Förstapris till Pi och Pavlov!

Idag har Pi och Pavlov debuterat i klass I respektive II. Pi gjorde mig nervös genom att sitta igenom hela platsliggningen (det var ju blött i gräset ju!). Jag trodde nog att det skulle bli svårt att hämta in de tappade poängen, speciellt när jag insåg hur lite vi har tävlingstränat… Som tur var gjorde hon ett riktigt trevligt program utan några större missar. Lite okoncentration i linförigheten (som kändes lång…) var väl det värsta. Vi hade ett missförstånd med tävlingsledaren vid apporteringen. Hon gav mig apporten och sa ”kommendera”, varpå jag stoppade ner apporten för att vänta på nästa ”kommendera”. Det kom inte, så efter mååånga sekunder vände jag mig till tävlingsledaren och sa ”ska jag?” och fick ”ja” till svar. Apporteringen var det inga problem med alls, men betyget blev 9. Tandvisningen har vi tränat på en gång, men domaren bad mig inte ens ställa upp med hunden i utgångsställning, så vi fick en 10:a med dansande hångelsetter. Hon förvånade mig i alla fall, jag trodde inte att hon skulle genomföra tävlingen med en sådan lätthet.

Platsliggning: 5 (sitter)
Tandvisning: 10
Linförighet: 8
Läggande under gång : 8
Inkallning: 9,5 (slarvigt avslut)
Ställande under gång: 9,5
Apportering: 9
Hopp: 9,5
Helhet: 9
167 p

Pavlov och Thomas hade ingen jättebra dag i klass II (det var väldigt svåra förhållanden och nästan alla hundar verkade störda eller dämpade av dofter på planen, precis som förra året i Vänersborg), men de har en hög lägstanivå och plockade hem 170 poäng och klassvinst, trots att Pavlov fastnade i en luktfläck på fjärren och bara fick en femma. Missy hade en ännu sämre dag och kändes inte riktigt i form. Hon nollade platsen (igen!), rutan och vittringen. Rutan var nog mest otur. Den såg hon inte och det gjorde inte heller den andra hunden i eliten. Vi får nog jobba mer med svåra rutplaceringar. Jag har liksom inte jobbat så mycket med proofing i rutan eftersom vi har haft andra problem att lösa. Vittringen är tråkig, för den har vi faktiskt jobbat på hemma och kört en del proofing med många pinnar. Men vi är ju inte helt klara där… Nu får vi gå hem och lösa det här platsliggningsproblemet. Hon reste sig och kom efter mig så fort jag gick ifrån henne. Sittandet däremot var jättefint. Konstigt.

Uthållighetsträning för Pi och kombination till Shejpa

Det har blivit en hel del tränat idag. Pi fick en platsliggning ihop med Agera på 3 minuter där Nina belönade henne efter 40 sekunder.  Vi körde också igenom hela programmet utan belöningar och det gick riktigt bra. Hon tappade fokus i linförigheten (fick syn på en sädesärla), men resten gick strålande fint. Förrutom uthållighetsträningen jobbade jag också på att öka farten i läggande och ställande under gång och fick fina resultat snabbt. Det som var extra kul var att hon fortfarande kunde skilja mellan stå och ligg under marsch efter ett pass med bara snabba lägganden på kommando.

Shejpa fick köra lite kombinationer snodda från den här bloggen. Hon var riktigt duktig, men tappade tempo ganska snabbt i värmen. Första repetitionerna var kanonbra i alla fall. Den vita kombinationen sprang vi så här: Inkallning med framförbyte vid 3, framförbyte 5-6, bakombyte 6-7. Jag var osäker på om jag behövde en threadle i tillägg till bakombytet. Jag gjorde det inte, men är fortfarande inte säker på om det var rätt. Svängen 4-5 är en sådan där hon lätt tappar tempo och det hände idag också. Behöver jobba mer på det helt enkelt. Den svarta kombinationen körde vi med framförbyte 2-3 och sedan antingen framförbyte 5-6 eller bakombyte 5-6. Threadle 7-8. Framförbytet blev helt klart bäst, ett tecken på att vi borde träna mer på bakombytessituationen.

Ute ur löpdimman

Det är skönt att vara hemma igen, det känns som att jag har varit borta längre än jag egentligen var, men det kan nog bero på att det inte blev så mycket tränat i helgen heller. Idag har jag och Nina tränat Agera, Pi och Missy. Agera fick påbörja slalominlärningen och vi filmar varje pass. Det kommer nog snart en film med klipp från de första passen. Det är tydligt att träningen blir väldigt enkel om hunden har gjort övningar med ett hopphinder tidigare. Vårt enda problem idag var att vi inte fick Agera att göra fel en enda gång. Pi är äntligen ute ur löpdimman! Förra veckan var hon seg och oengagerad och verkade trött mest hela tiden. Jag försökte träna henne i några dagar, men sedan gav jag bara upp och lät henne vara. Nu är höglöpet över och jag har fått en helt annan hund! Vi körde igenom de flesta moment i klass I och låt en platsliggning på 2.20 ihop med Agera. Det enda jag har att klaga på är signalkontrollen på ligg och stå. Jag fick lite problem med ihopblandning där. För det mesta blir det rätt, men det gäller ju att det håller på tävling också. Läggandet är långsamt, men det får nog bara vara det en stund, så länge hon lyssnar på kommandot och gör rätt. Åh, jag längtar tills vi är klara med klass I och kan ta en period med lite mer konstruktiv och utmanande träning.

Missy har helt plötsligt fått problem med platsliggningen. Efter nollan på senaste tävlingen har vi börjat träna det, en vissa tränigspass har hon helt enkelt rest sig upp och kommit efter när man bara har lämnat henne några steg. Idag såg det dock helt okej ut och jag får hoppas att vi har löst det till helgen. Vi körde också sittande, ruta, vittring och fjärr. Det blir nog mer träning i eftermiddag, vi ska få till tre pass med slalom med Agera per dag.


Nina och Agera tränar på one jump

Avlæring av apportering

Alle lurer på hvordan man skal lære hunden å apportere eller øke hundens driv, fart og motivasjon i øvelsen. Jeg har derimot brukt de siste treningene til å forsøke å avlære Pavlov å apportere. Jeg har ikke lykkes ennå…

Pavlov er nemlig den typen hund som elsker apporter. Da han var 10 uker gammel og vi øvde på å plukke opp sporpinner i gresset, plukket han fint to ganger, reagerte på klikket og byttet med enten saftige godbiter eller lek med fille. Tredje gangen derimot titta han på meg da han hørte klikket og deretter stakk han full frat i motsatt retning. Riktignok har vi ikke dette problemet lenger, men det sier litt om hans forhold til gjenstander generelt. Apporter er ofte morsommere enn vanlige belønninger.

I klasse 1 måtte jeg jobbe litt for å få han til å slutte å tenke på apporten etter at den øvelsen var ferdig og vi skulle videre til hoppet. I klasse 2 skal vi til og med kaste apporten og deretter gjøre to nye øvelser før belønnningen kommer helt til slutt. Bortsett fra at Pavlov har problemer med å slippe apporten mentalt etter at øvelsen er ferdig, så griper han apportene med alldeles for mye vekt på forparten.

For å løse to problemer i ett, kom jeg på min nye plan: Jeg skal forsøke å avlære apporten. (”Avlære” – hva er det for et ord egentlig? Hvor kommer det ifra? Kan man virkelig ”avlære” noe? Vel, vi kan øke og minske sannsynligheten for atferder, men vi kan ikke skrive om eller slette historien. ”Avlære” er altså et veldig dumt ord.) Uansett, målsetningen med min nye plan er altså å få Pavlov til å slutte å apportere. Ikke helt da, men litt. Når vi shaper atferder i bevegelse, så gjelder det å passe seg for å klikke på akkurat samme punkt flere ganger etter hverandre. Da er det lett å få en hund som stopper opp i bevegelsen og lurer på om ikke den kan få en belønning for det. Dette er hva jeg er ute etter. Jeg la ned apporten på kort avstand (1/2 meter). Når han startet for å ta den, klikket jeg og bød inn til belønning hos meg. Som oftest bråsnur han og tar belønningen hos meg, men innimellom må han bare fortsette fremover og ta meg seg apporten inn til meg. Særlig når vi øker avstanden. I begynnelsen klikket jeg når han akkurat hadde startet, men etter hvert kunne jeg klikke og avbryte apporteringen like før han skulle til å gripe. Nå fikk jeg en hund som bremser opp like før opptaket og legger vekten bakover. Og jeg har fått en hund som så småningom synes at kamplek iblant er morsommere enn å apportere:)

Noen gamle bilder. Iblant er leker bedre enn apporter.

 

 

Men hva om jeg ikke klikker da? Jo, da kommer han fint inn til siden og holder fast til jeg sier ”takk”;)

Tävlat

Näe, det blev inget bra med tävlandet den här gången heller och jag känner mig ganska rejält trött på lydnadstävlande. Tur att jag har anmält till två tävlingar till i maj, annars hade jag nog gett upp nu. Dagens tävling var i Moss och det regnade. Vi var 9 deltagare i elitklass och det delades ut ett förstapris (till en duktig terv). Missy hade helt okej attityd och koncentration under tävlingen.

Sitt i grupp – 9 (Flyttar en tass när jag går ifrån)
Platsliggning – 0 (Reser sig så fort jag går utom synhåll. Jag har inte tränat platsliggning på 1,5 år, men jag trodde att det var säkert. Vi nollade momentet när vi tävlade i ridhus sist också, så tydligen är säkerheten och tryggheten borta)
Fritt följ – 9 (Bra,  svårt att få höga betyg på det här momentet i Norge)
Dumruta – 6 (Lägger sig på ”sitt”. Hon har ställt sig på ”sitt” innan tävlingen, så jag tog nog i lite mycket med kommandot…)
Inkallning – 8,5
Ruta – 7 (Dk till kon pga missförstånd. Perfekt rutskick, perfekt ställande på kommando – men jag kommenderar stå alldeles för tidigt! Får dirigera om och hon gör rätt hela tiden. Härligt! Klantmatte…)
Apportering med dirigering – 9,5
Hoppapport – 7 (Hittar inte apporten direkt, slår i hindret på tillbakavägen)
Vittring – 0 (Fint, systematiskt sök, men fel pinne :()
Fjärr – 9

Dagens lydnad

Dagens lydnadsträning har känts bra. Med Missy har jag framför allt fokuserat på rutan och äntligen känns det som att det går framåt på riktigt. Dagens plan innebar target i mitten av rutan och därmed är cirkeln sluten – vi är tillbaka där vi började. Missy lärde sig rutan genom musmatta i mitten, men vi hade länge stora problem med att hon stannade för tidigt om det inte låg target där. Nu är ju problemet det motsatta, så där kanske en del av lösningen ligger – så länge vi gör det med måtta och inte får tillbaka gamla problem. Ställandena blev i alla fall väldigt mycket bättre när det låg target i rutan, även när vi klippte ner targeten till liten storlek (det är första gången jag provar att klippa ner en target, jag tror att det kanske funkar bra i det här fallet). En annan tanke har jag fått med mig från Bob Bailey, det borde vara självklart, men jag tror att jag sällan tänker så: Det finns ju en punkt där Missy gör allt rätt (om vi är tillräkligt nära rutan eller om jag skickar rakt in i rutan (som i klass III) etc.). Och så finns det en punkt där det inte går. En möjlig lösning är ju att hitta den punkt där det inte längre går perfekt och så jobba med att tänja gränserna för var det går. Även om jag inte kommer att jobba så mycket så nu, så har jag det i alla fall i bakhuvudet i framtiden.

Pi fick hjälpa till och visa inlärning av backande på grundkurs. Hon var jättehärlig och fokuserad och lekte kanonbra. Det goda humöret höll i sig efter kursen också och Pi fick ligga en plats med riesen-Marthe (2 min med två belöningar) och sedan köra igenom lite moment i klass I. Hon ställde sig på läggandet första gången, men i övrigt var det fint. Vi blev kommenderade i linförighet och det såg bra ut, även om jag råkade sträcka tiden mellan belöningarna lite väl mycket och tappade hennes uppmärksamhet en gång. Vi har i alla fall en riktigt bra känsla just nu där hon hela tiden är fokuserad och arbetsvillig och en fröjd att jobba med.

Film och bilder från agilityträning

Idag tränade vi ihop med Tone, Therese och Karine med hundar. Shejpa började med cirkelarbete och spurt till tygbur. Hon var rätt het och blev faktiskt lite vid ibland. När jag tittade på filmen så insåg jag att det var mer strul på vänstersidan än på högersidan, kanske är det mer än en slump, jag har inte upplevt det tidigare. Det är häftig att se henne explodera iväg till buren när jag springer ditåt. Shejpa och Missy fick göra bend work och Pi några hopp i spindeln. Missy fick också träna lite nose touches, men jag tyckte kanske att de var bättre igår. Hon blev lite osäker igen på om verkligen fick gå ner på ”tryck” och om hon verkligen inte bara skulle trycka en gång och sedan hoppa upp på trappan igen. Vi får träna mer, det är kul. Det blev lite lydnad för Missy också. En bra dirigeringsapport och en svår men kanonbra vittringsapportering! Rutan har jag inte orkat jobba med idag, det känns som att det är ett så stort projekt, men jag får ta tag i det imorgon.


Tone och Spike

Pi körde igenom klass I med Thomas som tävlingsledare. Jag belönade en del, men försökte sträcka tiden så gott det gick. Linförigheten var väl kanske den svagaste länken idag. Hon behöver mer uthållighetsträning för att inte bli osäker. Hon satte läggande och ställande under gång på första försöket, men kunde inte stå kvar när jag kom intill i ställandet. Det måste vi jobba på! Apporteringen har jag fortfarande inte tagit tag i, så det måste vi träna på. Hon har absolut inga problem att hålla fast apporten helt stilla under långa stunder, men hon har inte lärt sig att vänta på kommando och hon släpper apporten när jag tar i den. Hoppet och inkallningen var fina. Läggande under gång var perfekt.


Pax

På kvällen hade vi teorikväll i agility och efter det gick vi ut och tränade lite till. Missy fick faktiskt köra lite dubbelbox, även om hon förmodligen inte är klar för det. Jag försökte vara noga med att ta pauser mellan varje repetition och köra lite annat (stå, sitt, ligg, backande, sitt vackert etc.) för att hålla henne tankefull mellan kombinationerna. Det blev väl ganska bra, tror jag, men vi har viktigare saker att göra innan vi ska börja springa kombinationer igen.


Fenris

Shejpa och Fenris tränade dubbelbox på eftermiddagen. Jag fokuserade på vår svaga sida – svängar där hon tappar fart och måste ta i för att komma runt medan jag är ganska stillastående. Jag var duktig på att köra korta pass och belöna ofta och det hjälpte massor!


Bakombyte

Det blev en liten film från idag också:

Film från dagen

Karine och jag tränade nästan hela kvällen och vi filmade en del. Det blev både agility och lydnad och jag fick kryssat av några saker på listan jag skrev tidigare idag. Vi var duktiga och tränade hoppteknik med alla hundarna. Shejpa hade alldeles för bråttom och slängde sig igenom 4 fots-griden. Pi hade problem i början, men blev enormt snabbt bättre. Missy provade en ny leksak och var lite för het, men klarade sig bra som vanligt. Missy fick lite lydnad, gjorde till exempel en fin dumruta och en fin vittringsapportering, men mest blev det agility. Missy fick göra nosduttar i trappan för första gången på länge och hon var kanonduktig! Det är helt fascinerande hur mycket snabbare det går med Missy än med Shejpa. Jag antar att jag har lärt mig en massa av att träna det med Shejpa och så är ju Missy en mycket mer lättjobbad hund. Det får bli en film på det snart! Missy fick också jobba med tighta svängar över ett hopphinder och cirkelarbete. Jag jobbade också vidare med Pavlos nosduttar, men gjorde det i handen för att verkligen lära honom tekniken. Det går framåt! Pavlov fick också jobba med fritt följ.

Shejpa gjorde sin lek med två burar. Den lär framför allt hunden att ta linjer rakt fram. På filmen ser man visserligen inte så mycket av den träningen, men en av tanken med leken är att sätta hinder vid sidan av som hunden inte ska ta (eftersom det blir en flick). Det jag har gjort med Shejpa är mest att jobba med att hon ska springa rakt fram när jag spurtar. Jag har också lagt in nedbromsningar och bakombyten för att se till att hon inte bara rusar rakt fram oavsett vad jag gör (vilket hon gärna vill göra). Svängarna är fortfarande stora när jag bromsar in eller byter bakom, hon tar inte signalerna direkt när dragningen till buren är så stor. Jag är dock nöjd med att hon lyssnar på signalerna och ska jobba för att få både spurten snabbare och svängarna tightare.

En liten film med blandade grejer från eftermiddagen:

Förmiddagens lydnadsträning

Sitter och väntar på Karine som ska komma hit och träna i eftermiddag. Jag har redan hunnit med att träna lydnad med Missy och Pi. Gjorde som igår och stoppade hundarna i bilen och körde ner på planen. På så sätt blir det enklare att köra korta pass och byta hund ofta. Missy och jag kämpade på med rutan. Första passet gick mest åt att drilla omdirigeringar. Dels för att jag tänker att det kanske får henne att sluta ställa sig fel (testfas, gå direkt till punkten där man ändå hamnar till slut) och dels för att det finns en stor risk att jag kommer behöva dirigera om henne på tävlingen och om hon inte är säker på det så kommer hon hellre tillbaka till mig. Andra passet försökte jag lägga ut musmatta bakom rutan för att ge henne mer riktning framåt och få till flera lyckade ställanden. Tyvärr ledde det till att hon ställde sig i bakkant på rutan de flesta gångerna. Problemet är helt enkelt att mitt ställande inte är tillräckligt bra. Hon hittar rutan lätt, springer in snyggt, men stannar för långsamt och hamnar fel. För det mesta ser det ut så här:

Jag funderar på att jobba mer med att hitta mitten på avstånd. Kanske till och med lägga target i mitten på rutan några gånger. Rutan är verkligen ett moment där det kan vara en bra idé att inte låsa sig vid en metod, utan variera beroende på vad hunden gör. En del hundar behöver target i rutan, för många andra passar det bättre med target bakom och klick för rörelse igenom rutan, andra behöver mer shejping med rörelse i mitten etc. I övrigt gjorde vi en bra dumruta, bra inkallning, bra fjärr, fritt följ och 3 min sittande. Ska försöka köra igenom konskick + apporteringar i eftermiddag.

Pi var verkligen förmiddagens stjärna! Hon var fokuserad och uthållig. Vi körde igenom alla moment förrutom apporteringen och det gick kanonbra. Både läggande och ställande fungerade idag. Hon är nog ganska känslig för mitt tonfall när jag ställer henne. Borde jobba med kommandot i olika tonfall istället för att låta henne shejpa mig till att alltid säga det på samma sätt (för vem vet om jag verkligen säger det på rätt sätt när det är dags för tävling). Hennes inkallningar har varit lite oengagerade ibland, men jag insåg att jag aldrig har belönat fart utan alltid bara kedjat ihop det med ingångarna. Idag provade jag att belöna en bra start med att jag sprang iväg och belönade när hon kom ikapp mig. Nästa inkallning blev bara så läcker! Hon börjar få riktigt bra stuns i alla rörelser och jag tror inte att jag hade kunnat få en border collie till att göra det bättre. La också några platsliggningar på 30 respektive 60 sekunder. Det känns riktigt bra, det märks att Thomas har tränat på det medan jag var borta. Tänk om hon kunde vara så här bra på tävling! Nu är det uthållighets- och tävlingsträning som gäller!

Effektiv träning av fyra hundar

Solen som tydligen har varit här hela förra veckan försvann idag och det blev träning i duggregn. Thomas är i Finnmark och håller kurs, så jag har hand om alla hundarna. Jag tog fyra hundar (Pavlov, Pi, Shejpa och Missy) i bilen och ställde den på planen. Fixade goda godbitar, roliga leksaker från Kanada och tygburar färdigt på planen. Goda godbitar och Kanadensiska leksaker är för fågelhundarna. Border colliesarna är överlyckliga för Frolic och kampbollar. Det var himla smart att ta med alla ner på planen och köra korta pass med hundbyte ofta. Både Missy och Pi verkar ha fixat min frånvaro bra, de var duktiga lydnadshundar. Pi gjorde allt väldigt bra, förrutom stå under marsch som hon var väldigt tveksam till. Inför tävling är det definitivt platsliggning och signalkontroll som behöver prioriteras. Dessutom ska jag nog börja bryta fågelskådande. Det är en stor hobby hos unga fröken just nu. Unga fröken blev för övrigt stora damen igår då hon började löpa för första gången. Missy gjorde det mesta väldigt bra under träning idag. Fortfarande är det rutan som är det största frågetecknet. Hon springer bra in i rutan, men hamnar ofta i kanten när jag ställer henne. Får hårdträna det i veckan, för vi ska tävla i Moss på torsdag. Behöver också traggla vittring och sitt i grupp för att känna mig trygg. Pavlov fick träna fritt följ och nosduttar. Han var riktigt söt och trevlig. Det kanske blir så när husse är borta. Shejpa fick köra en lek med två burar och ett hopphinder. Väldigt nyttigt. Jag funderar på att filma det imorgon. Hon var kanonduktig och fokuserad idag. Andra passet ägnade vi åt nosduttar och hon funderade inte ens på att sluta när änderna kom flygande över planen.

Slutsatsen efter dagens träning är i alla fall hur bra träningen blir när den är planerad, intensiv och sker i korta pass. Man blir bortskämd av att jobba med träningsvilliga border collies och det är lätt att glömma att alla hundar inte passar in i den mallen. Med genomtänkt träning blir fågelhundarna superstjärnor på lydnadsplanen. Pi kan absolut bli hur bra som helst. Hon har fart, attityd och precision! Shejpa kan bli ännu bättre. Det enda som står ivägen för max fart på agilitybanan är min förmåga att planera träningspass. En andra slutsats är att det är enkelt att träna Pavlov när inte husse är i närheten och gör mig hjälplös 🙂