Kategoriarkiv: Lydnad

Här hittar du alla blogginlägg om tävlingslydnad.

Lydnadsdrömmar

Publicerat av
5

I natt drömde jag att jag fick ett plötsligt lydnadssug och försökte slänga mig in i en lydnadstävling utan att ens hinna rasta hunden. Vaknade och kände mig fortfarande sugen. Jag loggar fortfarande all träningstid med hundarna, och de senaste 4 månaderna har jag tränat i genomsnitt 40 sekunder lydnad om dagen med Squid. Utomhus är det isigt och halt. När vi har tillgång till inomhusträning blir det mest agility. Ska det bli något tävlat i vår så måste vi ju träna! Så jag satte mig ner och gjorde en lista över saker vi kan träna på hemma, inomhus. Sjäkvklart är det ju mycket som är svårt att träna på – helhet, fartmoment och liknande. Men man kan ju ändå ta tag i en massa småsaker, så nu är planen 6 minuter om dagen! Idag valde jag tre teman på två minuter var – vittringsapportering, sitt (i grupp, utan grupp) och signalkontroll i zätat.

Här är film på vittringen och zätat. Sittandet är lite för tråkigt för att ha med på film 😀 Vittringen har vi nog inte tränat sedan vi tävlade i början av oktober. Hon kändes säker på uppgiften, men lite slarvig med systematiken. Hon fixade det bra att bli felad för det. Zätat kändes stabilt när det gäller signalkontrollen som var dagens fokus. Däremot gillade jag inte att hon gled över på ena skinkan i första läggandet.

Vad har du för goda idéer om lydnadsträning inomhus? Skriv en kommentar!

Wilco lär sig sitt upp

Publicerat av
2

Eftersom de kommande två veckornas tema på vår onlinekurs i lydnad är fjärrdirigering, tog jag hundarna till inomhushallen i Lervik utanför Karlskoga för att träna och filma lite igår. Att träna fjärr med tre tokpigga och galna hundar var kanske inte det enklaste. Varför valde jag inte något fartfyllt istället? Squid har inte tränat speciellt mycket på två månader. Efter lydnadstävlingen i Nora började hon löpa och fick ta det lugnt. Sedan åkte jag till USA, och nu har det gått snart två månader. Squid är peppad! Fjärrdirigeringen lär vi få jobba lite på innan vi är tillbaka i toppform. Hon rör sig lite i sitt från stå och gissar lite på orden. Förmodligen ger dig sig när hon får börja jobba lite mer regelbundet och inte har så mycket överskottsenergi.

Wilco var den som klarade av att hålla sig coolast. Jag bestämde mig för att det var hög tid att lära honom uppsitt från ligg. Eftersom jag filmade alla pass tänkte jag att jag skulle dela med mig av processen. Det är verkligen inte perfekt, tycker sällan att de första minutrarna i en process är speciellt perfekta (även om det händer!). Det första passet var lite segt, det tog nästan tre minuter innan vi fick till ett riktigt bra beteende. I andra passet är det lite blandad kompott. I tredje passet fick vi till många riktigt fina uppsitt! Jag är nöjd med resultatet, och tror att det inte gör så mycket om inte träningen går som på räls hela tiden.

Jag tycker att det är viktigt att hunden har kraft i uppsitten, och det tycker jag verkligen att Wilco visar redan under de här första passen. Det märks att han har nytta av lite hoppstå-tanke, även om han ibland blir lite väl entusiastisk och bjuder hoppstå istället för uppsitt.

Första passet (lite strul med texten i början, ska se om jag hinner ändra och lägga ut ny film senare):

Andra passet:

Tredje passet:

Vill du lära din hund uppsitt, bakåtligg, shaping, omvänt lockande, stadigt stående och andra viktiga fjärr-kunskaper? De är med i vår grundkurs online med start den 5 januari. Bästa julklappen till dig själv (eller någon annan)!

Fokus och fel-ritual

Publicerat av
2

Igår körde jag ett andra pass med fokus i utgångsställning. I den här träningen har jag för första gången lagt in en tydlig fel-ritual när han gör fel. Om han tittar mot den planerade störningen bryter jag tydligt tävlingspositionen med både kroppsspråk och röst (tyst och stel förare ska betyda ”rätt – fortsätt så”). När man använder en fel-ritual är det viktigt att man får fram rätt känsla i hunden. Man vill att hunden ska ta det på allvar och anstränga sig mer nästa gång, men man vill absolut inte att hunden ska bli osäker, långsam eller undvikande. Väldigt få hundar reagerar helt rätt på fel-ritualer från början. Vi måste skapa rätt känsla och lära hunden vad som är rätt respons när vi bryter, på precis samma sätt som när vi utvecklar belöningar och fokuserar på att hunden ska få rätt känsla i belöningarna.

När jag tränar det här med Wilco är det alltså inte speciellt viktigt att han lär sig att stirra på mig i alla lägen. Det är egentligen en sak som jag väntar väldigt länge med att kräva av lydnadshunden. Det jag vill lära Wilco är att hantera fel-ritualen och försöka igen med ökat engagemang. Det har inte känts som att han har varit mogen för det tidigare, men nu fungerade det riktigt bra när vi väl satte igång. Som vanligt är han som en blandning av pappa Epic (som det aldrig vilar några ledsamheter över) och Squid (som trodde att hon skulle dö om något blev fel). Om Wilco inte hade reagerat bra på fel-ritualen, eller om han hade haft problem med att återgå till koncentrerat arbete, hade jag jobbat på det och struntat i att han skulle göra om hela sekvensen.

Med Squid, som var väldigt känslig, jobbade jag på att bryta mig ur den tävlingsmässiga positionen och busa, skoja och retas med leksaken. Hennes första reaktion var att frysa och se ledsen ut, så jag såg till att hon lyckades stjäla belöningen ur min hand med väldigt lite ansträngning till en början. Jag gjorde det sedan svårare och svårare att komma åt leksaken, och när hon var riktigt taggad på den leken kunde jag vänta på att hon erbjöd något beteende innan jag gav tillbaka belöningen. Med en hund som å andra sidan har svårt att komma tillbaka till koncentration kan det vara så att man får belöna (kanske med godis) för att hunden bjuder ett koncentrerat sittande igen, utan att bli hetsig eller skällig. Allt går att träna! När man får fram rätt känslomässig respons på fel-ritualen, och när hunden snabbt bjuder beteenden igen när man börjar jobba igen, så har man ett jättebra verktyg!

Här är ett klipp från Wilcos pass igår:

Jag gör gärna den här typen av träning i väldigt välplanerade pass där jag jobbar specifikt på en sak. Jag gillar också att ha planerade störningar som jag kan styra. Helst en medhjälpare som i filmen. Jag tror inte på att fela valpen varje gång han tittar bort från mig i träning. Det hade både blivit tråkigt och uttjatat, och tagit fokus från annan träning.

Om du är intresserad av lydnads-nörderi tycker jag att du ska kolla in vår onlinekurs i tävlingslydnad som startar i november. Förutom momentinlärning går vi igenom störningsträning, uthållighetsträning och tävlingsträning på olika sätt. Du kan vara med både som observatör och som deltagare med hund (och få obegränsat med coachning i 16 veckor!)

Lydnadsträning med Wilco

Publicerat av
Svara

Efter att ha ägnat natten åt valpning ägnade vi gårdagen åt lydnadsträning med eleverna som har gått årets lydnadssatsning. Eftersom Squid höglöper fick Wilco köra mycket lydnadsträning idag, både skoj och nödvändigt! Som Veronica nämnde i kommentarerna på senaste inlägget, så försöker jag att logga all träningstid (plus lite annat) med hundarna. Dels tycker jag att det är intressant att hålla reda på (får frågan ”hur mycket tränar du dina hundar” ofta), och dels sporrar det ibland till att träna lite mer (eller i alla fall till lite dåligt samvete). Dagens lydnadsträning hjälpte definitivt kraftigt på Wilcos lydnadssnitt. Vi jobbade bland annat med:

  • Lite inmarsch på plan. Duktig valp som har fokus och engagemang. Har ju inget direkt fotgående, så det blev lite ostrukturerat. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att få med det tävlingsmässiga när man har chansen, även om hunden inte kan några moment.
  • Komma tillbaka med leksak. Det här är en av de sakerna som jag prioriterar mest med Wilco. Jag vill att han ska gilla att leka ihop med mig och att han ska vilja komme med leksaken till mig så fort som möjligt om jag kastar den eller om han får vinna. Jag har jobbat på det sedan han var liten, och han har varit duktig, men nu när han mognar ser jag tendenser till att vilja ”packa” leksaken i munnen när han får den på egen hand, och att han inte alltid kommer tillbaka i högsta fart. Provade lite olika saker och det som fungerade bäst var att verkligen nonchalera honom och låta honom anstränga sig för att komma åt min högerhand (där han trycker leksaken för att jag ska dra i den igen).
  • Fokus i fotposition och felritual. Introducerade konceptet att man kan bli felad om man faller för en frestelse och tittar bort. Jag lät Wilco sätta sig frivilligt och gick in och ställde mig i fotposition. En träningskompis började kommendera, och om Wilco såg på mig blev det stor belöning. Om han tittade bort markerade jag det och gick ur position och retade honom med belöningen. Så gjorde vi om, och om han gjorde rätt blev det belöning. Jag tyckte att det gick jättebra för att vara första gången. Riktigt fin attityd, och han verkade förstå uppgiften på slutet.
  • Ingångar/hitta position. Här ligger vi verkligen lite efter. Vi jobbar fortfarande på klossen och jag försöker lära honom att hitta perfekt position vid min vänstersida. Sist jag tränade på det kändes det bättre, men sedan dess har jag shejpat hela varv runt klossen med mig ute ur bilden (belönat med Manners Minder), och nu kom han in i det tänket mer än vad han fokuserade på att hitta positionen. Jag tycker också att det är svårt att få honom att hålla en bra huvudposition när han jobbar på klossen. Den blev också lite sämre när jag jobbade med hela varv, han vill gärna sänka huvudet jättemycket. Här får jag nog tänka till lite innan jag tränar mer.
  • Springa till target. Det här har vi påbörjat någon gång tidigare, men jag har känt att han har varit lite för omogen för att det ska ge så jättemycket att gå vidare. Nu känns han mognare och med lite mer tryck, så vi körde ett par pass med att springa till target. Jag vill att han ska springa rakt ut från mig, trampa på targeten och förvänta sig leksak i den riktning han springer. Jag vill alltså inte att han vänder sig tillbaka mot mig förrän han har leksaken i munnen. Eftersom jag fokuserade så mycket på belöningen så blev han lite slarvig med att faktiskt trampa på targeten. Ibland sprang han vid sidan av och ibland hoppade han över. Jag använde en dörrmatta som target, så den är inte direkt svår att träffa om man försöker lite. När jag blev mer noga med kriteriet blev han det också, då stannade han nästan upp på target för att visa mig att tassarna var på. Det är det här som är både spännande och lite svårt med Wilco. Han är nästan lite för smart ibland, och verkar väldigt uppmärksam på exakt vad man belönar, istället för att se den stora bilden.
  • Lägganden med låsta tassar. Wilco har långa ben, men klarar ändå av att göra fina lägganden från stå med alla tassar låsta. Än så länge krävs det dock att jag är nära och belönar ofta (ibland två gånger på väg ner), men det känns som att vi är på rätt väg. Jag började lägga på kommando ”res” när jag tar upp honom i stå igen, eftersom han gör den rörelsen rätt hela tiden.
  • Sitt stilla med störning. Wilco fick sitta bredvid en hund som tränade platsliggning med störning, och vi fick gott om störning från både den andra hunden och från husse som gick runt hundarna och störde. Stor guldstjärna till Wilco som är väldigt, väldigt duktig på att inte störas ut!

Är du också peppad på lydnad? I november kör vi igång en ny och förbättrad tävlingslydnadskurs online. Du kan vara med som observatör och bli inspirerad, eller med hund och få obegränsat med coachning i 16 veckor! Läs mer här.

När Wilco inte tränade fick han ligga i sin säng och titta på när de andra hade skoj.

Wilco i säng

Elitlydnad med Squid

Publicerat av
Svara

Under de senaste veckorna har Squid gjort sina tre första elitlydnadsstarter. Vi gick ut hårt med två dagars rankingtävling i Kungsör förra helgen. Resultatmässigt blev det ingen höjdare, men jag fick med mig många positiva erfarenheter ändå. Squid var glad och ganska lagom i attityden. Hon visade att hon klarade alla moment på ett fint sätt – bara inte på samma dag. Hade man fått räkna ihop de bästa momenten från båda dagarna hade det blivit riktigt bra. Det får man så klart inte, men det kändes ändå bra att veta att det går 🙂 På lördagen hade vi några små-missar (omdirigering till apport, dåligt fritt följ, extra kommandon både ner och upp på platsliggningen, extra kommando på läggandet på inkallningen), men framför allt en nolla. Squid halkade på stå-kommandot i rutan och välte ner i ligg. Hon blev så förvånad att hon satte sig upp när jag började gå mot rutan, och nollan var ett faktum. Några moment blev riktigt bra – 10 på sitt i grupp, fjärrdirigering och metallapport. Helt okej vittring med betyg 8. De moment jag varit mest orolig för (sitt i grupp och vittring) funkade ju!

På söndagen hade jag som målsättning att fixa det som var dåligt på lördagen. Det gjorde vi absolut! Fin inkallning (men extra kommando på nedlägg och trots det bra betyg!), kanonbra ruta (men slarvig avslutning), mycket bättre fritt följ, bra dirigeringsapport, bättre platsliggning. Men nu lyckades vi nolla vittring, apport över hinder och fjärr – tre av våra bästa moment från lördagen. Vittringen kändes som ren otur. Squid gjorde en jättefin sortering, men råkar sparka till pinnen innan den som är rätt, så att hon får med den i munnen också när hon griper rätt. Hon lyckas spotta ut den, men nollan är ett faktum. Metallapporten kastade jag snett, och gav ett extra handtecken på väg in, vilket också gav en nolla. Till sista blocket kände jag att Squid var dödstrött under uppvärmningen. Trodde inte att det skulle vara så jobbigt att tävla lydnad, men det var det visst. Fjärren som var så bra på lördagen, låste sig efter halva momentet, och vi fick en tredje nolla.

Här är en film på några höjdpunkter. Tyvärr fick jag inte med söndagens sista block, med den fina inkallningen och rutan, eftersom kameran blev full.

I söndags tävlade vi på en vanlig lydnadstävling i Nora. Hade hunnit träna ett pass sedan Kungsör, eftersom vi har haft agilitykurs hemma hela veckan. Det passet kändes i alla fall bra, och jag kände att det skulle bli roligt att tävla. Så länge Squid tycker att det är kul att gå ut på plan med mig så spelar det inte så stor roll med lite missar. Vi har gott om tid på oss att bli stabila. Tävlingen kändes helt okej. Vi hade två missar – ett missat skifte i Z och förflyttningar på båda ställandena i fjärren. Äntligen fick vi vårt första förstapris! Och 293,5 poäng.

Om man ska analysera lite så är det tråkigt att fjärren och Z har blivit dåligt på 2 av 3 tävlingar. På helt olika sätt. I Kungsör blev hon trött och seg i fjärren. I Nora tog jag kanske i lite mycket med stå-kommandona och hon var lite övertaggad och studsade framåt. I Kungsör satte hon sig inte i Z på söndagen. I Nora satte hon sig två gånger… Fjärren borde vara vårt starkaste moment, och kommer nog att bli det i framtiden. Mer träning i både låg och hög aktivitetsnivå ska till, så att vi får den där stabiliteten som jag vet inte är långt borta. Zätat är en svårare nöt att knäcka. Om jag går baklänges och slumpmässigt säger ”stå”, ”sitt” och ”ligg” så är hon grymt imponerande på signalkontrollen. Har aldrig haft en hund med så bra förståelse. Det är i momentet som hon får förväntningar och börjar göra innan hon lyssnat klart. Här är jag lite mer osäker på vad jag ska göra för att öka säkerheten.

Jag hade planerat tre lydnadstävlingar till under oktober, och hoppades på att kanske ta ett lydnadschampionat. Men idag började Squid löpa, så vi får sammanfatta vår lydnadshöst så här och komma tillbaka vid senare tillfälle.

Snabba resultat

Publicerat av
Svara

Tränade tävlingsmässigt ihop med Maria idag. Lång platsliggning. Hund på skinkan. Vänta länge på uppsitt. Yes! Hon satte sig snyggt på ”upp” i ett läge där hon hade misslyckats för en vecka sedan. Fixade alla lägganden fint också trots att hon ibland var lite distraherad, och jag kände mig mycket säkrare på att hon skulle reagera. Träningen jag visade film på igår har gett resultat!

Ofta är det de där lite smartare kampanjerna, där man attackerar kärnan i problemet från olika håll, som ger snabba resultat. Nu ska jag utvärdera resten av dagens träning och försöka hitta andra roliga lekar för att öka förståelsen där den saknas lite idag.

Överträning av sitt och ligg

Publicerat av
1

Squid har som sagt inga direkta tendenser till vallning i lydnaden, men det kan ändå hända att hon kommer i en liknande sinnesstämning, där det blir svårt att röra sig snabbt på kommando. Jag har upplevt det när hon blir trött och lite okoncentrerad på tävling (nedläggandet till fjärren) eller när hon har legat platsliggning länge och rullat över på ena skinkan. För att träna det har jag försökt återskapa en perfekt storm av faktorer som gör att hon inte lägger sig eller sätter sig snabbt på kommando (i början rörde hon sig inte alls). Dels har vi jobbat på snabba sättanden när jag har gett många, lugna belöningar för liggande. Dels har jag puttat henne över på sidan så att hon ligger riktigt olägligt till för att sätta sig upp snabbt. Jag har också ställt mig längre fram i förhållande till henne när hon ska sätta sig upp, eftersom det blir svårare då. Det sista jag la till var en utlagd pipboll som gjorde henne väldigt fokuserad och ”låst”.

I det här passet kombinerar jag alla svårigheterna. Det kan vara lite svårt att höra alla kommandon. I sista repetitionen säger jag ”fot”, annars är det mest ”ligg” och ”upp”. Jag använder klickern helt osystematiskt. Mest för att jag hade den i handen. Lite för att jag tänker att det gör henne lite friare.

7 tips för att undvika vallningsbeteende i lydnaden

Publicerat av
4

En fråga jag ofta får när jag håller lydnadskurs, är hur man kan undvika att border collien börjar visa vallningsbeteenden på lydnadsplan (och i vissa fall i agilityn). Med vallningsbeteenden menar man att hunden får ett smygande, hukande och lite långsamt arbetssätt – precis som när border collien smyger på får. Det kan också innebära att hunden börjar stirra på saker (koner, hopphinder etc.) på lydnadsplanen och blir svår att få kontakt med. I agilityn kan det uttrycka sig genom att hunden har svårt att komma hela vägen in till föraren, springer runt hinder, smyger långsamt ner på kontaktfälten, får vida svängar etc..

AceFödd till vallhund

Här kommer mina bästa tips till dig som är orolig för att få in den typen av beteenden i lydnaden. Det är naturligtvis bara mina egna erfarenheter, och så klart färgat av hur jag själv tränar. Hoppas att fler tränare kan bidra med tips och erfarenheter (kanske med utgångspunkt i andra metoder).

Tänk på hur du leker och belönar. Den känsla du får fram i belöningen kommer att föras över till beteendena du tränar genom klassisk betingning. Om hunden vallar belöningarna kommer du lätt att få in samma känsla i momenten.Border collies tycker ofta att det är jätteroligt om du kastar pinnar och bollar. De vill gärna spotta bollen en bit ifrån dig, backa undan och huka sig i väntan på att du ska plocka upp den och kasta igen. Det här beteendet är faktiskt helt värdelöst till både lydnad och agility. Vi vill ju att hunden ska ta i och skynda sig in till oss, inte bromsa och valla oss på avstånd. Undvik den här typen av lek!

I början tycker jag att det är klokt att fokusera mer på kamplek och jaktlekar nära föraren (ex. kampleksak på snöre som dras längs marken), där hunden måste ta i och får närkontakt med belöningen istället för att kontrollera den på avstånd. Lägg tid på att hunden ska komma till dig med belöningar som du kastar eller som han får vinna. Kastade bollar har absolut en plats i lydnadsträning, men vänta gärna med mycket kastande tills hunden är duktig på att skynda sig in till dig med leksaker. Insistera alltid på att hunden lämnar bollen till dig för att leken/träningen ska komma igång igen.

Se också till att hunden kan jobba för godis. Även om lek är favoriten så kan man utveckla godbitbelöningar så att de fungerar i träning. Mat skapar ofta en mer avslappnad hund, och i många lägen är det en smart belöning – speciellt om hunden tänker för mycket på leksaken just då.Här kan det också vara klokt att se över hela umgänget med hunden. Om du märker att hunden har lätt för att ta till vallningsbeteenden i vardagen kan det vara där du ska börja. Om hunden till exempel står och vallar dig när du skottar snö, vallar bilar på promenaden eller liknande så kanske det är dags att lära in ett alternativt beteende och begränsa möjligheten till svartvallning.

Se till att hunden förstår att man måste göra för att få! En hund som börjar smyga på belöningarna upplevs ofta som ”låst” och tar inte mycket egna initiativ. Genom att redan från början vänja valpen vid att man måste bjuda beteenden för att få belöningen undviker man väldigt mycket problem. Börja med enkla beteenden, men ställ krav om att hunden själv tar initiativ för att få belöningen. Om hunden rör sig långsamt och verkar tänka för mycket på leksaken, väljer jag att belöna med godbitar tills hunden känns öppen och rörlig – då kommer leksaken!

Öka gradvis svårigheten så att hunden kan bjuda beteenden och ignorera synliga belöningar. Målsättningen är att hunden ska se lika fokuserad, avslappnad och öppen ut oavsett om du jobbar med gömd leksak, leksak viftandes i handen eller leksak utlagd på plan. Kriteriet är solklart – vill du ha måste du låtsas som att den inte finns.

Tjata inte hunden in till sidan för att starta ett moment. Låt hunden komma till dig och be om att få starta (genom att komma i utgångsställning, eller ta kontakt).

Få hunden att fokusera på uppgifter istället för att bara agera på förväntan om belöning. Det här hänger ihop med punkten ovan, men förtjänar att formuleras på det här sättet också. Ju tydligare uppgift du kan ge hunden, desto lättare är det för hunden att tänka rätt och desto lättare är det för dig att hålla på kriterierna. En uppgift är ett inlärt beteende med tydliga kriterier (ex: hopp-stå till ställande under inkallning). Du kan jobba med synliga eller gömda belöningar, men hunden utför beteendet likadant oavsett (se punkt ovan).

Många hundar lär sig egentligen inte vad som förväntas av dem, utan utför beteenden i förväntan om belöning (ex: kasta boll till hunden under inkallning precis efter att man säger ”stå”; skicka hunden till leksak i rutan). Även om hunden med tiden får förståelse för beteendet och du ökar kriterierna kan problemet med smygande/vallande redan ha uppstått på vägen. Det är en av anledningarna till att jag vill börja med ett tydligt beteende som hunden förstår innan jag lägger in det i momentet.

Undvik press och irritation. En vallhund som tränas på får plockar oftast fram mer koncentration och stil under press från föraren. Det handlar alltså om en sträng, varnande röst eller liknande korrigeringar. Användandet av obehag (även om det är lätt) i lydnadsträningen kan alltså plocka fram mer av det smygande, sega beteendet. Speciellt i kombination med fokus på belöningar.

Gå inte för fort fram. Se till att hunden förstår sina uppgifter innan du sätter ihop dem till kedjor. Börja gärna kedja och låta hunden jobba länge innan belöning tidigt, men använd beteenden som hunden har bra förståelse för i den träningen. Bryt och gör en ny plan om du märker att hunden börjar visa oönskade beteenden.

Tänk på att variera belöningspunkten. När du har satt ihop beteenden till moment, eller sträckt tiden på ett beteende så att hunden ska jobba under längre tid, så kan fasta belöningspunkter (att du alltid belönar på samma plats eller vid samma tidpunkt) öka hundens tendens till smygigt beteende. Framför allt är det viktigt att du tittar på hundens beteende och inte belönar på det sätt hunden förväntar sig om han börjar smyga.

Använd en akustisk markör innan du påbörjar en belöningsritual. Har du tänkt dra fram leksaken mitt under inkallningen så att hunden får belöning för fart? Markera först med ett ljud (”ja!” eller klick) innan du börjar röra på dig och presenterar belöningen. På så sätt blir risken mindre att hunden saktar in nästa gång för att se efter rörelse från dig.

Det finns en del teorier om att hundar som är avlade specifikt för vallning (i jämförelse med mer ”sport”-avlade border collies) skulle vara mer benägna att smyga och låsa sig i annan träning. Det finns också de som menar att hundar med mycket stil och eye i fårhagen också lättare visar det i lydnaden. Eller att det blir värre om hunden får tända på och valla får. Min erfarenhet är att det inte stämmer. Mina egna hundar tycker jag är bra exempel på det. Väldigt stilfulla, mycket eye och definitivt vallningsavlade. Men ingen vallning på lydnads- eller agilityplan!

Härlig lydnadsdag

Publicerat av
1

Idag har Squid och jag tränat ihop med Louise och Louise med kullsyskonen Snipe och Kite (De är för övrigt halvsyskon till Squid och Epic – lika men ändå olika). Med Squid har jag ju tänkt satsa på lydnaden den här månaden, så en heldag med träning passade bra som kick-off. Jag har flitigt loggat all träningstid med hundarna sedan i början av maj (eller, egentligen sedan början av året, men jag bytte system i början av maj). Squid har i genomsnitt tränat lydnad fem minuter om dagen (ett snitt som var 4,43 innan dagens massiva träning på 70 minuter!). Det känns rätt bra med tanke på allt annat vi har sysslat med med agilitytävlande, resor och viloperioder, men jag hoppas på att höja det markant till slutet av den här månaden!

Det är roligt med lydnad just nu! Squid kan alla moment i elitklass, och jag gillar verkligen hur hon utför det mesta. Hon gör det med fart, precision och viftande svans. Det känns som återbetalning för många års småpillande med lydnaden. Idag överraskade hon dessutom med att göra flera saker bättre än förväntat. Självklart är vi långt, långt ifrån klara för succé på tävlingsbanan. När man har lärt in momenten är det en lång väg till stabilitet på tävlingsbanan. Det ska bli roligt att göra våra första försök i elitklass i höst, men vi har ju många år på oss att hitta stabiliteten och flytet på tävling.

squidBild av Louise Karlgren / workdogs.se

Snipe och Kite gjorde också massor av fina saker! Härliga, arbetsvilliga hundar med massor av kapacitet, men också utmaningar som gör träningen utvecklande och ibland kanske onödigt svår. Kite har till exempel lätt för att ta till ljud i träningen, någonting som jag har varit förskonad från med egna hundar Efter lydnaden blev det några vallningspass också. Då fick Squid vila (fast det är lite svårt att få henne att vila när andra vallar) och Epic och Wilco fick köra var sitt pass. Wilco är egentligen lite för liten för att riktigt tränas i vallning, men han gör inte något dumt med fåren så han får balansera dem mot mig och känna på hur får fungerar i väntan på att han ska växa upp.