effekt. Framför allt var det riktigt härligt att köra Squid, hon kändes snabb och följsam och hade perfekta kontaktfält.
Kort uppdatering idag, vi ska sätta oss i bilen och köra mot Skåne när som helst. Körde ett pass med leksak idag. Det gick bra till att börja med, men sedan fick hon för sig att det var en apporteringsövning. Typiskt när man börjar belöna med lek. Nu ser ni i alla fall hur lätt det är att få fram en apportering… Hon kändes trött idag, vilket kanske inte är så konstigt. Det var strax efter stretching och massage och hon var nog ganska seg. Nu tävlar vi i helgen och återkommer med mer vittringsapportering på måndag. Ska klura lite på hur jag ska gå vidare.
Den fina leksaken vi använder är den här:
Vi har haft ett par dagars paus ifrån vittrings-träningen, så det här passet är direkt följande på det i förra blogginlägget. Jag utrustade mig med en medhjälpare som hanterade alla köttbullar, för att vara säker på att Squid inte letade efter köttbullelukten. Det gick bra, hon verkade inte störd av att pinnen inte längre stank köttbulle, utan markerade min doft ändå. Passet var totalt under 3 minuter, men hon verkar ändå lite trött på slutet. Jag borde nog köra ännu kortare pass. Kanske fyra repetitioner per pass och två pass om dagen. På slutet frös hon kort mot fel pinnar, även om det fortfarande var väldigt tydligt när hon väl hittade rätt. Det gillar jag inte riktigt, men jag ska se om kortare pass gör att jag slipper det beteendet nästa gång. Jag ska nog också flytta ut pinnarna på gräset, nu tror jag att hon kan söka på linjen utan att behöva väggen som avgränsning.
Min plan verkar ha fungerat ganska bra! Att lägga pinnarna på plattorna ökade visserligen risken för att Squid skulle använda ögonen, men jag litade på att hon var inställd på nos, och det verkar som att jag hade rätt. Jag fick ett infall och började passet med att hon fick plocka godisbitar mellan pinnarna, det verkar också som att det hjälpte till att ge ett bra sökmönster.
Att leta tändsticka mellan pinnarna var busenkelt och flytigt nu. Att leta vittringspinne som luktade mig var svårt under de första repetitionerna (hon flyttade vittringspinnarna för att markera tändstickan som låg under), men i sista repetitionen kan man se att hon markerar vittringspinnen trots att hon har flyttat den så att tändstickan ligger framme. Skoj!
Det som inte kändes helt bra var att mina händer stinker av köttbulle. Hur kan jag då vara säker på att hon letar efter min doft och inte köttbulledoft? I nästa pass tror jag att jag ska be en medhjälpare belöna så att mina händer kan hållas rena.
Idag har vi fortsatt Squids träning på vittringsapportering. Jag har bestämt mig för att gå fort framåt, men hela tiden hålla koll på utvecklingen så att jag kan justera träningen om det behövs. I dag tränade vi på gräs, vilket krävde ännu mer nosarbete än plattorna vi var på igår. Jag började lägga till vittringsapporter utan min doft på. Målsättningen på kort sikt är att hon ska ignorera dem och bara leta efter det som luktar som jag. Här är större delen av dagens pass:
Träningen blev lite oflytig eftersom det blev så svårt för henne att hitta den lilla stickan i gräset när hon inte riktigt hade sökområdet definierat. Jag flyttade oss ganska snabbt till raden av pinnar, med tanken att den skulle definiera sökområdet, men det blev ganska mycket utsvävningar ändå (har klippt bort några sådana på filmen). Det gjorde också att Squid blev ganska trött och jag tror att plockandet av vittringspinnen på slutet hel enkelt hade med trötthet att göra. Hon ser inte så skärpt ut i det klippet. Jag måste också bestämma mig för vad jag ska göra om hon griper en pinne. Jag lutar åt att på det här stadiet inte göra någonting, utan vänta tills hon släpper den och markerar rätt. Samma sak om hon felaktigt fryser på en vittringspinne. Jag tror att jag börjar där och sedan får jag se hur det fungerar. Blir det mycket felmarkeringar måste jag naturligtvis ändra något i träningen för att undvika det.
Inför nästa pass ska jag prioritera att få ner söktiderna. Jag gillar idén om att låta raden med pinnar definiera sökområdet, men jag måste hitta ett sätt att förklara det för Squid utan att hon spiller en massa tid på att leta på andra ställen. Jag funderar på att testa på plattorna igen och se hur det fungerar. Om det leder till att hon hittar snabbare utan att använda ögonen så är det absolut en bra idé. Om jag dessutom lägger pinnarna mot en vägg och håller mig själv på andra sidan så borde det avgränsa sökområdet lite bättre.
Det är snart ett år sedan Squid tävlade lydnadsklass II och tog ett förstapris. Sedan dess har det i ärlighetens namn inte blivit så mycket lydnadsträning för vår del. Men det vore ju väldigt tråkigt att inte ta tillvara alla fina saker hon kan och det långsiktiga målet är att hon ska bli lydnadschampion. Squid har egentligen alla förutsättningar att bli en bra lydnadshund. Jag är nöjd med de grunder hon har, med undantag för att fria följet nog alltid kommer att få vara lite för entusiastiskt, och hon har både tryck och koncentration.
Det moment vi ligger mest efter med är vittringsapporteringen. Jag har börjat träna luktdiskriminering med henne i omgångar, men det har sällan blivit mer än ett eller ett par pass innan jag har glömt bort det och börjat träna på annat. Så här såg det till exempel ut för ett drygt år sedan. Jag är faktiskt inte säker på om vi över huvud taget har tränat momentet sedan dess.
För att komma igång lite så har jag för det första bestämt mig för att testa en ny variant av metoden, för det andra har jag bestämt mig för att filma träningen och blogga om det för ökad motivation. Den nya varianten är egentligen ganska mycket samma sak som med post it-lapparna, men förmodligen enklare för folk att förstå och genomföra. Den går ut på att Squid med nosen söker upp en bit tändsticka med min lukt på och markerar den genom att frysa nosen mot den. Det viktiga på det här steget är att hon använder nosen och inte ögonen för att hitta träbiten. Det här är andra passet, jag körde ett igår medan jag väntade på att grillen skulle bli varm. Eftersom Squid är duktig på nosfrys sedan tidigare och förstår att sätta på näsan så kan vi nog gå vidare i nästa pass och lägga till lite störningar.
Jag får börja med att be om ursäkt för att det är så dåligt med uppdateringar i bloggen. Just nu känns det som att livet går i dubbelt tempo och vi har så mycket att göra hela tiden. Tiden vid datorn lägger vi till stor del på våra online-kurser, där vi har många duktiga och ambitiösa deltagare som ställer frågor och visar filmer. Jag har också satt igång en online-kurs i avancerad agilityhandling, så att jag kan hålla kontakten med elever som bor långt bort. Den började nyligen och om du är intresserad av att vara observatör på den så kan du kontakta mig via mail. Jag har också fått önskemål om en online-kurs i handling på mer grundläggande nivå, och det är möjligt att det kommer en sådan lite senare i vår.
Vi har varit och tävlat lite mer agility. I påsk var vi på Gåsahoppet och hade det väldigt trevligt ihop med Cecilia och Bodil. Det blev väl inte så många resultat, en femteplats var till tjejerna. Shejpa 5:a i agilityklass 3 och Squid 5:a i hoppklass 3 (som för övrigt vanns av Bodil med Ted!). Det klart att 5:a av 102 ekipage (varav många i internationell toppklass) inte är så illa, det är vi stolta över.
Nu i helgen var vi på tävling på Njudungs BK utanför Vetlanda. På lördagen var det alla klasser, vilket innebar att jag körde åtta lopp på en dag. Det var inte helt enkelt, speciellt inte när man är ensam, äter skräpmat och har lätt sömnbrist. Det var bara Epic som verkligen fick till det med en nolla i agilityklass 1 och pinne. Shejpa och Squid rev i hoppklass 3, annars var det helt okej lopp. På söndagen var det bara klass 2 och 3 och jag körde bara Shejpa och Squid. Squid rev i hopp 3 igen, men Shejpa kom runt felfritt och kom 5/70 (26 hindernollor i klassen) Skönt att ta första SM-pinnen i hoppklass!
Jag är lite frustrerad över att det har blivit så få resultat, men det är bara att träna mer! De senaste veckorna har det mest blivit vallning, eftersom Epic snart ska debutera i IK1 och Jen i IK2. Vi har också haft en underbar valpkull som flyttade hemifrån för en vecka sedan. Jag märker att många träningssaker verkligen är färskvara. För Squid gör träningen under veckan innan tävling stor skillnad. I Njudung i helgen hoppade hon inte alls bra, hon tappar viktförskjutning och samling snabbt om man inte underhåller det. Varken raksträckor eller svängar kändes balanserade. Det får bli skärpning inför Tranås-tävlingen i helgen!