Shejpas nose touches

Har inte skrivit så mycket om träningen i veckan. I måndags var vi på inomhusträning med Follo. Missy var duktig, men het. Gjorde väldigt bra inkallningar med leksak bakom, bra dumruta, bra fjärr och luktdiskriminering med pinnar. Det märktes att det var svårare med vittringen när hon var uppe i varv, men hon gjorde inga fel (förrutom att hon apporterade rätt pinne en gång). Provade en ruta som stod uppställd och det gick jättedåligt. Avvaktande ut till konen och sedan stannade hon någon meter innan rutan. De där problemen återkommer ständigt om jag inte jobbar på dem. Hade i alla fall varit förutseende och tagit med egna koner och en musmatta, så jag jobbade på att hon ska hålla fokus rakt igenom rutan tills hon får klick eller ”stå”. Jobbade också en del på att stå kvar i rutan medan jag kommer med belöningen. Rutan, vittringen och inkallning med belöning bakom har vi kämpat vidare med i lersörjan på planen. Det går fint! Riktningen och djupet i rutan ser väldigt bra ut, nu ska jag bara få henne att stanna bra också…

I övrigt så har jag bestämt mig för att ta tag i Missys attityd under träning. Det är framför allt i agilityn hon går igång så enormt, men med tanke på den utveckling hon har haft i lydnadsträningen det senaste så tror jag att det är dags att göra något åt det nu. Hon är för het. För beroende av att få springa. Tror att det är hennes största kickar. Egentligen borde man kanske ta bort dem helt en period, men jag har faktiskt inte tid med det i lydnaden, känner jag. Vi behöver träna rutan och inkallningen (hmm… man kanske skulle träna ruta och inkallning i lina, så att hon får släpa sig fram istället för att springa…). I övrigt har hon inte fått springa någonting, bara gå koppelpromenader i skritt. Fått gå fot mellan momenten på plan. Fått minimalt med lek som belöning. Ska se om jag lyckas få till någon ändring i attityden, utan att förlora engagemanget. Spännande.

Shejpa har inte fått göra så himla mycket. Vi har gått i skogen och mest slappat. Hon har gått fot lös och tittat (kanske snarare luktat) på världen. Idag har vi tränat nose touches och det blev en ny film. Naturligtvis var hon duktigare under passet innan 😀 Jag fick sätta bordet mot stolen för att förhindra hennes curlande. Vet inte hur det har blivit så, men när jag tog bort targeten började hon vrida sig åt vänster. Inte in mot mig längre, utan alltid åt vänster. Tänkte att lättaste sättet att få bort det på var att bara försöka hindra det så att hon får nya vanor. Kan ju inte direkt se att det är någonting jag gör som påverkar det, eftersom det inte är samma sak på båda sidor. Som ni ser är targeten borta och jag har också slutat klicka sedan sist. Nu kommer belöningarna i markhöjd utan att hon tittar på mig eller belöningen. Det har hjälpt!

Pi har fått träna lite fotgående och platsliggning idag. Fotgåendet var fint och platsen såg bra ut. Hon är duktig, jag måste bara ta mer tid till hennes träning!

Dutt, dutt, dutt, dutt

Idag har jag haft fokus på kontaktfält. Alla tjejerna har fått flera pass med nose touches i köket. Shejpa jobbade väldigt bra för korv och jag kunde öka avståndet bakåt ganska mycket, köra utan target och springa framåt samtidigt som jag sa ”tryck!”. Missy börjar få flyt på duttandet, men hon är på en helt annan nivå än Shejpa fortfarande. Missy har lite svårare att hålla kvar bakdelen på fåtöljen, hon står med raka bakben, medan Shejpa liksom sätter sig ner. Jag tror att Shejpas teknik är bättre, men Missy får lära sig viktförskjutning the hard way. Om man inte lägger vikten bakåt, trillar man av. Hon blev väldigt mycket bättre idag och jag började jobba på sidan av henne. Pi fick sitt första pass med ordentlig höjdskillnad (fåtöljen). Hon fixade det mycket bättre än vad jag trodde. Den hunden har kroppskontroll! Duttarna ser riktigt fina ut också och hon hade mycket lättare för att hålla framtassarna stilla när hon jobbade från fåtöljen.

Shejpa fick också ett pass med running contacts, där var vi tillbaka på ca. 75%. De flesta felen kom i början, hon var superladdad och hade nog inte huvudet helt på. Sedan tog jag med mig några dummies och körde dirigeringar ute på leråkern. Shejpa är helt strålande duktig! Hon tar dirigeringar som om hon aldrig har gjort annat. Enormt lyhörd och rak i linjerna. Apporteringarna var också fina, som vanligt, rakt in utan problem. Däremot kom det ett pip när Thomas kastade en markering. Vi plockade upp dummien och tog en paus innan vi fortsatte med dirigeringar istället. Får ta det där någon annan gång när jag har tänkt igenom saken.

På kvällen åkte vi till ridhuset för träning med FBKs agilitygrupp. Shejpa fick två rundor och skötte sig utmärkt! Körde en kombination med hopphinder, däck och en rund tunnel. Fokuserade mest på olika starter. Kombinationen var byggd så att den liknade starten på finalen i den individuella agilityklassen på NM igår. Thomas, Therese och jag diskuterade hur man skulle handla den igår och nu fick jag chansen att prova. Jag provade både LOP (lead out pivot – inkallning med framförbyte) med framförbyte (Position till höger om hinder 3. Då hade man fått lägga till ett byte till innan A-hindret) och LOP med serpentin (position till vänster om hinder 3) med Shejpa och båda fungerade bra, men serpentinen är ju helt klart mest bekväm. Vi funderade på om hundarna skulle överväga det omärkta hindret nedanför 3:an, men jag såg inga sådana tendenser, positional cue är ju solklar.


Ungefär så här såg starten ut på NM igår, vi körde en liknande kombination idag.

Missy fick också komma ut, men hon var alldeles för överladdad för att göra någonting vettigt. Om hon är het i vanliga fall, så går hon i taket av att se border collies springa agility efter en tråkig dag inomhus. Jag tror att det är enormt viktigt att ta tag i hennes stressnivå om jag ska kunna tävla agility med henne. Planen framöver är att träna massor av lugn och ro runt agilitybanan och bara låta henne köra agility hemma när hon är i rätt modus.

Pi fick träna lite lydnad idag också, vi fortsatte med stå och nu var det så bra att jag lade kommando på det. I slutet av träningspasset kunde hon ställa sig på kommando från sakta rörelse och växla mellan ligg och stå på kommando. Jag har varit duktig idag!

Förstapris till Pax och träning med tjejerna

Igår tänkte vi åka till ridhuset här i närheten där agilityfolket i vår klubb tränar sena kvällar under vinterhalvåret. Planen var att miljöträna border colliesarna lite i ridhuset inför vinterns inomhustävlingar. När vi kom dit visade det sig dock att ingen annan var där, alla var väl i Hamar. Vi fick låna ridhuset ändå och hade ett fint träningspass. Med Missy jobbade jag mycket med inkallningen med avståndsbelöning. Provade att baklängeskedja med belöning bakom. Det var lite svårt att få snygga ingångar med avståndsbelöning, så vi började där. Sedan lade jag till läggandet och fick bra fart i både inkallning och ligg. Vi kom inte så mycket längre, men jag ska nog fortsätta experimentera lite med det. Missy fick sitt i grupp i två minuter och platsliggning i tre minuter ihop med Pavlov. Vi körde också en hel del fritt följ och en dumruta. Det gick bra. Eftersom vi hade chansen att träna på alla agilityhinder valde jag att sätta upp en fartcirkel med runda tunnlar (böjda), mur, platt tunnel och ett hopphinder till Shejpa. Hon sprang på som bara tusan och verkade överlycklig över att få köra agility.

Idag gick vi upp supertidigt för att åka till Hamar. Thomas ställde ut Pax för första gången som vuxen och fick ett förstapris. Sedan såg vi på agilityfinalerna i norska mästerskapen. Shejpa var med hela tiden. Snällare hund kan man knappast tänka sig. Går fot när jag rör mig och lägger sig ner för att sova så fort jag tar paus. Hon somnade verkligen direkt, trots allt stök i hallen och agilitybanan bara några meter bort. Vi passade på att träna lite på mattan (samma som på VM) – jaktinkallningar med framförbyte, starter och kamplek. Mest för att känna på underlaget och vänja henne vid att svänga på det. Jag märkte verkligen att agilitydjävulen har vaknat i henne. Hon tyckte att det var jättekonstigt att köra handling utan att jag visade henne på hinder och hon hade nog väldig lust att springa in i en rund tunnel…  Såg att Therese och Karine följde mitt exempel med sina unga hundar. Man blir stolt av att se eleverna ta tillfället i akt och träna bra och genomtänkt i sådana miljöer! Själv tycker jag att det är ytterst orättvist att jag inte kan ställa ut Norges vackraste hund. Shejpa är den snyggaste och mest välbygda hund jag någonsin har sett och ändå hade hon åkt ut med en nolla. Tur att hon inte bara är vacker…

Generellt var jag inte speciellt imponerad av nivån på de norska elithundarna (att jag aldrig slutar att förvånas). Hundarna i toppen (landslagsnivå) är naturligtvis bra, men det är få. I övrigt var det många hundar som hoppade bedrövligt och såg ut att ha ont, mycket slalomfel,  många frågetecken när hundarna skulle ta sig runt banan och få kontaktfält som såg genomtränade ut. Vi får väl se om jag fortsätter min karriär som läktarhandler eller om Shejpa hinner klassa upp sig till klass III till nästa år (när ska man ha tid att tävla?). Inspirerad och motiverad blir man i alla fall alltid när man ser agility.

Hemma har jag jobbat en hel del med shejping med alla hundarna. Missy har lärt sig att lyfta ett bakben och jobbat med apportering av olika föremål (den hunden är värdelös på all apportering som inte sker på lydnadsplanen). Shejpa har jobbat med att stå på händerna och att backa in i sin bur, dessutom har hon fått träna på att ligga i öppen bur medan jag tränar de andra, utan problem. Med Pi tog jag ett pass med stå idag och nu hade poletten äntligen trillat ner! Hon erbjuder en massa stå. Med Pi har det också blivit en del jaktapportering och stadgeträning med duvor i det sista. Hon är så duktig att det inte är så mycket att skriva om det. Sätter sig spontant när duvan flaxar upp framför näsan på henne och apporterar allt av kallvilt.

Andra former av frosseri…

Förra veckan svor jag över att det var så kallt. Nu är det mest bara blött. Snorhalt på planen. Ikväll ska vi förhoppningvis träna agility ihop med Kjersti, men vi får se vad man får till när det är så blött. Det har mest blivit träning inomhus hittils idag. Shejpa och jag tränade på att hoppa i och ur badkaret. Först utan vatten, sedan med lite vatten och till slut medan vattnet rann. Belönade henne för att hon lät mig duscha henne på tassar och ben innan vi avslutade. Hon skulle kanske behöva ett bad någon gång, så det var ju inte helt bortkastad träning, det är så jobbigt att brottas med hundar när det är vatten inblandat. Men mest gjorde vi det bara för att ha något roligt att göra ihop. Medan hon försökte komma på vad det var tänkt att hon skulle göra, provade hon att stå på frambenen och hon gjorde det riktigt snyggt! Absolut inte långa stunder, men i alla fall helt utan stöd.

Pi fortsatte med apporteringsträningen. Nu börjar vi få flyt på att dra i ringen riktigt hårt. Värre var det med stå. Jag bestämde mig för att bara belöna när hon ställde sig medvetet (dvs. när hon stod stilla en liten stund, till skillnad från frånvaron av sitt och ligg…). Det var svårt. Hon provade det mesta, men stod inte så mycket och hade svårt att upprepa det när jag väl fick klickat för det. Stå kvar är hon däremot duktig på. Det är härligt att man kan pusha henne så i träningen. Hon fortsätter jobba lika koncentrerat hela tiden, trots att det ibland går en stund mellan belöningarna. Inga tecken på att ge upp, ingen frustration. Vi kanske har hittat rätt när vi har provat att utmana henne mycket som liten valp.

Missy fick en promenad i skogen. Hon hittade en ekorre i ett träd och var lycklig (och jag blev lite stolt över att hon faktiskt jagar lite när vi är ute). Sedan körde vi sittanden på 1-2 minuter på planen. De gick kanonfint! Inga fel på tre försök. Avslutade med lite slalom/fritt följ. Inser att jag nog får bli lite hårdare i fria följet och inte släppa igenom något slarv.

Thomas special: Macka med nugatti och onsalakorv… :S

Agilityfrosseri

Wow! Det är så häftigt att ni är så många som är här och läser och kommenterar, skickar mail och anmäler er till kurser. Jag ser verkligen fram emot utbildningarna nästa år, de kommer bli helt kanon, speciellt när så många fantastiska tränare anmäler sig! Skicka gärna ett mail om ni har funderingar kring kurser eller utbildningar, jag svara gärna!

Idag har det blivit ganska mycket tränat. Thomas hjälpte mig med ett agilitypass med Shejpa på morgonen. Jag behövde framför allt någon som påminner mig om att hålla fokus på hunden och att lägga upp träningen bra. Vi byggde en enkel hoppkombination där vi jobbade med lite byten. Shejpa hade riktigt hög fart idag och hon har blivit bättre på att söka hinder efter bakombyte (hon har svängt så tight innan att hon lätt har sprungit innanför nästa hinder). Det blev ett kort pass, men ändå hann hon sakta ner på tempot lite mot slutet. Jag borde nog vara noga med att avsluta på topp. Vi avslutade med att hon fick springa fritt på planen medan jag testade henne på visselsignalerna. Det är lite svårt att skilja på inkallning och sitt ibland när man är en galen liten shejphund.

På eftermiddagen tog jag ut Missy för ett agilitypass. Det började väldigt bra med uppvärmning, några hopp i spindeln och lite ”slalom under marsch”. Sedan gick jag till hoppkombinationen och där gick allt fel. Visserligen var Missy ganska duktig (även om jag fortfarande tycker att det är för mycket gas och för lite huvud), men jag fixade inte att lägga av i tid. Tränade jättelänge på allt möjligt utan någon planering. Efteråt kändes det som att jag hade frossat i alldeles för mycket chips och godis. Agility är beroendeframkallande och när hunden aldrig ger upp får man se till att man gör det själv. I fortsättningen ska jag först göra en plan (och hålla mig till den!) och dessutom ställa klockan på 3-5 minuter och sedan ge mig! Det blev ett kort pass med slalom och fritt följ lite senare. Det kändes mycket bättre 🙂 Det problem vi har i slalomen är som sagt att hon kan missa andra porten för att hon satsar för hårt in i första. Jag tycker att hon har börjat anpassa tempot in i slalomen bättre, men det är fortfarande när jag är ganska stilla, jag tror att vi får jobba oss igenom samma fart när jag springer ihop med henne i de svåraste ingångarna.

På kvällen tränade jag nose touches med alla tre. Nose touches är verkligen kul och utvecklande att jobba med. En häftig utmaning, det ska bli kul att se vad det blir av det i slutändan. Shejpa börjar bli riktigt duktig, Missy har fått kläm på det och Pi har precis börjat jobba med target. Med Pi har jag också börjat jobba med apportering till lydnaden. Hon har en fin lek-/jaktapport där hon kommer raka vägen in och söker upp handen för att lämna av. Hon apporterar det mesta och har gjort det med både trä- och metallapport. Hon har också jobbat lite med att komma i utgångsställning med apport. Nu är det dags att börja jobba med greppet, att få henne att hålla riktigt hårt, lägga vikten bakåt i gripandet och aldrig slappna av i greppet. Jag började med en gummiring och satt helt passiv med den i handen. Klickade först för ett försiktigt gripande, men ökade kriterierna så att hon till slut var tvungen att gripa, hålla och lägga vikten bakåt innan hon fick klick. Det satt lite långt inne, så nu ska vi fortsätta jobba med apporten!


Fyra månader gammal. Nu är hon snart sex och det är dags att komma igen med träningen!

Äntligen lite träning!

Jag har haft så fullt upp framför datorn att jag knappt har haft tid att träna hund. Om sanningen ska fram så har jag kanske lite svårt för kylan också. Jag längtar redan till sommaren! Idag har jag i alla fall tagit mig i kragen och tränat med både Shejpa och Missy (Stackars Pi har inte fått träna med matte sedan jag dyrt och heligt lovade att göra det oftare i förra veckan). Shejpa fick köra slalom och hoppteknik i spindeln. Slalomen gick kanonbra med 8 pinnar. Idag belönade jag med en av de bästa belöningarna jag har – vom og hundemat i en boll. Provade med 12 pinnar också och hon var stensäker rent tekniskt, men tempot gick ner något. Kanske för att det blev fler pinnar, kanske för att det var på slutet av träningspasset. Sedan körde vi en del i spindeln och avslutade med lite frispringande där jag såg till att kalla in henne ofta och också kasta den fantastiska matbollen för att se att hon fortfarande var stadig i kast när vi inte var på agilitybanan. Inga problem.

Missy fick ett ganska långt träningspass. Det var fritt följ, dumruta, sitt stilla i kast av apport, fjärrdirigering och sitt i grupp. Den roligaste och mest intressanta träningen blev en kombination av fritt följ och slalom (Thomas kallade det slalom under marsch). Eftersom det är enormt belönande för Missy att springa, speciellt när det är agility inblandat, blir det svårt att hantera fel i agilityträningen utan att verkligen stoppa springandet. Tidigare har jag provat att lägga ner henne, men det känns inte speciellt kul och det kan vara svårt att få det tillräckligt starkt. Idag provade jag istället att kombinera slalom med fritt följ-träning. För att få köra slalom var hon tvungen att gå fot med mig utan att tappa fokus eller bli vid i svängarna. När hon hade gått en längre sträcka bra, gick jag mot slalom och belönade med att skicka henne i slalom om hon höll fokus och position bra. Om slalomen gick bra (hon har fått sådan fart att hon ibland missar andra porten, det roliga är att hon då ser till att missa en till så att hon kommer ut rätt :D) fick hon kamplek som belöning. Om det blev fel, gjorde vi om hela fria följet innan hon fick en ny chans på slalomen. Jag tyckte att träningen gick kanonbra! Jag fick ökat svårighetsgraden på det fria följet, jag fick belönat fritt följ med något rikigt kul, jag fick henne att samla ihop sig inför slalomen, jag fick ”straffat” slarvig slalom på ett konstruktivt och kul sätt, jag fick henne att förstå att man fortsätter att samarbeta tätt ihop med mig även när det är agility inblandat. Det här ska vi utveckla! Vi jobbade också en hel del med utgångsställning på högersidan och fritt följ på höger sida, men det var tyvärr inte bra nog att kombineras med slalomen. Som tur är har vi mest problem med vänsterslalom, men jag ska se till att jobba med fot på högersidan, om inte annat så för att göra henne mer jämn i kroppen. Jag ska försöka filma och klocka Missys slalom i veckan, jag tror att det är riktigt, riktigt snabbt.


Matte, han tar min plats! Jag låg här först!

Konsentrasjonskjeften

Husse og Pavlov har nettopp kommet hjem fra lydighetstrening. I bare 8 dager etter kurset hos Maria H har jeg lagt større vekt på attityden, konsentrasjon og en mer avslappet hund i lydighetstreningen. Jeg har sagt det før og sier det igjen: Jeg slutter aldri å overraskes over hvor effektiv bra hundetrening faktisk er!

I løpet av svært kort tid kan man oppnå utrolige resultater dersom treningen ikke bare handler om at hunden skal klare det du ber om, men at hunden skal utvikle seg. Det handler om å utfordre hunden og gravis øke kriteriene for de operante atferdene hunden utfører, men også å huske på den klassiske betingingen, altså reflekser og følelser. Selv om skillet for meg er soleklart i teorien, så henger disse to uløselig sammen i praksis. Hvordan påvirker du hundens ”stressnivå” og holdning gjennom måten du opptrer på, hvordan du belønner og avbryter feil atferd? Og selv måten du setter kriterier for de operante atferdene påvirker hundens attityde.

For jakthunder og gjeterhunder er det mer innlysende at det er viktig å tenke på den klassiske betingingen, men hos de fleste lydighets- og brukshunder jeg ser (min egen hund inkludert) så innser jeg at det slurves en hel del. Hadde pip og ”stress” vært diskvalifiserende feil innen alle konkurranseformer med hund så hadde nok treningen rundt omkring sett ganske annerledes ut. Selv om høy arbeids-/jaktlyst (og til dels avl) øker sannsynligheten for at en hund viser slik atferd, så mener jeg at dette sjelden er hele årsaken, men snarere et uttrykk for utydelige målsetninger eller slurvete kriterier. Husk å ta med hele hundens atferd når du setter dine målsetninger!

Bakdelskontroll med klickerträning

Nu har jag uppdaterat den gamla artikeln om utgångsställning så att den passar mer med hur vi gör det idag. Framför allt är det delen om utgångsställningen som har ändrats en del. Jag tänker också lägga till en del om stegförflyttningar när jag är klar med resten av hemsidan.

Två steg bakåt och tre steg fram

Bakdelskontroll är ett begrepp som kommit starkt de senaste åren, alla är medvetna om att en lydnadshund måste ha kontroll över sin bakdel och använda den aktivt i vändningar, halter och ingångar. I den här artikeln ska jag gå in på djupet i hur backande och bakdelskontroll kan användas för att förbättra moment där du aldrig har tänkt bakåt förut.

Backande – att balansera grundfärdigheter

Att hunden kan backa vid din sida är ett krav i lydnadens högre klasser, men den viktigaste grundfärdigheten är faktiskt att hunden ska kunna backa rakt bakåt när den står vänd mot dig. Det är sällan eller aldrig som hunden behöver visa den färdigheten i lydnadsringen, men som grundfärdighet är den oslagbar. När man tränar flera grundfärdigheter under samma period kommer de att påverka varandra. Genom att ha ett snabbt, rakt och säkert backande högt upp på repertoaren samtidigt som man tränar stå, sitt och ligg kan man förändra utseendet på de grundfärdigheterna utan att behöva hjälpa hunden med teknik eller hastighet. Genom att balansera upp grundfärdigheter mot varandra får du fram precis vad du behöver för att få fart och precision.

Att lära hunden att backa är väldigt enkelt och det bör vara en av de första grundfärdigheter som man börjar med. Om hunden lär sig backandet som en av de första grundfärdigheterna kommer mycket av bakåttänket hos hunden automatiskt. När det väl är inlärt kan man låta den grundfärdigheten vara och bara låta den ligga i bakhuvudet på hunden tills man behöver plocka fram den för att balansera den mot en annan grundfärdighet. Det finns ingen större idé med att lägga på kommando på backandet, om man inte ska ha det som ett eget moment i t.ex. Freestyle. Vill man kunna använda det ihop med andra grundfärdigheter bör det vara helt oberoende av hjälper, både fysiska och verbala.

När man lär in backandet är det helt onödigt med hjälper. Hundar rör sig ofta spontant bakåt, det gäller bara att fånga de små, små rörelserna redan från början. Att röra sig mot hunden för att få den att backa innebär i de allra flesta fall att man tar för stora steg i taget, och att man missar att förstärka de första rörelserna bakåt. Innan man börjar arbeta med backandet är det en annan grundfärdighet som måste fungera. Hunden måste kunna stå framför oss och hålla fokus. Om hunden hela tiden sätter eller lägger sig så blir det onödigt svårt att träna. Om hunden försvinner ifrån dig efter varje belöning får du också svårt att träna effektivt. Därför är det en grundförutsättning för all träning att hunden klarar av att hålla fokus på träningen, och att den står kvar på samma plats och är fokuserad så fort den är klar med sin belöning. Var noga med att det här fungerar innan du börjar träna backande.

När man börjar inlärningen är det viktigt att man fångar rätt beteende första gången, och varje gång det händer. Det här är utmaningen. Det gäller att titta på hunden hela tiden, och vara beredd på att klicka ofta. I början klickar vi för alla rörelser bakåt. Det räcker att hunden lägger vikten bakåt. När hunden flyttar en tass bakåt ska det förstärkas omedelbart, och varje gång. På så sätt får vi snabbast möjliga framgång och säkerhet i beteendet. För att göra det enklare kan man se till att hålla hunden nära sig. Hunden har mycket lättare för att backa om den står lite för nära än om den står en halvmeter bort. För att få flyt på träningen, och undvika att hunden flyttar sig för att jag går mot den så ser jag till att hamna nära hunden när jag belönar. Se till att hunden äter sin godbit mot dina ben, gärna så nära att tassarna hamnar mot dina fötter. När hunden har ätit upp och du ställer upp dig rak i ryggen med armarna ner längs sidorna kommer hunden med största sannolikhet flytta någon tass bakåt. Klicka, och se till att placera dig rätt medan hunden äter godis. Det är en stor skillnad mellan att ställa sig nära hunden redan innan repetitionen börjar, och att göra det under repetitionen.Ser vi till att vi är rätt placerade redan från början lägger vi inte till någon extra hjälp under repetitionen och hunden blir van vid att backa så fort den har svalt godbiten. Börjar du röra dig mot hunden när den står och väntar riskerar du i mycket högre grad att bli beroende av den hjälpen för att få hunden att backa. Var noga med att det är hunden som är aktiv medan du står i en tävlingsmässig position mellan det att hunden svalt godbiten och nästa klick. Mellan klick och belöning är det helt okej att berömma, uppmuntra och placera sig och hunden i rätt position utan att man riskerar att göra hunden beroende av hjälp.

Så fort hunden backar med minst en tass så fort den svalt belöningen, varje gång, kan du börja höja kriterierna. Det första kriteriet som är bra att börja med att öka är avståndet till dig. När hunden har kommit igång kan du börja belöna den en liten bit ifrån dig, som du brukar när du tränar. Får du flyt då också kan du börja höja kraven på att hunden ska ta fler steg innan belöningen kommer. Det går ofta ganska snabbt om vi har varit noga med att klicka ofta och tidigt i början. Börjar hunden backa snett har vi kanske gått lite för snabbt fram, se till att minska kravet på hur långt hunden ska backa så att det blir rakt varje gång innan du går vidare. För att få hunden att backa iväg flera meter kan vi använda oss av baklängeskedjning. Klicka upprepade gånger för att hunden backar till en viss punkt. Det kan gärna vara tydligt, som en dörröppning eller vägg. Öka sakta avståndet till punkten när du vill höja kriterierna, och klicka bara när hunden sätter tassarna på rätt punkt. Gör gärna samma sak vid flera olika punker. Du kan säkert gå snabbare fram ju fler gånger du gör det. Se till att beteendet blir riktigt säkert, att hunden backar rakt, snabbt och med stort självförtroende så fort den svalt sin belöning.

Innan vi är nöjda med backandet vill vi också kunna få fram beteendet under marsch baklänges. Ha hunden framför dig. Börja med att bara trampa lätt på stället. Klicka när hunden backar. Gå sedan långsamt bakåt medan hunden följer efter, klicka och belöna när den börjar backa. Öka gradvis farten när vi går baklänges, så att du tillslut kan hålla normalt promenadtempo baklänges medan hunden följer efter och sedan går över i backande. Du kan också gärna lära hunden backa på avstånd. Bind upp hunden i en stolpe eller ett träd. Belöna när den backar. Öka gradvis avståndet från hunden så att den kan backa även när den står många meter bort från dig.

Praktiska exempel – fjärrdirigering

Nu har du en hund som backar som en gud. Det är inget mål i sig för ingen lydnadsdomare kommer någonsin att ge dig en tia för ditt perfekta backande under marsch baklänges (men du kanske borde överväga en freestyle-karriär). Nu är det dags att använda backandet för att förbättra andra grundfärdigheter. Fjärrdirigering är ett moment i lydnaden där man behöver en speciell teknik på stå, sitt och ligg. Det är på många hundar svårt att få fram genom att bara fånga hundens naturliga rörelser. De flesta hundar väljer att sätta sig genom att dra bakdelen under sig och lägger sig genom att slänga sig rakt ner. Det fungerar bra till sitt och ligg under marsch, men lägger man in det i fjärrdirigeringen får man en hund som förflyttar sig framåt under momentet. Det finns olika varianter på hur man vill att förflyttningarna ska se ut. Själv föredrar jag att baktassarna är låsta på samma punkt under hela momentet, och utgår från det här. Det innebär att hunden fäller sig ner bakåt i ligg från stå, med alla tassar kvar på samma punkt, och att hunden flyttar framtassarna bakåt när den sätter sig från stå, stamtidigt som baktassarna är kvar på samma plats.

För att få fram de rätta rörelserna balanserar jag backandet mot stå eller ligg. Jag ser till att båda grundfärdigheterna ligger högt upp på repertoaren. Man kan börja med att se till att sitt eller ligg fungerar, att hunden upprepar beteendet så fort den ätit sin belöning. Sedan tränar man lite på backande, men är uppmärksamma på alla tendenser till sitt eller ligg (och belönar naturligtvis om hunden sätter eller lägger sig bakåt). När man slutar belöna backandet kommer det tidigare förstärkta beteendet komma upp till ytan. Sannolikheten för att hunden kommer att försöka sätta sig samtidigt som den backar, eller påbörjar ett läggande samtidigt som den rör sig bakåt är stor. Fånga första rörelsen som ser riktig ut, du behöver inte vänta på hela beteendet i början. Sättandet kommer ofta enkelt, men i början händer det ofta att vi får flera stegs backande innan sättandet kommer. Det gör ingenting att det dröjer, klickar man för sitt flera gånger kommer backandet minska. Om hunden börjar sätta sig på gammalt vis plockar du fram lite backande igen. I läggandet kan man framför allt titta på hundens armbågar. När hunden viker frambenen och armbågarna går ner mot marken kan du klicka för den rörelsen. I början kanske du bara får till ett bugande, men efter några klick för det kan du vänta tills bakdelen kommer med också. Det går förvånansvärt snabbt att få fram korrekta förflyttningar om man bara är lite flexibel och försöker balansera grundfärdigheterna så att de påverkar varandra på rätt sätt. Får du bara backande tränar du mer på sitt eller ligg. Får du bara dina gamla sitt eller ligg tränar du mer på backande. Du kan gärna växla mellan beteendena under samma träningspass. Några klick för ligg, några klick för backande. Tillslut lossnar det!

Ställande under gång

Ställande under gång är lätt att få fram, men det är svårare att få till ett riktigt kraftfullt och kontant ställande där hunden trycker i med båda frambenen samtidigt istället för att stanna med ett steg eller två. Den vanliga lösningen är att använda sig av belöningsförväntan, genom att placera belöningen bakom hunden, eller kasta en boll eller godbit över huvudet på hunden efter klicket. Det är en möjlig lösning, men ännu bättre är naturligtvis att lära hunden rätt beteende från början. Här är backandet ovärderligt. Tränar vi mycket backande, och även backande under marsch baklänges, så får vi en hund som stannar för att kunna röra sig bakåt, och rörelsen blir mycket snabbare och mer målinriktad. Här är det bara att experimentera. Det är en stor fördel att träna en del backande innan man försöker få fram stå under baklänges marsch. Då blir ställandet redan från början mer kraftfullt, och du kan se till att de båda grundfärdigheterna är balanserade mot varandra under hela inlärningen, så att du får ett snabbt ställande hela vägen. Har du kommit längre med ställandet, men behöver förbättra farten och tekniken kan du gärna träna bara backande under baklänges marsch ett tag, och växla mellan att klicka för snabba stopp och att ibland låta hunden fortsätta bakåt.

Backa vid sidan

Ska du tävla i lydnadens högre klasser behöver du också kunna backa med hunden vid din sida. För snyggast resultat ska både förare och hund behålla frontriktningen, och backa rakt bakåt. Hunden ska hålla samma position som under framlänges fritt följ, och röra sig i ett jämnt, lugnt tempo utan att hoppa bakåt eller studsa bakåt sittandes. Ett sätt att få hunden att röra sig rakt är att ha hunden mellan föraren och en vägg. Min erfarenhet är att det i de flesta fall leder till att man tar för stora steg i taget, och inlärningen går långsammare. Om man ändå tar det i tillräckligt små steg är väggen onödig. Precis som när du lär hunden att backa framför dig är nyckeln till framgång att börja med att förstärka varje rörelse bakåt. Försöker du gå för långt med en gång kommer hunden i de allra flesta fall vrida ut bakdelen och/eller studsa bakåt.

För att enklast lyckas delar jag upp backandet i två delar. Dels ska hunden kunna resa sig från sittande när jag rör mig bakåt. Missar man den delen får man lätt en hund som hasar eller studsar bakåt i sittande ställning. Den andra delen är att starta från stående och röra sig bakåt lugnt och rakt i rätt position. Jag sätter inte ihop delarna förrän båda fungerar tillfredsställande. Det kan vara en fördel att jobba en del med backande från stående innan man börjar med ställandet från utgångsställning. Då får man en baklängeskedjningseffekt, där hunden har provat på att stå vid sidan och få belöning för det.

När hunden ska lära sig att backa vid vår sida delar vi upp det i små, små steg. I början förstärker man alla rörelser bakåt, och klickar så fort hunden flyttar en tass. När belöningen kommer efter klicket försöker jag alltid se till att hunden står i rätt position och fortfarande är rak när den äter sin godbit. När hunden kommer igång med backandet händer det lätt att den blir överambitiös och backar iväg från oss. Därför jobbar jag med små förflyttningar och rör mig framåt efter klicket. Jag ser också till att ge godbiten med vänster hand, på hundens utsida, så att den inte får förväntan på att vrida ut bakdelen och bli sned efter klicket.

Det är en stor fördel att ha en medhjälpare som kan titta på både dig och hunden när du tränar backande vid sidan. Ibland kanske det till och med är enklare om någon annan klickar åt dig. Allra bäst är att kunna träna framför en spegel, då har du full kontroll på rörelserna samtidigt som du kan hålla kroppen riktad framåt. Risken när vi tränar bakdelskontroll vid sidan är att vi vrider för mycket på kroppen för att kunna se hunden, och gör hunden beroende av vår sneda kropp. Många hundar har också lärt sig att bara flytta in bakdelen när vi lutar oss över dem. Försök redan från början att hålla dig helt rak och lär hunden att flytta sig efter dina steg, inte efter din överkropps rörelser.

Lägg grunden ordentligt, så att hunden är rör sig i skritt, är rak och håller sig i rätt position under ditt första steg bakåt. Lägger du lite tid på de första stegen går det mycket enklare att öka sträckan senare. En hund som aldrig har fått erfarenhet av att göra fel (svänga ut bakdelen, studsa, sitta ner etc.) kommer inte att variera beteendet lika mycket när du sedan ökar sträckan den ska backa. När du ökar sträckan ska du vara noggrann med att hunden fortfarande håller positionen, om den börjar backa ifrån dig har du gått för snabbt fram. Tänk på att gärna röra dig framåt när du belönar, och variera gärna mellan att gå några steg framåt och några steg bakåt. Samtidigt som du jobbar med backandet kan du jobba med att hunden ska ställa sig upp från utgångsställning när du tar ett steg bakåt. När båda delarna fungerar repeterar du backande från stå några gånger, innan du provar att börja i utgångsställning, låta hunden ställa sig när du tar steget bakåt och sedan fortsätta något steg bakåt innan du belönar.

Sidlänges bakdelskontroll – vänstersvängar och ingångar

En del väljer bort ingången där hunden kommer rakt in till vänstersidan eftersom den är för svår att få till utan hjälp. Andra använder sig av en targetstick eller pekfingertarget för att lära hunden rörelsen och traditionellt lockar man hunden runt med hjälp av en godbit. Jag tycker att det är tråkigt att targeting eller lockande ska vara de vanligaste metoderna. Skillnaden mellan slutresultatet hos en hund som har lockats runt jämfört med en hund som tränats med fokus på bakdelskontrollen är för stor för att man ska kunna tycka att det inte spelar någon roll. Det här gäller speciellt stora hundar som inte är så kvicka i rörelserna.

Idag använder vi oss av en kloss när vi tränar ingångar och vänstersvängar. Det är en av nyheterna i den här, uppdaterade versionen av artikeln. Tidigare gjorde vi på samma sätt, men utan en tydlig plats för hunden att göra av sina framtassar. Framför allt tror jag att det har blivit mer tydligt för förarna och det märks på resultaten på kurs. Klossen vi använder oss av är cirka fem centimeter hög och sidorna är 25 centimeter långa. En väldigt liten hund kan behöva en mindre kloss och de riktigt stora kan behöva en större. Träklossen är billig att skaffa sig och fungerar bra både inomhus och utomhus, men man kan naturligtvis använda en tjock bok eller en telefonkatalog (men det är smart att tejpa den så att den håller ihop) istället. Här kommer inlärningen, steg för steg:

  1. Shejpa hunden till att ställa sig med framtassarna på klossen. Belöna gärna flera gånger medan hunden står kvar på klossen och lös ut med ”fri” när hunden får lov att gå av.
  2. Försök locka hunden av klossen med en godbit. Om han klarar av att stå kvar får han en godbit i position, om han kliver av klossen, försvinner godbiten som du lockar med. Låt hunden kliva upp på nytt (men belöna inte direkt) och locka på nytt. Det är en fördel om hunden kan omvänt lockande sedan tidigare. Målsättningen här är att lära hunden att man håller kvar framtassarna på klossen tills man får frisignal, någonting som gör den fortsatta inlärningen mycket mer effektiv. Se till att hunden kan hålla sig kvar på klossen även om du ställer dig riktigt nära.
  3. Ställ dig mitt emot hunden som står på klossen. Rör dig nittio grader mot hundens vänstersida. Hur mycket du behöver flytta dig beror på hunden. En del hundar rör sig direkt när du flyttar dig, andra behöver en lite större rörelse. Så fort hunden flyttar ett bakben åt sitt höger (samtidigt som framtassarna är kvar på klossen), klickar du och belönar. I början behöver du kanske variera mellan det här och omvänt lockande för att påminna hunden om att framtassarna ska vara kvar. Kräv gradvis fler steg av hunden innan du klickar. Målsättningen på det här steget är att hunden ska hamna mitt emot dig igen, men se till att du bara klickar när hunden rör på tassarna, inte när han redan har stannat.
  4. När med lätthet flyttar bakdelen nittio grader börjar du förändra din position i förhållande till hunden. Nu kan du inte längre ha tårna mot klossen, utan får ställa dig med vänsterfotens sida mot klossen. Hunden ställer du upp rakt ut från din vänstersida. Flytta dig ett kvarts varv runt klossen och klicka för att hunden rör bakbenen riktigt. Även här är målet att hunden ska komma tillbaka till samma position som ni började i (rakt ut från din sida), men om hunden ger dig mer – köp det!
  5. Ställ upp hunden bredvid dig och flytta dig ett kvarts varv runt klossen. Klicka för att hunden flyttar sig efter. Börja ganska snart kräva att hunden kommer hela vägen in till din sida. Om du klickar för att hunden rör sig mot din sida, bör du belöna hunden på utsidan och se till att bakdelen flyttar sig helt in. När hunden börjar komma nära den slutliga positionen vid din sida blir belöningsplaceringen viktig. Jag vill inte att hunden får några godbitar för att stå snett vid sidan.
  6. Lär hunden att röra sig in till sidan även när du står stilla. Ha hunden stående, och håll den upptagen med att äta en godbit ur din hand medan du flyttar dig nittio grader (vänster om halt). När du står stilla släpper du hunden som förhoppningsvis rör sig mot dig. Klicka gärna första bakbensrörelsen de första gångerna, men snart bör hunden kunna komma ända in till sidan. Tänk på hur du belönar, och tänk på att låta hunden ”vara i belöning” (äta godbitar ur din hand) så länge det behövs, så att du kan ställa upp hunden och flytta dig in i rätt position inför nästa repetition. Öka gradvis vinkeln så att hunden kan göra hela ingången (ett halvt varv).
  7. Om hunden inte kan göra halt ihop med dig sedan tidigare kan det vara läge att träna lite på det. Använd gärna en vägg under de första träningspassen och lär hunden att stanna ihop med dig istället för att svänga upp framför dig. Du kan också lägga på sättandet här.
  8. Repetera vänstersvängar med hunden på klossen några gånger. Ta bort klossen och ställ upp hunden vid din sida. Gör en vänstersväng och klicka så fort hunden rör ett bakben. Belöna på utsidan. Du bör ganska snabbt kunna få till snygga vänstersvängar om hunden är duktig på klossen. När vänstersvängarna sitter kan du börja hålla hunden i belöning medan du flyttar dig undan och ställer upp dig för en liten ingång. När hunden hamnar perfekt vid din sida varje gång är det dags att lägga på sitten. Jag väljer att vänta med sitten till slut, för att få hunden att förstå att det är bakdelsrörelsen som är det viktiga, inte att sätta sig så fort som möjligt.

Tänk på dina rörelser!

Eftersom det är så vanligt med förare som ”styr” hunden med överkroppen vill jag lägga till ännu en varning för det. Det ska inte vara nödvändigt att använda axlar och armar för att få hunden att flytta in bakdelen. Det är lätt att falla i den fällan när man har en hund som lätt flyttar sig för vårt kroppsspråk, men det ser inte snyggt ut att behöva trycka hunden bakåt i ingångar och svängar. Var redan från början noggrann med att du alltid håller överkroppen rak och att hunden bara flyttar sig efter dina fötter. Låt gärna någon annan titta på dig med kritisk blick, träna framför spegel, videofilma gärna och ta ut riktpunkter rakt fram där du håller blicken. Ofta är man inte själv medveten om hur mycket konstigt man gör med sin kropp när man tränar hund. Om du redan har lärt hunden vänstersvängar och ingångar, men känner att hunden är beroende av din överkropp kan du gå igenom stegen för inlärning av ingångar och vara noga med att hålla överkroppen rak under hela inlärningen. Tänk också på att vändningar på stället ska ske just på stället. Fötterna står kvar på samma punkt när du är klar men har rört sig ett kvarts varv.

Sammanfattning

En lydnadshund måste ha god bakdelskontroll, både rakt bakåt och sidlänges. För bästa resultat använder man så få hjälper som möjligt, och fokuserar istället på att få förstärkt början på rätt beteende (första steget) så ofta som möjligt. Hundar rör sin bakdel ofta och mycket, det gäller bara att kunna se de små rörelserna och förstärka dem istället för att ta för stora bitar i taget. Gör du grundarbetet noga kommer det gå mycket enklare att höja kriterierna senare. Var noga med ditt kroppsspråk och se till att det bara är sättet du rör dina fötter som får hunden att röra sin bakdel på rätt sätt. Börja gärna så tidigt som möjligt med bakdelsrörelserna. Backande ifrån dig ger dig möjligheter att förbättra och förändra andra grundfärdigheter, och vänstersvängar och ingångar är en förutsättning för många moment.

Premiär för nya bloggen

Det är svinkallt ute och jag håller på att jobba med nya hemsidan. Finns väl ingen poäng i att hålla liv i den gamla bloggen. Nu flyttar vi hit! Jag sitter parkerad framför datorn nästan hela dagen, men har tagit ett lydnadspass med Pi idag. Jag måste hålla igång det. Det är så typiskt att man kommer igång jättebra och utvecklingen går i enorm fart och så saktar det bara ner. Jag har inte tränat mycket lydnad med Pi i november och det är ju jättedumt. Tur att hon är både snäll och duktig, jag tror nog att planen om lydnadstävling i vår ska hålla.

Idag fokuserade jag på fritt följ till en början. Det gäller att få upp attityden redan från första steget. En liten utmaning att jobba med vardagsfot och tävlingsfot parallellt. Missy har inget vardagsfot och Shejpa har inget tävlingsfot, men nu ska vi ha både och. Inga problem på lång sikt, men om man inte tränar lydnad så slår vardagsfoten (där vi belönar henne för att gå i skritt så långt bak som möjligt) igenom.  Det gick bra idag i alla fall och med lite intensivträning nu så blir det nog snyggt.  Sedan jobbade jag med ligg från halt. Hon var kanonduktig. Lade sig ner på kommando, jag kunde gå ifrån och stå en stund och sedan gå tillbaka och sätta upp henne. Lite snabbare läggande kunde man kanske önska, men det kommer nog.

Till slut jobbade vi med stå. Jag har faktiskt inte tränat stå med henne över huvud taget, så det är hög tid. Tycker att stå är ett svårt koncept. Sitt och ligg är så mycket mer konkreta. Jag tror att jag ska jobba en del med stå från sitt och ligg tidigt för att få mer förståelse. Idag började jag med att klicka för att hon stod. Stadgan är inga problem, det konceptet förstår hon eftersom hon har gjort det i så många andra positioner, så hon kan stå jättefint och länge och vänta på ”fri”, även om jag springer ifrån henne. Provade också lite stå under marsch baklänges. Det var svårare, men fick till några fina. Ska försöka utveckla ståendet.

Plan för kommande vecka:

  • Fritt följ
  • Stå i olika former (från sitt och ligg, under marsch, lägga på kommando)
  • Formell hållaträning med apportbock

Och så en söt bild, i brist på något nytt

Connect

Thomas är hemma idag och då är det extra lätt att ta sig ut och träna. Shejpa fick ett agilitypass och Missy fick lugn lydnad med en fleecesko på den onda tassen. Båda passen kändes fantastiskt bra och jag fick tränat mycket på min svaghet. Jag har svårt att hålla full fokus på hunden hela tiden när jag tränar. Antingen flyter jag bort i andra tankar, eller funderar på vart jag ska härnäst. I agilityn är det enormt viktigt med ”connection”, jag vet inte vad jag skulle kalla det på svenska. Greg pratar om att man aldrig ska ta ögonen från hunden, men Susan tar det steget längre och säger att du ska behålla ”connection” med hunden hela tiden. Att du ska kunna läsa hundens ögon och se vad den tänker. Även i lydnaden tycker jag att något liknande är viktigt. Även om jag inte kan se hunden i ögonen hela tiden, så måste jag mentalt vara i samma steg som hunden. Inte före, inte efter. I fria följet gör det en enorm skillnad, speciellt när jag kombinerar det med att röra mig lugnt och koncentrerat. I agilityn är det nog min stora svaghet som handler. Jag har bråttom, jag ser hunden i ögonvrån, men håller inte kontakten. Funderar på att sätta upp en stor skylt på planen ”CONNECT!”. Idag var jag i alla fall duktig på det och träningen blev därefter.

Missy fick köra fritt följ (strålande när jag klarade av att både fokusera och röra mig rätt). Sedan en dumruta som var kanonbra. Enda missen var kanske att hon satt med ena tassen uppdragen under hela sitten. Hon flyttade den i alla fall inte. Sedan körde vi en fjärr med nio förflyttningar på 20 meters avstånd som var helt perfekt. Jag hällde ut 15 vittringspinnar på planen och tränade sök med markering. Hon var kanonduktig. Lugn och systematisk även om jag lät henne springa till pinnarna. När jag försökte skicka henne från min sida (istället för att stå vid pinnarna och kalla in som jag har gjort tidigare i veckan) gjorde hon ett väldigt fint sök, men apporterade rätt pinne korrekt istället för att markera. Inget större problem när det blev perfekt, men sedan gick jag tillbaka till att stå vid pinnarna, eftersom jag misstänkte att hon skulle börja plocka i dem. Det gjorde hon inte. Vi avslutade med långa sittanden, lite mer fjärr och att sitta stilla när jag kastar apport. Det var rätt kul med lugn träning, jag kom i en bättre modus, tror jag.