Vill du lära dig mer om inlärning av fotgående, lösa ett problem som har uppstått eller vidareutveckla dina färdigheter? Vi erbjuder en endagarskurs i fotgående den 6 mars. Vi går igenom inlärningstekniker för olika delar av fritt följ, problemlösning, fotarbete och uthållighets- och störningsträning. Kursen passar både för nybörjare och tävlingsekipage.
Jag har fått en hel del frågor om inlärning av fotgående efter texten och filmen som jag la ut tidigare i veckan. Jag tänkte svara på de frågorna här:
När hunden går tillräckligt bra under bakåtmarschen, hur fasar du in och börjar gå framåt då?
När hunden kan gå flera meter med stabil kontakt, attityd och position kan det vara läge att börja gå framåt ibland också. Det är en stor fördel om hunden har lite bakdelskontroll och är van vid att svänga in bakdelen mot vänstersidan, men det går ofta bra utan det också. Jag gör så här: När hunden går bra under baklängesmarschen tar jag ett steg åt höger med höger ben och går sedan framåt (alternativt flyttar vänsterbenet intill högerbenet och belönar hunden för bakdelsrörelsen). Så fort hunden hamnar i rätt position belönar jag. Här kan det ibland vara en fördel att ha godbiten klar i vänsterhanden så att hunden inte hinner lämna positionen innan belöningen kommer. Om hunden är van vid att vara i position vid vänstersidan (till exempel från träning på vändningar på stället) så borde det inte vara något problem att hinna belöna trots att det tar någon sekund att få dit godbiten.
När jag har belönat hunden i framlängesposition går jag tillbaka till baklänges igen. Jag kanske belönar under baklänges marsch någon gång igen och sedan testar jag att vända på nytt. På det här sättet får jag bra flyt och får alltid flygande starter på fotgående framlänges. Under en period blandar jag baklänges och framlänges, beroende på störningar och dagsform. Parallellt med de flygande starterna från baklängesmarsch kan det vara läge att träna lite starter från sittande vid sidan.
Ett problem som jag har är att han helst vill gå lite för långt ifrån mitt vänstra ben. Har du några tips på hur jag kan få honom att vilja gå närmare?
Vissa hundar gillar inte att gå nära benet. Ofta är problemet större i framlänges- än i baklängesmarsch, så om du inte redan har gjort det, är det en bra idé att träna i baklängesmarsch till att börja med. Kan du få hunden riktigt nära din vänstersida när du belönar? Om du inte kan det, är det en bra idé att börja där. Träna bara på belöningsritualen. Du vill kunna få hundens bog intill ditt knä, samtidigt som hunden är rak i kroppen. En del hundar tycker att det är obehagligt i början. När du har fått till belöningsplaceringen, handlar det mest om att börja shejpa hunden närmare och närmare sidan under baklänges marsch.
Kombinera gärna baklängesgåendet med att hunden får belöning för att stå stilla vid din vänstersida och för att han följer dig i vändningar på stället. Lär också in stegförflyttningar åt höger, där hunden följer dig (helt rak i kroppen) när du rör dig bort från honom. Stegförflyttningarna kan man sedan slänga in ”i farten” när man går fot framlänges. Då får hunden koncentrera sig på att täppa igen avstånd som uppstår mellan honom och föraren och det brukar hjälpa på den allmänna positionen.
Vad är tanken med att inte ha godisen direkt i vänster hand?
Egentligen mest för att hunden inte ska gå och kolla på handen. Är hunden väldigt duktig på att strunta i godbitar i handen så spelar det ingen större roll (fast jag brukar nästan alltid ha godbitarna i högerhanden trots att mina hundar är duktiga på det, det känns mer tävlingsmässigt att ha vänsterhanden fri). Många nybörjarhundar fokuserar väldigt mycket på vänsterhanden och om det dessutom är godis där så blir det förmodligen värre.
Går det att träna detta trots att man har ett ganska bra grundläggande fritt följ?
Ja, det går alldeles utmärkt. Man kan träna det för att man vill förbättra fria följet, för att man vill träna stå/sitt/ligg under marsch eller bara för att testa. Missy lärde sig till exempel inte att gå fot med den här metoden, men lärde sig ändå ett snyggt baklängesfot på äldre dagar. Det brukar gå ganska snabbt att få in om hunden har ett fotgående sedan tidigare. Ofta försöker den erfarna hunden svänga runt bakdelen (som för att göra en ingång) i början, men det brukar gå lätt att få dem på andra tankar genom att belöna ganska tidigt (innan rumpan börjar svänga) några gånger.
Tips för att lära små hundar att gå fot?
Ja, det kan vara lite jobbigt att böja sig ner för att belöna en liten hund, men det är egentligen ingen skillnad mot att träna en stor hund i det här fallet. När jag börjar träna mina valpar är de ju ganska pyttesmå, men det går bra ändå. Man skulle visserligen kunna tänka sig någon slags förlängning av armen som gör att man inte behöver böja sig så mycket. Jordnötssmör på en träslev har jag läst om i amerikanska hundböcker. Annars får man böja på knän och rygg och tänka på vilken tur man har som kan bära hunden i en väska om man vill
Små hundar får man ibland lägga mer tid på att lära att de inte ska studsa efter belöningen efter klicket. Träna på att ta godbitar ur fickan separat. Lägg tillbaka godbiten om hunden studsar, ge till hunden om han kan hålla tassarna på jorden.
Jag har sett en annan variant på baklängesgåendet där föraren har hunden på andra sidan om sig när h*n går baklänges så att hunden alltid går på vänster sida om föraren. När det är dags för framlänges marsch vänder då föraren bara upp vid hundens sida och hunden fortsätter åt samma håll som den varit på väg hela tiden, inte vänder som dina hundar gör på filmen. Ser du några olika fördelar/nackdelar med dessa två olika varianter?
Jag tror inte att det spelar så stor roll, men jag har inte testat högersidan. En fördel med att jobba med hunden på vänstersidan är att det kan hjälpa för att få djup och rakhet i ingångarna (att hunden söker djupt in på vänstersidan vid till exempel inkallning och apportering, innan han vänder upp). Jag har en annan tanke kring högersidan, men den är lite svår att förklara i text. Jag ska försöka, men var beredda på att inte förstå 😀 När hunden går på vänstersidan så vill jag ha huvudet förbi min sida (jag ser ofta inte mina hundars huvuden när beteendet är klart – på gott och ont). Ju längre bak/fram (vad tusan kallar man det, alltså att hundens huvud är förbi mitt ben) hunden går, desto lättare är det att få hunden tillräckligt långt bak när man vänder om – oavsett om man vänder som jag beskriver ovan, eller om man vänder sig 180-grader om och går vidare åt samma håll. Om hunden går på högersidan så borde det bli tvärt om egentligen – om hunden går förbi dig med huvudet så kommer den att hamna för långt fram när du vänder. Kan vara bra att tänka på i alla fall…
Som avslutning: En liten film på Epic när han tränar fotgående. Det har varit lite kämpigt att komma igång med hans fotgående, han har dels fokuserat väldigt mycket på handen, dels trott att det är mer komplicerat än vad det är och börjat dutta med nosen på mitt ben. Kanske fick jag mer problem än vad jag är van vid eftersom jag väntade så länge med att sätta igång med fotgåendet. Och så är han ju kille också… Nu är vi i alla fall igång. Jag har varit ganska noga med att ha en lugn attityd. Visst ser det flashigt ut när hundarna travar och lyfter frambenen högt, men det är svårt att få till riktigt snyggt och risken för studs och att det blir orytmiskt är ganska stor. Epic är en ganska het hund, så jag försöker få honom att gå i skritt.
Jag har gjort en liten film som visar hur jag tänker kring inlärning av transporterna i fotgåendet. Jag väljer att gå baklänges och låta hunden följa mig i början av träningen. Det har flera anledningar, bland annat:
När jag tränar fotgåendet har jag godbitar i vänster ficka eller i höger hand (i handen förutsätter att hunden har lärt sig att strunta i godbitar i händerna). Jag rör mig på en rak linje bakåt, men byter riktning om hunden skulle gå förbi mig. Jag fokuserar först bara på kontakt. Jag vill inte specifikt uppmuntra att hunden ser mig i ögonen, eftersom det är oförenligt med en bra position, utan belönar att hunden lyfter huvudet och ser mot mig. När hunden följer mig med kontakt, markerar jag beteendet med klick eller ”bra” och plockar en belöning ur fickan eller högerhanden med vänster hand. Belöningen sker vid vänster sida, gärna en bit förbi, så att hunden har sin bog ungefär vid förarens knä. Se till att hunden är rak i kroppen när du ger belöningen.
När hunden håller bra kontakt börjar jag titta på attityden. En del hundar behöver en mer aktiv och glad attityd. Då kan man klicka för att hunden kommer närmare, att hunden går från skritt till trav, höjda öron, huvud eller svans. Låt hunden jaga ikapp godbiten längs vänstersidan (som 1:05 i filmen). Andra hundar är lite för entusiastiska. Med dem kan man förstärka rytmiska rörelser och lugn. Låt belöningen vara lugnare och ge gärna flera godbitar medan du står stilla innan du går vidare.
I sista steget tittar jag på hundens position. Genom belöningsplacering vid vänstersidan kommer det ofta lite gratis, men man kan också behöva shejpa in hunden till vänstersidan, speciellt om den tidigare har lärt sig att gå någon annanstans. Jag vill ha hundens bog vid mitt vänstra knä och att hunden är rak i kroppen. På filmen kan du se Squid gå i ungefär den position som jag vill ha.
Det blev en riktigt kort beskrivning, men jag hoppas att ni har fått någon slags idé om hur jag gör. Om du har frågor eller kommentarer får du gärna skriva ner dem i kommentarfältet nedan.
Hemma igen efter ännu en rolig dag i AH-hallen med Maria Hagström och goda vänner. Idag har vi jobbat med att ta i, apportering, en liten kedja och några frivilliga övningar. Jag är fortfarande alldeles supernöjd med Epic och hans syskon är också jättehärliga att se. Vi tog en liten gruppbild på syskonen som ni kan se här. Jag hinner inte skriva så mycket idag, här ska städas och fixas inför julen. Men jag har gjort en liten film som visar hur roligt vi har haft det, och många av övningarna vi har jobbat på.
Idag var det väldigt kallt ute och dessutom årets mörkaste dag. Att boka in en tävlingslydnads-inriktad valpkurs för Maria Hagström i en uppvärmd konstgräshall var en väldigt bra idé. Vi har varit åtta valpar (sex bc, en kelpie och en korthårig vorsteh) varav tre från vår egen kull. Idag har vi jobbat med lek, följsamhet, fritt följ, stå-sitt-ligg och framåtsändningar. En del har vi jobbat med en i taget, men ganska stor del av tiden har vi jobbat i par och hjälpt varandra medan Maria har gått runt och tittat och gett tips. Det har varit en bra blandning, att jobba med fyra valpar på golvet samtidigt ger fin störningsträning och gör att man kan träna flera korta pass efter varandra och få framgång.
Med Epic jobbade jag framför allt med fritt följ och hoppstå under våra par-pass och jag fick stora förbättringar i båda momenten under de 4-5 pass på varje som jag körde. Fritt följ ligger vi lite efter med, har egentligen bara tränat det ordentligt två gånger och båda gångerna har varit när jag har visat på kurs. Nu känns det i alla fall som att vi är igång. När det gäller hoppstå så har han en bra rörelse och ganska bra stadga i stå, men han har haft svårt att sätta ihop delarna (det vill säga att frysa och stå helt stilla när han landar, utan några hjälper). Det kom sig också väldigt under dagen. Jag är jättenöjd med Epic idag! Han leker kanonbra trots att han tappar tänder till höger och vänster. Han hade inga problem att koncentrera sig trots många andra valpar och han var mycket duktigare på att sitta och stå stilla än vad jag trodde.
Imorgon ska vi jobba med att ”ta i” och apportering. Jag har inte kommit så långt med apporteringen, så jag ser verkligen fram emot att få jobba med det lite intensivt.
Eftersom jag fick en fråga om signalkontroll gjorde jag en liten film idag när jag tränade med Epic. Vi har bloggat mycket om signalkontroll tidigare, men det kan ju vara intressant att se en film. Jag känner att jag ligger lite efter när det gäller signalkontroll med Epic, Squid hade kommit mycket längre i den åldern. ”Sitt” är det enda kommando han kan förutom lite mer speciella kommandon som hans namn, ”fri”, ”varsågod” och ”gå och kissa”. ”Sitt” reagerar han ganska bra på, så det är absolut dags att få färdigt ställandet och börja lägga signal på det.
Idag fick jag fram frivilligt sättande och började lägga kommando på det, för att visa lite av processen i filmen. Sedan tränar vi på att vänta på kommando. I början handlar det helt enkelt om att shejpa fram ett passivt beteende, i det här fallet ett stå. Det bör man ha tränat lite på separat innan man för in det i samband med signaler. Jag hjälper hunden ganska mycket i början med täta belöningar och omvänt lockande, men jag vill snabbt se att han själv börjar välja att ställa sig istället för att sätta sig när han får ”fri” från ett sitt. Senare i träningen ökas kriterierna och till slut handlar det mer om att försöka lura hunden att göra fel än att hjälpa honom att göra rätt. Men signalkontroll är svårt att förstå för valpar som är vana vid att få belöning för att göra frivilligt, så jag gör det gärna så enkelt som möjligt i början. Eftersom han inte kan några andra kommandon har vi inte kunnat föra in det så mycket. Det jag har gjort är att kasta en godbit på marken och variera mellan ”sitt” och ”varsågod”.
Frågor på det?
Ett tips jag brukar ge på valpkursen är att grunda hunden brett. Man har alltid nytta av att träna många olika saker med valpen och att ha bra grunder i flera grenar är verkligen ett jätteplus. Man vet aldrig när hunden (eller kanske föraren) behöver en paus från en gren. Med Shejpa gjorde jag misstaget att inte köra någon lydnad alls när hon var valp, egentligen tränade vi nästan bara jaktrelaterade saker det första året. Det har gjort henne svårare att träna i agilityn, i alla fall känns det så. Hon kan ganska få saker och hon kan ännu färre kommandon. Det gör att hon har svårt för konceptet med signalkontroll och att det tar lång tid att lära in och lägga kommando på nya saker. Det innebär också att jag har haft väldigt svårt att sätta igång en lydnadskarriär med henne, även om jag har försökt några gånger. Det blir för jobbigt att lära in allt från grunden.
Med Squid var jag noga med att grunda i lydnad, bruks och agility. Nu har vi knappt tränat någon lydnad alls sedan tidigt i våras, men det är väldigt lätt att ta upp det igen. Jag blir hela tiden förvånad över hur mycket hon kan. Många saker verkar bara ha blivit bättre av att ha mognat under ett knappt år. En del saker kommer jag knappt ihåg att jag har tränat på. Idag började jag träna lite fjärrdirigering och insåg snabbt att jag faktiskt kunde lägga kommando på flera av rörelserna. Egentligen bör de nog generaliseras mycket bättre, men jag tror att jag kan växla mellan pass med signal och pass där jag jobbar med generalisering av frivilliga beteenden. Det kommer nog ta en stund att få ordentlig signalkontroll i alla fall, så det är lika bra att börja nu.
Jag filmade lite träning för er lydnadsnördar:
Idag har vi fått till en del träning, trots vintern. Mitt på dagen var vi i ridhuset och körde agility. Det blev först en kombination med balansbom och gungbräda för att testa/träna kontaktfält. Shejpa var klockren. Squid behöver träna massor! Innan snön kom började jag träna running contacts igen, så hon var ganska osäker på om hon skulle stanna eller springa (idag körde jag stopp). Det blev mycket bättre med lite träning, vi måste bara få till några träningspass till. Andra passet i ridhuset körde vi lite dubbelbox.
Imorgon är det dags för höstens första tävling för Shejpa! På grund av kennelhosta och löp har vi inte tävlat sedan i början av augusti. Hon känns bra när vi tränar och det ska bli roligt att tävla igen. Det som inte känns så roligt är att köra till Knivsta. Tycker att man läser hela tiden om hur halt och dåligt plogat det är i Uppsala-området. Thomas har lovat att följa med, men jag tycker ändå att det är lite obehagligt.
På kvällen körde vi lydnad ute i snön på vår plan. Jag ska verkligen ta tag i lydnaden med Squid igen. Förra vintern hade Squid svårt att hålla fokus under längre stunder och det kändes inte som att det var läge att träna. Nu är hon som en helt annan hund. Hon kommer ihåg alla lydnadsgrejer och gör det snyggt, men med en helt annan intensitet och koncentration. Momenten i klass I sitter nog ganska bra, vi måste bara tävlingsträna. Tvåans moment är också på gång. Apporteringen börjar se riktigt snygg ut och hon har blivit jätteduktig på ”varsågod”-övningar i inkallningen. Fjärren kanske kan bli ett inomhusprojekt i vinter. Rutan får vi nog testa lite, men den såg bra ut förra vintern, så det går nog snabbt att fräscha upp. Man kanske till och med kunde hitta någon ridhustävling i början av nästa år och sätta igång lydnadskarriären?
Å leke med valpen er en av de viktigste investeringene for fremtidig trening. For meg er det viktig å kunne leke med hunden på flere ulike måter. Det gir meg et stort repertoar av belønninger å variere mellom, jeg opplever at leken gir større engasjement, fart og entusiasme i treningen og at det blir lettere å holde på hundens fokus når jeg har bygget opp morsomme lekrutiner. De ulike typene av lek er også gode forkunnskaper for mange lydighetsøvelser som gjør fremtidig trening mye enklere.
Win har hittil fått leke på følgende måter:
Samtidig som jeg blir kjent med valpen mens vi prøver ut ulike måter å leke på, så lærer jeg meg også hvilke belønninger som hun liker best og hvilke leker som hun syns er vanskeligere. I likhet med storesøster Squid lærte hun seg veldig fort å slippe på takk. Derfor kommer jeg ikke til å forsterke slippen så mye, og kanskje kommer jeg til å la henne få lov til å være litt ”ulydig” når jeg sier takk for å bygge opp intensiteten i leken mer.
Iblant kan hun stoppe opp og smyge på leken om jeg står stille når jeg vil at hun skal drive inn i den og hugge den. Dette er noe jeg ikke ønsker og legger derfor opp øvelser der hun kan lykkes med å hugge den i full fart og får vinne den som belønning.
De viktigste lekforkunnskapene for apporteringen er:
Lenge før hunden kan alle forkunnskaper for å lære seg en formell apportering, så er det en stor fordel å forsterke disse delene under lek. Med å forsterke mener jeg her ikke bare godbitbelønning, men at hunden får vinne leken eller få kjenne seg sterk og kunne dra meg med seg bortover, eller at hunden får leke på en annen måte som den liker ennå bedre enn å dra bakover, f.eks. at jeg leker mer aktivt, at hunden får jage en leke eller at jeg kaster en ny leke. Det gjelder å smyge inn trening i leken og forsterke atferder du liker uten at leken blir til lydighetstrening.
Her kommer en film med Missy som viser hvordan man kan få frem en god og sikker apportering gjennom lek:
Mer om lekutvikling og apportering kan du lære deg på vårt 1-dagers Apporteringskurs søndag 24. oktober.
Efter att ha sett de här bilderna hoppas jag att även de mest skeptiska är övertygade om att lydnadsträning är kul! Kursen är full av glada hundar. Två firande cockrar, en border collie, en riesen, en malle och en euforisk aussie.
Pogue
Dixon
Bob
Pogue
Kry
Pogue
Kry på väg till rutan
Kry
Bob