Squid vallar!

Då var vi hemma igen efter en helg i Sörmland (och många timmar i bilen). Squid har fått träffa får för första gången och både hon och matte tyckte att det var jättekul! Själv tycker jag att det är lite frustrerande att vara nybörjare och inte helt kunna utvärdera vad man ser. En annan sak som var sjukt frustrerande var min kondition. Ska jag fortsätta valla med en skenande köttbulle (Annas fina beskrivning i hennes blogg) så får jag nog sätta igång att jogga imorgon! Fy så trött jag blev! Jag är i alla fall kanonnöjd med Squid. Hon visade många saker som jag verkligen tycker om. Dels var hon helt orädd och verkade ha hur kul som helst. Självförtroendet var på topp och hon koncentrerade sig hela tiden. Jag som trodde att hon skulle äta bajs… Samtidigt som hon hade störtkul med fåren, så var hon faktiskt medveten om att jag var där och balanserade upp fåren mot mig, drev dem mot mig och kom på inkallning när jag bad henne. Jag trodde att hon skulle vara rätt galen när hon fick se får under tredje och fjärde passet, men hon gick fot med mig och tittade knappt på fåren förrän jag sa att vi skulle valla. Och då var det full fart direkt. Mysvalp!

Och så coachens ord om den lilla köttbullen:
Lilla Squid såg fåren för första gången och jag kan säga att jag gillade verkligen vad jag såg där! En mycket självsäker valp, orädd och vågade gå in nära och möta djuren och han kom snabbt igång att balansera upp dem mot Fanny också. Jag gillar de som är PÅ men på ett klokt och frimodigt sätt och det tyckte jag Squid hade i massor, tror det blir en mycket framåt och trevlig hund som ändå vill samarbeta och lyssna. Verkar öppen för förslag och som sagt mycket säker på sig själv för att vara så liten och första gången. Squid fick två träningspass och andra gången såg hon ännu bättre ut. Uthållig dessutom, tror passen blev ca 15 minuter vardera och hon tappade inte fokus eller gnista trots det.

Söndagen åkte vi och släppte Squid på Mickis får först, ett jättefint pass som tyvärr min videokamera inte alls ville filma.. Kameran beslutade sig just denna helg för att börja krångla, jag får ideligen upp felmeddelanden som tjatar om att den behöver service… kanske 8 års slit och släng börjar ta ut sin rätt? Sedan åkte vi till Anneli och henes får var för snabba och vilda för bra valpträning men oj så Squid tände till och kämpade för att försöka hinna med dem! Som en skenande köttbulle! Kloka tankar och jag såg två fina tendenser till att reglera sin båge själv. Det där kommer att bli bra!

Tack Anna, Krille och Mickis för en trevlig helg! Vi hälsade också på Squids kusiner, M-kullen, som är precis en månad gamla. Jättesöta valpar med härligt temperament och vacker teckning. Det finns nog fortfarande en hanvalp kvar om någon är intresserad.

Positive is not permissive

Klickertränare menar ofta att de inte går in i huvudet på hunden. Jag tror inte att det är riktigt sant. Jag tror att klickertränare ibland går in lite väl mycket i huvudet på hunden och ursäktar många beteenden som traditionella tränare hade avfärdat som ”dumheter” och korrigerat. Vad gör man till exempel när lilla valpen visar resursförsvar, vallar bilar, jagar skator, skäller på hunden som man möter på promenaden, eller när valpen skäller på saker i mörkret? Ofta tror jag att folk avfärdar det som ”spökålder” eller så kanske man tycker att det är lite gulligt. Vissa gånger kanske man verkligen upplever beteendet som ett problem, men försöker att undvika situationen för att vinna tid. Oavsett vilken metod eller strategi man använder, så tror jag att det viktigaste är att göra någonting åt det! Direkt. Det är mycket lättare att avstyra eventuella oönskade beteenden så fort man ser tendensern, än att vänta tills det blir ett stort problem. Självklart för alla naturligtvis, men det är sällan jag möter hundtränare som faktiskt gör det. Oavsett om det handlar om folk som försöker undvika och avleda, eller hundägare som halvhjärtat säger ”nej” och rycker i kopplet.

Det behöver naturligtvis inte handla om stora problembeteenden heller, det kan handla om sådant som att springa iväg med leksaken, inte komma på inkallning in från trädgården, hoppa på köksbänken etc. Men tendensen jag ser är att folk framför allt undviker att ta tag i de beteenden som faktiskt kan utveckla sig till riktiga problembeteenden. Ofta tror jag att det beror på att folk går in i huvudet på hunden och klassar det som rädsla, osäkerhet eller valpighet.

Jag försöker att klassa beteenden som önskade och oönskade. Önskade beteenden vill jag förstärka och få mer av, och jag vill se till att hunden inte blir förstärkt för oönskade beteenden. Det spelar ingen roll om hunden skäller på andra hundar för att den är rädd. Beteendet är oönskat i alla fall och det finns andra sätt att hantera sin rädsla (som förmodligen också kan göra hunden mindre rädd på sikt). En del problem kan man förutse, till exempel kommer de flesta border collie-valpar visa intresse för att valla bilar, andra hundar eller cyklar. Då finns ju alla förutsättningar i världen för att förstärka bra beteenden innan problemen uppstår. Ofta ser jag folk syssla med motbetingning (presentera något trevligt när hunden ser någonting som den vanligtvis reagerar negativt på). Det är en jättebra metod, men den måste genomföras systematiskt! Att bara stoppa i hunden godbitar när den börjar reagera på någonting räknar jag inte som god motbetingning. Det är snarare avledning eller i värsta fall belöning för fel beteende.

Min egen valp, 16 veckor gammal, är fantastiskt snäll och trevlig, men ingen valp är perfekt och mitt jobb som hundägare är att förstärka de sidor jag gillar och se till att de sidorna jag inte gillar, inte får utveckla sig. Här kommer listan över saker som vi behöver ta tag i, direkt:

– Resursförsvar. Hon vaktar godbitar och sin plats från andra hundar. Jag märker det inte så mycket hemma, men med främmande hundar. Det här blir prioritet ett när vi tränar ihop med andra. Strategi: Låta folk med hundar gå förbi buren och lägga ner godbitar. Låta folk med hundar komma fram och ge henne godbitar utanför buren. Låta folk med hundar komma nära när vi tränar. Använda gentle leader i situationer där hon eventuellt kan tänkas visa resursförsvar för att se till att beteendet avbryts direkt.

– Vallar de andra hundarna. Vallinstinkterna har vaknat och Shejpa är favoritobjektet att valla. Det är inte okej att hon vallar andra hundar. Få hundar uppskattar att bli stirrade på av en border collie och det ökar risken för konflikter i flocken. Dessutom blir det lätt en mani. Strategi: Promenader med matte på egen hand. Promenader ihop med de andra hundarna i koppel (och gentle leader). Massor med belöning för att fokusera på mig/avslappnad beteende. Ingen mer rastning lös ihop med Shejpa. I helgen ska hon dessutom få träffa får för första gången. Kanske går det upp ett ljus kring vad man vallar och vad man inte vallar, men jag tvivlar på att det har någon större effekt på vallbeteende hemma.

– Ignorerar inkallning. Tidigare har inkallningen varit bombsäker, idag har hon ignorerat inkallning två gånger. Dels när hon hittade spännande fågelben på promenad, dels när hon var upptagen med att äta bajs (uäck!) i trädgården under rastning. Strategi: Mer inkallningsträning, mindre lullande på promenader. Hon börjar bli mer självständig och jag får lägga energi på att göra promenaderna mer interaktiva och mindre av en upptäcksfärd på egen hand. Träna apportering av mat och inkallning med störning när jag har medhjälpare. Ingen rastning på egen hand i trädgården, inkallningsträning in genom dörren under rastning.

– Skällande på farliga saker. Senaste veckan har hon börjat skälla på lite olika saker. Det kan vara någonting som hon tror sig se i mörkret, eller en människa som dyker upp tvärt på gårdsplanen. Sådant skällande avbryts direkt genom att jag hämtar henne och ber henne syssla med något annat. Det beror säkert på åldern, men jag vill inte att sådant beteende repeteras.

Det här blev en lite negativ blogg känner jag. Squid är faktiskt helt grymt fin och alla de här sakerna hade jag förväntat mig. Poängen jag ville få fram är att man kan ta tag i saker direkt, första gången det händer, eller så kan man vänta och se vad som händer och då blir det ofta värre. Jag ser många hundar av aktiv ras som gör utfall mot andra hundar i vardagen eller under träning. Det kan handla om resursförsvar, osäkerhet eller missriktad glädje, men i de flesta fallen tror jag att problemen har uppstått eftersom beteendet har fått lov att utföras (och därmed förstärkas). Klickerträning behöver inte innebära fri uppfostran.

Här kommer några söta, tokiga bilder på Squid från idag 🙂

Sjätte januari

Idag har det varit lite mildare och det var riktigt skönt. Till exempel kunde jag ta ett lydnadspass här hemma sent på kvällen utan att frysa ihjäl. Det var riktigt behagligt. Missy var faktiskt också riktigt behaglig, vi tränade fritt följ, stå/sitt/ligg under marsch, hoppapport, vittring och fjärr. Det där med signalkontrollen är verkligen inte lätt. Idag försökte jag göra det ganska enkelt och jag får väl kanske göra så en stund för att få henne mer säker. Jag tror helt enkelt att det går lite för snabbt i huvudet på henne när hon hör ett kommando. Problemet kommer väl av att hon fick alldeles för lite träning på att skilja mellan kommandon som ung, i kombination med ett hett temperament. Och att vi har så mycket problem just nu beror väl dels på att jag utmanar henne och dels på att vi knappt tränat lydnad på hela hösten. Vittringen däremot, fungerar bra trots att vi inte har tränat den på jättelänge. Körde några korta vittringsapporteringar idag för att jag verkligen skulle kunna se vad hon gjorde. Hon plockade rätt, men jag gillade inte systematiken i söket. Hon går till pinnen längst till vänster (som i det här fallet var rätt pinne), men doppar inte ner näsan, utan springer förbi alla pinnarna tills hon kommer längst till höger. Sedan söker hon sig systematiskt tillbaka mot vänster. Jag provade att ställa mig så att pinnarna låg på en rak linje bort från mig, men hon gjorde samma sak då. Experimenterade med att lägga en godbit innan första pinnen för att få stopp på henne och det fungerade ganska bra.

Tidigare idag var vi i ridhuset och tränade agility. Shejpa har inte tränat på länge och jag hoppades på att hon skulle ha bra fart och engagemang. Det hade hon inte, det var sådär mellanbra. Jag borde ha planerat passet lite bättre och har en del saker som jag ska förbättra till nästa vecka. Vi körde en del balansbommar och de var i alla fall jättebra, trots att hon inte sett en balansbom sedan Greg-kursen för en månad sedan. Det verkar som att kontaktfältsbeteendet har blivit riktigt stabilt och det är kul. Eftersom attityden inte var på topp blev det en kort träning för Shejpa. Hon ska bli stabilt skitsnabb i vår och då måste jag jobba hårt med det som prio 1. Det finns egentligen inte så mycket annat att klaga på med Shejpa (kanske gungbrädan då…) för hon är vältränad, har skitsnygga kontaktfält, tighta svängar och läser min handling jättebra. Jag behöver inte pilla med sådant. Fullt ös hela tiden är det som gäller nu!

Missy fick ett pass med dubbelbox som kändes riktigt bra. Hon har börjat svänga riktigt tight och snyggt på decel. Jag blir lika förvånad varje gång hon gör det, det har liksom varit en lång process som ibland känts lite hopplös. Sedan tog vi ett pass med kontaktfält på balansbommen som också var riktigt bra, mycket högre procent lyckade repetitioner på svåra svängar och jag tror knappt hon missade ett enda kontaktfält. Det jag främst jobbar på är att skicka henne framåt medan jag står stilla och så få en tight sväng av kontaktfältet tillbaka till mig. Kriteriet är någon tass under sista stegpinnen. Det kommer sig! Sista passet körde vi 2×2-slalom och det gick också fint, så idag är jag riktigt nöjd med Musen.

Squid har haft en ganska lugn dag. Vi tog en promenad på egen hand i skogen och tränade lite inkallning och balansövningar. Lite koppelgående fick vi också tränat på väg tillbaka. Jag försökte lägga hennes leksak i vind så att hon skulle få göra en vindmarkering och så apportera, men hon är inte så väldigt intresserad av föremål än, så det gick inte. Hon leker väldigt gärna ihop med mig, men att springa till leksaker som ligger på marken är inte fullt lika intressant. Jag ska prova med en boll eller valpdummy senare i veckan, det tror jag blir enklare. Inne har vi tränat lite allt möjligt, men framför allt har jag börjat träna på att lägga sig och ligga stilla och jag har börjat lägga kommando på läggandet. Tränar vi allt för mycket kryp utan att träna på att ligga kvar kan jag nog få problem…

Squids mindre charmiga sidor

Solskenet fortsätter, det är härligt! Squid fick träna på att vara ensam medan jag promenerade med Shejpa och Missy idag. Det klarade hon galant, trots att jag först var en sväng till affären utan valp och sedan plockade ut Missy ur samma rum som Squid var. Jag hörde inte ett knyst från henne. Sedan kom Nina med Maximus och vi tränade i solskenet. Jag hade med Missy och Squid ut och tränade dem växelvis. Squid är riktigt duktig på att ligga och titta på när jag tränar Missy, både i öppen och stängd bur. Härligt att hon redan kan vara med som en av de vuxna hundarna, det gör ju livet mycket enklare! Missy är lite frustrerande att träna lydnad med just nu. Het som ett skenande ånglok. Dessutom tränar vi mycket på det som är svårast just nu och det är naturligtvis frustrerande. Denna jäkla signalkontroll. Det kändes väl ganska bra, tills jag började utmana henne genom att ändra mitt kroppspråk. Det känns verkligen hopplöst ibland, jag tror till och med att valpen är duktigare på att skilja mellan sitt och stå. Vi gjorde några vittringsapporteringar för första gången på jättelänge och det gick i alla fall hyfsat! Ett felplock i mittenrepetitionen, men så gjorde hon rätt direkt efter det. Inte illa för att vara första gången på många månader, när hon är så het och vi kör helt moment direkt.

Squids första pass blev bara lek, nosduttar i handen och cirkelarbete eftersom jag håller på att vänja henne vid gentle leadern (nosgrimma) och hon behövde enkla, fartfyllda övningar för att inte tänka på den. Sedan körde vi lite fotgående med ganska svåra störningar av Nina och Maximus. Det var svårt och det behöver vi jobba mer på. Hon ville framför allt fram till Maximus bur och fjäska. Fria följet ser i alla fall väldigt fint ut 🙂

På kvällen hade vi valpkurs och jag bestämde mig för att vara inne eftersom det är så himla kallt på kvällarna. Vi satt på golvet och hade det mysigt på vårt härliga, fluffiga fårskinn och de andra valparna var spridda runt om i rummet. Vi jobbade med avslappning, hantering och shaping. Squid fick visa flera av tricken hon kan, men då var hon rätt trött. Hon var duktig på allt, men hon vidade ett fruktansvärt fult resursförsvar. Det har jag sett tidigare och jag förbannar mig själv för att jag inte har tagit tag i det tidigare. Det är ju så lätt att ändra hennes beteende om man bara gör det i tid. Jag är glad att jag i alla fall hade påbörjat tillvänjningen till gentle leader (även om jag naturligtvis borde ha gjort det tidigare), för den kom till god användning när hon fick sina små utbrott på stackars Ki. Med lite jobb blev det mycket bättre, men vi behöver träning på det här, helt klart. Hon vaktar sina godbitar och hon var även sur när de främmande valparna kom inklampandes i hennes hus och hon var kopplad. Hon är väldigt ödmjuk mot vuxna hundar, men mycket tuffare mot valpar i hennes egen ålder. Jag ser inte av resursförsvaret här hemma med våra hundar.

Tillvänjningen till gentle leader påbörjade jag eftersom hon kommer gå mer i koppel på promenad. Hon börjar valla de andra hundarna så pass ofta nu att jag inte vill låta henne fortsätta springa lös hela tiden. Gentle leadern gör det möjligt att bryta hundens fokus på vallobjekten utan att man behöver gå i fysisk fight med hunden. På samma sätt fungerar den väldigt bra i situationer som den med resursförsvaret. Försöker man bryta en arg hund genom att dra dem tillbaka i halsbandet kommer man bara aktivera motståndsreflexen och få ännu mer intensitet (det finns ju en anledning till att man hetsar skyddshundar i sele). Med gentle leadern kan man lätt bryta beteendet och vända bort hundens blick. En gentle leader gör helt enkelt att hunden får färre belöningar för oönskat beteende, och fler belöningar för rätt beteende!

Flygplatsbesök

Solskenet håller i sig och idag var jag ute på en härlig promenad med alla hundarna. Annars är det mest valpen som har fått träning. Vi har jobbat vidare på sitt vackert och kryp och båda delarna börjar se riktigt fina ut! Vi har också påbörjat lite framförgående hemma i köket. Det är väldigt kul att träna henne nu, allt går så väldigt snabbt. En shapingklok hund är fantastisk att träna med, alla borde få uppleva den känslan av ”flow”.

Om en dryg vecka ska jag flyga till Bergen för tränarutbildning. Thomas är redan där. Det blir Squids första flygresa i lastrummet och det är såklart lite nervöst, även om jag bara har goda erfarenheter av att flyga med hundar (och det har blivit en del resor de senaste två åren). Resan till Bergen är ju kort och bra att börja med och vi flyger från Rygge, en lite mindre flygplats närmare oss (jämfört med Gardermoen). Squid och jag var där ikväll för att förbereda oss lite. Själva miljön var inga problem, hon har ju varit på flygplatser förr och hon blir bara glad av att se allt folk. Det är härligt att se att hon förstår kommandot ”gå och hälsa”. Om någon kommer mot oss tar hon kontakt med mig och på signal springer hon fram för att hälsa. Vi tränade lite lydnad och tricks och hon har inga problem att koncentrera sig i ny miljö.

Jag fick också frågan om det var en sheltie av en sheltieägare som blev väldigt förvånad när jag sa nej 😀 Jag hade med flygburen och vi lekte burlekar med buren på bagagevagnen, tränade på att åka bur på vagnen med öppen dörr och på att jag lyfte buren av och på vagnen. Största problemet, som jag ser det, är att hon inte är så väldigt ensamhetstränad. Hon är ju med mig mest hela dagarna och ensam är hon väl mest i bilen ibland. Jag satte mig ner på en bänk och lät henne slappna av i buren och så tog jag mig några vändor bort till kiosken. Jag vet inte ens om hon märkte att jag var borta, lugn var hon i alla fall. Jag har också passat på att ensamhetsträna lite hemma. När vi kom hem ikväll och hon var trött efter alla intryck, så lämnade jag henne i hallen i flygburen. Hon pep lite först, men kom till ro och sov en stund innan jag hämtade henne och rastade henne.

Efter flygplatsbesöket åkte vi hem till Ingerid med Storm och Orkan. Snälla Ingerid sydde om Shejpas Back on Track-täcke så att hon äntligen kan röra sig i det. Superbra täcken, men kass passform på vissa hundar (Missys sitter jättebra, men Shejpas halkade ner på frambenen så att hon inte kunde röra dem ordentligt). Shejpa har varit riktigt ledsen när hon får på sig täcket och det var så roligt att se henne när hon fick på sig det omgjorda täcket. Hon fick ett riktigt glädjeryck och rullade sig i soffan med cockervrål. Jag tror faktiskt att hon blev riktigt glad av det, häftigt att se 🙂 Squid lekte med Orkan (en ung, gul schipperke) och hade väldigt roligt.

Observationsinlärning är coolt!

Idag har Squid och jag ägnat oss åt en del trix på kvällen. Krypet börjar faktiskt se rikigt skapligt ut och inlärningen går fort, mycket fortare än med min gamla locka-metod, även om felprocenten blir högre, men så är det ju med shaping och det behöver inte vara en nackdel. Sedan började jag lär Squid att sitta vackert. Först fick jag lära henne att lyfta båda framtassarna, en i taget. Sedan att göra det sittandes. Och ibland lyckades jag fånga att båda tassarna var i luften samtidigt när hon växlade mellan dem. Så kom Missy och var lite sugen på godis, hon höll sig på avstånd, men satt vackert och försökte se gullig ut för att hon också skulle få en godbit. Squid tittade på Missy och man såg verkligen hur glödlampan tändes och poletten trillade ner. Efter det erbjöd hon sitt vackert många gånger om. Så kom hon av sig lite, slängde en blick på Missy, och kom på det igen 😀 Hon sitter inga långa stunder, men har helt klart fattat vad vi håller på med. Jag tycker att sådant här är så himla häftigt. De där gångerna när man verkligen ser aha-upplevelsen i hundens ögon. Som när Shejpa kom på att man kunde erbjuda beteenden för att få godis. Eller första gången jag såg observationsinlärning fungera (fast då handlade det om targeting och jag tycker faktiskt att sitta vackert smäller betyligt högre!).

Ett tredje trick vi har börjat med idag är att titta in mellan frambenen. Det kom vi ganska långt med, men jag behöver få bättre flyt på det och gärna få henne att stå helt stilla när hon gör det också. Kanske vi kan testa observationsinlärning här med? Missy ställer gärna upp och visar. Kommentera gärna och berätta om era erfarenheter av observationsinlärning.

Om blickar kunde döda


”Heeeej… får jag plats här?”


”Jag ska bara hämta en leksak…”


”Tjenaaaaaa!”


”Men schysta! Vi kan väl leka lite?”


”Bara smaka lite på öronen?”


”Gå då, surpuppa, jag kan suga på svansen istället!”

Hoppteknik för andra gången

Vi har fortfarande ett härligt, soligt väder och idag har det till och med varit lite mildare. Squid har fått träna en del utomhus. Cirkelarbetet går ganska bra, blir det för snabbt och häftigt vill hon gärna nafsa lite i kläderna eller hoppa. Jag får belöna ofta och se till att inte köra så långa pass. Har hon bara rätt attityd så kan jag springa snabbt och hon följer jättefint. För att visa henne på skillnaden har vi också tränat lite fritt följ. Här tycker jag att det är genialiskt att kunna jobba med baklängesfot (alltså, att jag går baklänges) för att göra skillnaden stor. Hon är väldigt duktig på baklängesfoten och jag kan vända om och gå flera steg framåt innan jag belönar. Jag känner att hon börjar bli ganska het och jag prioriterar att belöna när hon håller sig ganska långt bak. När jag tränade Missy var jag extremt noga med det eftersom jag hade haft en border collie som gick för långt fram. Nu har jag nog börjat slappna av lite för mycket, jag kanske skulle träna lite med Twiggy nästa gång jag träffar henne för att få en påminnelse… En del tyckte att Missy gick för långt bak som unghund, men jag visste att en border collie inte kan gå för långt bak. Idag, när hon är 4 och har gått många långa sträckor fritt följ, måste jag ofta påminna henne om att hålla positionen bak och inte glida fram. Tänk om jag hade tillåtit en position längre fram när hon var ung…

Vi har också jobbat en del på att sitta kvar. Under första passet ville hon gärna lägga sig ner när jag kom ut på avstånd (jag har ju äntligen börjat träna ligg…), men det försvann ganska snabbt. Det är bara att fortsätta jobba. Jag bör också börja jobba mer på att stå och ligga kvar. Att stå kvar bör vara lika självklart som att sitta kvar, jag får inte glömma det. På tal om kvarliggande… en annan gör ju livet svårt för sig och började lära in kryp igår, en dag efter att hon lärde sig att lägga sig ner. Det är en kul träningsutmaning, jag har lärt två hundar riktigt, riktigt snyggt kryp, men det är i princip det enda moment där jag också har använt en del lockande (kombinerat med omvänt lockande). Eftersom jag inte tycker att det är så kul, så har jag bestämt mig för att shejpa kryp med Squid. Det är säkert inte så svårt som jag tror och vi kom en bra bit på väg igår. Att shejpa en hund till att krypa är enkelt, men att få den där perfekta tekniken utan hjälp är en större utmaning.

Idag fick Squid också göra sitt livs andra hoppteknikövning. Det var egentligen samma som hon fick göra med Vappu, bara lite mer bommar för att öka den visuella svårigheten och få henne att lägge vikten bakåt. Squid hade inga problem alls, hon har verkligen koll på kroppen och använder den väl. Låt er inte luras av hennes runda och fluffiga utseende, det här är en smidig valp som vet var hon har sina ben. Inte var hon heller det minsta tveksam till att hoppa in i detta virrvarr av bommar, ”värre saker har man väl sätt i skogen”, tycktes hon tänka.


Duktig på att sätta sig rätt och sitta kvar


Full koll över hoppet


Dagens sista solstrålar

Jag har ju satt upp en del resultatmål för Squid nästa år, en ett av de viktigaste målen har jag glömt att skriva ner eftersom det inte handlar om tävling. Border collie-valpar brukar bli vidriga runt 6 månaders ålder. De glömmer allt vad de har lärt sig, stirrar på andra hundar, jagar andra hundar och är allmänt okoncentrerade. Min målsättning är att jobba så bra med vardagslydnaden att jag har en perfekt valp vid 6 månader, som kan ligga i sin bur och se på när andra tränar, som stannar kvar om jag ber henne trots stora störningar, som alltid kommer på inkallning och som går fint i koppel. Idag bestämde jag mig för övrigt för att strama upp hennes umgänge med de andra hundarna ute, det börjar bli lite för mycket vallning och spring (även om hon fortfarande alltid kommer när jag ropar). Uppstramningen består egentligen bara av mer belöning från mig för avslappnat beteende och det fungerade direkt.

Första steget mot årets mål :)

Jaha, då har Thomas åkt till Bergen igen och jag får bo själv med mina tre tjejer i nästan två veckor. Jag tror att jag får se till att ge mig ut på något socialt under den tiden, annars blir man väl lite smågalen. Annars tänkte jag som sagt ägna de här veckorna åt att träna hund. Det har börjat bra. Det har varit soligt och härligt ute idag och det gick fint att köra lydnad och lite agility på planen. När solen försvinner blir det dock svinkallt och man vill helst hålla sig inne. På kvällen körde jag till ridhuset med hopp om att det skulle vara träning med klubben. Det var ingen där, så jag tränade på egen hand. Kallt, tungt och lite ensamt, men bra.

Missy fick ett lydnadspass mitt på dagen. Vi körde mycket fritt följ och det såg väl hyfsat ut. Största problemet är väl att hon lätt blir lite het och studsar, speciellt i språngmarsch. Jobbade med rytm och position i transporter och halter av olika slag. Utgångsställningarna börjar bli bättre, tycker jag, har fokuserat lite på djupet på dem och det hjälpte absolut på rakheten också. Men helt raka utgångsställningar och halter har vi verkligen inte, jag tycker att det är skitsvårt! Dels svårt med Missy som har fått göra fel så länge, men också svårt med valpen. Vad är egentligen perfekt position i utgångsställning och halt… Vi jobbade också lite med signalkontroll. Slitigt, hon har haft stora problem med att sätta sig på kommando under marsch framlänges i veckan. Det fortsatte idag, men det var lite bättre. Jobbade också på att försöka variera så mycket som möjligt när jag gav kommandona, så att det bara är ordet som ska betyda något. Jag tror att jag har haft en del små dubbelkommandon på sitten tidigare.

Två minuter kvarsittande gjorde vi också, det gick bra. Och så körde vi lite inkallning som inte var så jättebra och fjärrdirigering som bitvis var riktigt bra. Jag skulle dock behöva gå in och pilla ännu mer i detaljer, för jag är inte helt nöjd. Idag satte hon sig bakåt från stå, men baktassarna är inte låsta och det är det jag vill ha. Positivit var i alla fall att hon hade väldig fart och kraft i sitt från ligg och stå från sitt. Båda framtassarna rör sig samtidigt och blixtsnabbt på kommando. Ibland blir hon dock lite överivrig i sitt nya stå från sitt (förr klev hon liksom upp med en tass i taget) och flyttar baktassarna framåt också. Slutsatsen efter dagens lydnadspass var väl att vi har mycket att jobba på, men att det ser väldigt, väldigt bra ut när hon gör det hon kan och att det kan bli hur bra som helst om vi bara lägger ner lite arbete!

Efteråt körde vi 2×2-slalom. Missys slalom har alltid varit strulig, så nu ska den läras om. Körde med en port och jobbade runt hela klockan. På kvällen i ridhuset körde jag två pass till. Första med en port och alla möjliga vinklar och störningar i form av min rörelse. Sedan la jag på en port till, 3 meter framför den första, och gjorde samma sak. Annars gick tiden i ridhuset mest åt till dubbelbox. Jag har varit duktig och fokuserat på kvarsittandet i starterna. Missy hade jättefina starter, men någonstans (jag skyller på Justine) så började hon flytta en tass varje gång. Och det har jag inte tagit tag i. Dessutom är hon inte så störningssäker som hon var förr. Om jag skriker ”braaa!” och springer iväg så hamnar hon nog i alla fall i stående ställning. Därför var jag duktig idag och körde minst 75% belöning för kvarsittandet. Det hjälpte direkt. Det handlar bara om att ha lite självdiciplin och orka belöna kvarsittandena. Jag hade väldigt få tassförflyttningar idag! De gånger hon faktiskt fick starta tyckte jag att hon gjorde ett ganska bra jobb. Inga direkta tokigheter, hon börjar samla sig när hon behöver det, inte mycket rivningar och bra flyt. Massor kvar att göra, men det kommer sig!

Shejpa fick träna lite agility för första gången på ett par veckor. Hon hade härlig fart och attityd! Först körde vi bara nosduttar i trappan. De har blivit sämre, speciellt utan target och hon ser ut som att det är sååå omöjligt att faktiskt komma i ordentlig kontakt med den frusna marken. I Göteborg i helgen släppte jag igenom sådant när vi jobbade med gungan, men nu tog jag tag i det utan att blanda in gungandet. Det blev snabbt bättre och jag tror att det är en bra idé att repetera nosduttar i trappan och inomhus ibland för att kunna fokusera bara på duttarna och inte på hela hindret. Sedan körde vi slalom i olika varianter, med fokus på fart och sug. Det gick skitbra! Fixade alla ingångar och hade riktigt bra fart. Det enda som vi inte riktigt få till bra är om hon kommer ut ur en tunnel och jag bara skickar henne med benet och armen mot slalom 4-5 meter bort i 90-graders vinkel (högerhandling). Vet inte om någon fattade vad jag menade nu, men det kan i alla fall vara bra för egen referens. 😀

Squid fick äntligen lov att börja lära sig ligg 😀 Jag trodde att det skulle vara enkelt, men det var det inte. Visst lägger hon sig hela tiden, men hon vill liksom helst lägga sig riiiktigt bekvämt, gärna med ryggen mot mina ben och kanske på mina fötter. En lite för avslappnad stil med andra ord. Det blev bättre, men jag har fortfarande bara fått fram ligg från sitt efter ett par pass. Vi tar nya tag imorgon! På kvällen fick hon ett träningspass i ridhuset där vi jobbade på cirkelarbete, hämta leksak, sitta stilla, gå fot etc. Hon var grymt sugen på att träna, en riktig workaholic. Jag tror att jag får se upp så att det inte blir för mycket av det goda i lydnaden. Hon vill väldigt mycket.

Dessutom har vi gått flera promenader i det vackra vädret och nu ligger alla och sover sött. Om någon har lust att komma förbi och träna lite i veckan som kommer, eller kanske träna sök eller lydnad någon annanstans, så är ni välkomna att höra av er! Vi behöver sällskap och miljöombyte.