Det snöar i Göteborg…

Det är härligt att vara i Göteborg och jag har massor med träningsmotivation. Igår kväll var vi på GMBK och promenerade och tränade. Idag har vi varit två vändor på Kallebäck. Med Missy blir det mest fritt följ, dumruta och inkallning fortfarande. Jag har inga koner med mig (Jag funderar på att köpa ett set, men jag har fortfarande ingen ram. Jenny! Var köper man en ram? Mina ligger under snön hemma), apporteringsmomenten är svåra att köra utan medhjälpare och fjärren borde vi träna inne. Jag tycker att Missy blir lugnare och lugnare i attityden, det krävs inte så mycket uppvärmning för att få henne lagom nu. I förmiddags kunde jag ta henne rakt ut på planen efter en kortare promenad och få bra fritt följ.

Dumrutan går sådär, det blir många missar på sitt. Men så kom jag att tänka på att jag borde vara glad att hon faktiskt inte har missat på stå eller ligg alls de senaste veckorna. När vi skulle starta klass I höll jag på att bli galen på att hon aldrig lärde sig skillnaden, men det verkar i alla fall ha gått in nu. Jag har försökt göra kommandona mer olika varandra och kör momentet väldigt tävlingsmässigt. Att köra det tävlingsmässigt är säkert bra för att hon ska få koll på signalerna, men det skapar också nya problem i form av att fria följet blir sämre. Jag har fått jobba en del med fria följet i dumrutan för att förhindra det. Imorgon tror jag att jag ska försöka baklängeskedja momentet och se om det hjälper över huvud taget. Ikväll hade jag dåligt med godbitar med mig, så jag körde en hel del uthållighet med Missy. Ett väldigt långt fritt följ och sedan en dumruta. Hon ställde sig på ”sitt”, så jag gick tillbaka och körde ännu mer fritt följ innan vi provade en dumruta igen och hon fick belöning för sättandet.

På slutet tränade vi lite apportering. Missy blir väldigt het så fort apporten kommer fram. Jag vet inte om det gör så mycket, hon kan ju få ha en annan aktivitetsnivå när hon apporterar, bara hon kan växla om snabbt. Ett problem som har uppstått (och blivit värre) i apporteringarna är att hon slänger med huvudet i ingången. Det kan se ut som att hon tuggar. Jag ser två möjliga lösningar som är helt motsatta. Antingen jobba med lugn och ro i apporteringarna, eller dra på med så mycket fart att hon inte har tid att slänga på huvudet. Jag tror att jag väljer den andra strategin, det kan ju inte skada med mer fart in med apporten. Det var också den lösningen som gick absolut snabbast (jag testade båda ikväll).

Squid har mest fått träna fritt följ och ställande under gång. Båda delarna har absolut kommit sig massor. Hon kan bli lite studsig i fria följet, jag tror att det beror på att hon tänker på att ställa sig. Ställandet börjar bli mycket lättare att få bra på kommando trots att hon inte är beredd på det. Nu kan jag träna fritt följ ganska länge och så bara slänge in ett ”stå” och få en bra reaktion. Jag har haft lite problem med att hon har rört tassarna när hon landar (vilket hon inte gör under marsch baklänges), men tror att jag är på god väg med det genom omvänt lockande som en påminnelse redan innan hon landar. Ett annat ”problem” är kanske att hoppet är ganska högt, men jag vet inte om jag vill få bort det riktigt än. Jag vill så gärna behålla hopptänket till inkallning med stå och jag tror att det kanske försvinner lite av sig självt under marsch… Vi får se.

Ikväll tränade vi också på att springa mot mig i full fart. Det var svårt att kasta godbitar i snön, jag hade ingen bur och ingen medhjälpare, så jag fick starta henne med ”fri” från sittande. Inte helt optimalt att träna på två saker på samma gång, men det gick rätt bra med både kvarsittandet och springandet. Sista gången kunde jag inte låta bli att testa ett ”stå” när hon kom i gallopp, och tänk, det funkade riktigt bra! Sista passet körde vi på sändande till matta, bra beteende, men inget supertempo. Vi ska jobba vidare på det!

Det känns verkligen som att jag har massor att jobba på med Squid. Lydnaden går ju rätt fint framåt, men jag bör också jobba med agilitygrunder, bruksgrunder och vardagslydnad. Snart kommer ju den berömda sexmånadersåldern och jag vet att i alla fall någon (hej Krille) kommer ihåg mitt löfte om att hon skulle vara exemplarisk då… Inkallningarna har känts lite sisådär när vi har tränat på dem (på Maria-kursen för tre veckor sedan valde hon kycklinghalsar framför inkallning…) men i fredags förvånade hon mig genom att komma som ett skott på inkallning varje gång jag ropade på henne när hon vallade. Vi har i alla fall en del jobb att göra där. Och i agilityn. Och med brukset… Hmmm… Några saker jag bör prioritera den här månaden, förrutom lydnaden, är:

  • Nose touches
  • Kroppskontrollövningar
  • Plocka-övningar
  • Vindövningar med föremål
  • Springa mellan figuranter och leka med dem
  • Springa till leksak med litefart och tryck

Vi har fullt upp med andra ord. Dags att sluta lata sig. Jo, jag vet att det nog för många verkar som att jag tränar jättemycket, men det gör jag egentligen inte. Missy har till exempel tränat idag och igår, men tidigare i veckan gjorde hon ingenting och inte i helgen heller (förrutom dagen hos Maria). Squid har jag verkligen tränat alldeles för lite det senaste, mellan 0-1 pass om dagen.

Definitionen på ironi:


(Det är bäst att den där solen visar sig i alla fall!)
Mitt nya hår (bild tagen med datorns inbyggda kamera och jag ser lätt galen ut):

Lydnad och vallning i helgen

Då var vi hemma igen efter fyra nätter hos Anna och Krille i Stallarholmen. På fredagen fick Squid träffa fåren igen. Hon hade samma glada, orädda attityd som sist och verkar tycka att det är störtkul. I början ville hon väldigt gärna skilja ur ett får ur flocken och hålla det ifrån de andra, men på slutet började hon runda hela flocken och balansera fint. Om snön bara kunde försvinna så skulle jag börja jogga för att få lite bättre kondition inför nästa gång, jag och Anna fick stafettvalla för att inte dö av utmattning. Tanken var att Squid skulle få vila över helgen och sedan träffa fåren idag igen, men det blev inget av det, så vi får vänta en stund med det.

Squid med morbror Fog

På lördagen var det dags för kurs hos Maria Hagström. Vi ska gå hennes elitsatsningskurs under fem dagar i vår och det här var första tillfället. På förmiddagen körde vi tävlingsträning och kedjor. Med Missy har jag ju jobbat med attityden sedan vi träffade Maria sist (för två veckor sedan) och nu var det dags att se om det hade gett effekt. Vi värmde upp rätt länge och sedan körde vi en kedja med fritt följ, dumruta och inkallning (fram till ställandet, som jag belönade) med kommendering.

Missy hade kanonbra attityd! Fria följet var nog bland de bästa hon har gjort, med lugna rörelser och raka halter. I dumrutan ställde hon sig på ”sitt”. Jag har tränat en del på dumrutan de senaste veckorna och har försökt att göra det situationsbundet och momentlikt, men när vi värmde upp så hade hon helt glömt bort ”sitt”… Jag fick fram det igen, men tydligen inte bra nog för att det skulle funka tävlingslikt. Hon hade i alla fall väldigt bra ställande och läggande och höll sig helt stilla. Inkallning med stå fungerade också helt okej. Andra kedjan vi gjorde tävlingsmässigt (efter en längre paus) var apportering med dirigering, hoppapport och vittringsapportering. Det fixade vi alldeles utmärkt! Det enda man kan klaga på är kanske ett lite snett sättande efter hoppapporten och att hon inte sökte systematiskt på vittringspinnarna.

På eftermiddagen skulle vi jobba med detaljer och jag kände att jag inte hade så mycket detaljer att jobba på med Missy, så det fick bli Squids tur. Med henne körde jag först ställanden, lite under marsch och lite på avstånd. Jag måste vara noga med kriterierna och inte belöna tassrörelser efter ställandet och tänka på att jobba med fart mot mig i olika sammanhang (till exempel kasta iväg en godbit och belöna för att hon springer i full fart tillbaka till mig när hon har ätit den). Andra passet körde vi saktagående och kryp. Saktagåendet var bra, krypet var okej, men jag ska lära henne att stanna när jag stannar och röra sig när jag går baklänges.

Som avslutning fick vi skriva ner några punkter som vi ska jobba med till nästa gång, så här ser mina hundars lista ut:

Missy:

  • Fixa dumrutan
  • Fräscha upp rutan
  • Fixa fjärrdirigeringen

Squid:

  • Tävlingsmässigt ställande under gång
  • Utgångsställningar och fritt följ
  • Krypet

Min tanke är att köra hela elitprogrammet med Missy och att köra fritt följ och ställande under gång med Squid när vi kör tävlingsträning hos Maria i mars.


På söndagen var vi observatörer på vallhundskurs för Serge van der Zweep hos Squids uppfödare. Det var kallt, men efter att ha skickat Thomas för att inhandla ett par batteridrivna strumpor gick det bättre. Jättekul att se Squids släktingar i arbete och lära sig mer om vallning!

Saktagående

Idag har vi börjat träna saktagåendet till framåtsändandet. Har tidigare tränat själva vändandet och fokus framåt som ett trick inne i köket, men nu tog vi ut det och jobbade på saktagåendet:

Squids syster Luna har skaffat sig blogg och vi blev jätteglada över att hitta bilder på henne idag! Titta här

Förbättringspotential

Under kursen med Maria hittade vi flera saker som vi måste bli bättre på att lägga vikt på under våra kurser. Det känns jättekul att komma igång med första praktiska samling med nya tävlingslydnadskursen ikväll, när man är full av inspiration och tankar. Här kommer några saker som vi ska bli bättre på:

  • Bygga värde för stadga. Det är väl ett generellt problem hos många klickerhundar att de ser mycket mer värde i aktivitet än i passivitet. Vi är helt enkelt för dåliga på att låta hunden erbjuda passiva beteenden i träning. Med Squid känner jag att jag har en bra balans, men stackars Missy hade nog ingen aning om vad det innebar att hålla en position i den åldern.Klickertränare är numera duktiga på att använda sig av omvänt lockande och störningar när de tränar passiva beteenden, men omvänt lockande blir lätt till en hjälp. Ett kvarsittande med en massa störningar och omvänt lockande blir i princip ett aktivt beteende, trots att hunden rent fysiskt är stilla. För många hundar är den största störningen att matte eller husse står helt stilla. Det är viktigt att veta om att omvänt lockande är en stor hjälp för hunden som måste bort så fort som möjligt. Störningar som läggs in efter den första fasen med omvänt lockande ska vara oförutsägbara, utmanande och inte allt för frekventa (det är svårare att hantera en störning efter 2 minuters total passivitet, än att göra det om det slängs störningar på hunden hela tiden).Ett annat problem med stadgan som jag tror att många klickertränare har, är att hunden är beroende av belöningar för att vara stilla. Så fort hunden har fått en godbit är han med på leken, men kan han inta positionen frivilligt och hålla den i 20 sekunder utan några godbitar? Den där första godbiten blir också till en hjälp som gör att hunden bara känner trygghet i att stanna kvar om han får den.
  • Lämna sidan. När vi tränar belönar vi enormt mycket fokus på oss och väldigt lite fokus framåt. Det blir ett problem om man vill shejpa in rutan till exempel. Jag vet att Eva och Emelie har nämnt samma sak någon gång – klickertränare kan ha enormt svårt att shejpa hunden loss från sidan. Eftersom jag kör agility och burlekar med mina hundar har de ofta inte problem med den saken, de är vana vid att sikta framåt och söka sig ut utan att vända sig om för att kolla in mig. Om man inte har sådana beteenden på sin repertoar kan det vara en god idé att jobba med den typen av beteenden.Maria använder targeting (en stor targetmatta som hunden inte behöver leta efter, typ bilmatta) för att lära hunden det här konceptet. Hon använder inte targeten till själva inlärningen av rutan, utan mest för att lära hunden konceptet med att lämna sidan och söka sig utåt. Eftersom jag inte använder musmatta i träningen är det någonting som mina yngre hundar inte har provat på. Det ska det bli ändring på, det skadar ju aldrig att köra det också, trots att mina hundar kör både agility och burlekar. Musmattan är ju ändå mer diskret än bur eller agilityhinder.
  • Uthållighetsträning. Också någonting som jag inte direkt tänker på med mina hundar, har inte problem med att få dem att jobba länge utan belöning. Det beror nog på flera saker. Dels tycker jag att all shaping vi gör får hundarna att förstå konceptet med uthållighet bättre. Dels beror det nog på att jag gärna vill framåt i träningen och pushar på för uthållighet. En tredje faktor är att jag inte är rädd för att det ska bli fel, det gör ju inget! Däremot kan jag absolut bli flitigare när det gäller tävlingsträning och kedjor. Bara för att hundarna inte ger upp när de får jobba länge utan belöning, innebär inte att det inte dyker upp andra problem när jag gör det.Idag tänkte jag börja träningspasset med att gå fot in på planen med Squid och sedan köra stå under marsch baklänges. Det gick åt skogen! Jag hade inte värmt upp, så hon var inte beredd på ställandet och reagerade inte på kommandot. Men det gör ju inget! Vi bröt och tränade annat istället. Visst blev det fel, men jag fick i alla fall tränat lite uthållighet och framför allt – jag fick viktig information om vad Squid egentligen kan. Det står helt klart att hon inte kan ställande under gång baklänges om vi inte har värmt upp och dessutom gått en längre sträcka fot innan. Bra att veta, då kan jag träna mot att hon ska klara det nästa gång!Det här är i alla fall någonting vi måste pusha mer på när vi håller kurs. Det är viktigt att få folk att våga uthållighetsträna och testa sina beteenden i kedjor. Det här tror jag verkligen är det största problemet för folk som klickertränar. Man vill belöna så mycket hela tiden och man vill inte att hunden ska göra fel. En del är rent av livrädda för att ge ett kommando som hunden inte lyssnar på. Då kommer man inte vidare!

Jag fick testat vår nyplogade plan idag med Missy och Squid. Squid och jag började som sagt med en misslyckad kedja och gick sedan över till att träna fritt följ. Gick rätt bra, men kanske inte lika bra som igår. Jag var lite ostrukturerad i huvudet tror jag. Sedan plockade jag fram ställanden på avstånd och belönade dem med godbit kastad bakom henne. Började använda kommando och fick till jättefina ställanden på avstånd, även när hon kom i gallopp mot mig. Så nu har vi börjat träningen på inkallning med stå och det känns jättebra! Hoppståt blev verkligen effektfullt i rörelse mot mig!

Missy fick mest träna på fritt följ. Jag fick fram en bra attityd och det känns som att vi är flera mil från attityden vi hade innan kursen. Lugnt och fint. Ibland går hon upp lite i varv men jag kan snabbt få tillbaka henne igen. Det blev lite träning på dumrutan och även om hon stod första gången jag kommenderade ”sitt” så känns det att hon lyssnar bättre när hon är lugnare. Jag ska ta fasta på Marias rekommendation och strunta lite i att få perfekt signalkontroll och hellre jobba med hela sammanhanget: Först stå, sedan sitt, till slut ligg. Testade också en fjärr som såg väldigt bra ut på avstånd, förrutom att hon helt har tappat läggandet från stå efter mycket träning på stå-sitt. Vi körde ett lugnt pass med stå-sitt i köket i morse och äntligen fick jag fram precis den rörelsen (eller icke-rörelsen) jag vill ha! Det här känns kanonbra!

”Tävlingsdebut” för Squid

Nu är man trött efter fyra dagar med lydnadkurs! Det har verkligen varit kanonbra för inspiration och motivation. Inte nog med att jag har fått aha-upplevelser i lydnaden, en del ljus har som sagt faktiskt gått upp om agilityträning också. Squid har skött sig alldeles utmärkt under kursen. Jag kunde inte vara mer nöjd. Hon ligger snällt i sin öppna bur medan andra hundar jobbar och hennes matte engagerar sig i annat. Flera av våra medkursare har varit snälla och kommit förbi med sina hundar och slängt godbitar in i buren. Inte en enda gång har hon visat humör mot en annan hund, bara glada svansviftningar. I träning är hon väldigt fokuserad och lätt att ha att göra med. Jag inser att hon kan en massa, trots att det känns som att vi tränar alldeles för lite.

I uppgift till idag hade vi att bestämma oss för en kedja att köra tävlingsmässigt. Här insåg jag vikten av att faktiskt bli färdig med en del moment, så att man kan börja köra kedjor och tävlingsträning. Med lilla Squid fick det bli något enkelt – sitt kvar medan jag gick fem meter bort och tillbaka och sedan ett stå under baklänges marsch där jag bröt och belönade för bra kvarstannande. Det här blev ”debuten” i tävlingsträningssammanhang. Squid var duktig och höll rätt bra fokus och gjorde det jag bad henne om.

Sedan delade vi upp oss i två grupper och körde inmarscher på planen. Det var jättefin träning för Squid! Vi körde också lite baklängesfot med kommendering – jätteenkelt med vanlig kommendering, men väldigt svårt när Erika böjade kommendera oss på bäbisspråk 😀 Att köra kedjor och tävlingsträning gör att man upptäcker brister och luckor i hundens utveckling. En sak som blev väldigt tydlig när vi körde inmarscherna, är att jag inte har tränat någon stadga i utgångsställning. Utan sittkommando eller belöningar blev hon osäker och började erbjuda annat. En annan sak är som sagt att få ihop lite hela moment så att vi kan köra mer kedjor. Man är ju sugen på att börja med rutan, fjärren m.m, men det kan vara smart att inte bara ha små bitar utan helhet.

På eftermiddagen bestämde jag mig för att ta tag i fria följet. Det har inte blivit så mycket tränat på det. Jag började ju i julas när jag la ut video på inlärningen, men sedan dess har vi haft rätt dåligt med möjligheter till träning utomhus och det har mest blivit pill på utgångsställningar och vändningar. På ett kort träningspass fick vi fria följet att se riktigt fint ut! Jämför gärna fria följet under träningen på inmarscher med det träningspass där vi tränar fritt följ. En stor skillnad!


Film på Squid från dagen och lite bonusfilm på Shejpas balansbommar

Imorgon ska planen plogas, så jag hoppas att vi slipper mer snö på ett tag och att underlaget är bra nog till en massa lydnadsträning med både Missy och Squid! Shejpa och Missy fick var sitt agilitypass idag på lunchen. Shejpa körde balansbommar (se slutet av filmen) och Missy fick träna på att sitta stilla och ta det lugnt runt agilityhinder. Och så fick hon också träna lite kontaktfält när hon var lugn och fin. Vi har långt kvar innan hon har bra attityd i agilityn, men kanske tar det inte så lång tid att få till det i lydnaden, där handlar det nog mest om finjusteringar. Om två veckor ska vi träffa Maria igen, eftersom vi ska gå hennes ”elitsatsning”. Då hoppas jag på att kunna visa upp en Missy med lugn attityd och riktigt bra fritt följ!

Squids första lydnadskurs

Idag var det Squids tur att gå kurs för Maria Hagström. Det var en ny och ganska annorlunda grupp idag jämfört med igår. Hundar på många olika nivåer med många olika typer av problem. Squid har jobbat jättebra hela dagen. Jag är verkligen stolt över min lilla valp, hon kan koncentrera sig och jobba lika bra som de vuxna hundarna. Första passet körde vi störningsträning i fotgående (baklänges) och sitt. Hon var jätteduktig på att inte låta sig luras av varken människor eller andra hundar. Sedan körde vi ett pass med samma sak i par och Squid fick bland annat sina första sittanden i grupp (1 meter från främmande hund som viftade på svansen och tittade på henne). Det gick kanonbra. Vi jobbade också lite med stadga i stå.

På eftermiddagen fick Maria välja tema åt oss och då jobbade vi på signalkontroll, men med signaler som inte är så ”viktiga”. Jag jobbade med ”ta den” och att hon bara skulle ta leksaken på den signalen. Proofade också genom att stå med ryggen mot henne m.m. Fick fram väldigt fin och passiv attityd i den övningen och jag kunde lägga in lite andra signaler, som ”sitt” och få en bra reaktion. Squid har varit trevlig mot alla hundar och accepterat att hundar i princip sträcker in nosen i hennes bur. Hon har legat i öppen bur nästan hela dagen och hon var rejält trött på slutet. Jag är jättenöjd med henne idag och hon har imponerat mig med härlig arbetsattityd och koncentration. Imorgon har vi i uppgift att köra en tävlingsmässig kedja. Det ska bli kul och jag tror att vi kommer lyckas riktigt bra (även om det inte direkt blir tävlingsmoment vi kör).

Ta det lugnt Musen!

Andra dagen med Maria Hagström och idag mår jag faktiskt mycket bättre! Gårdagens krasslighet är som bortblåst och jag har haft mycket energi. Vi började dagen med att göra en tävlingsmässig kedja. Med Missy bestämde jag mig för att göra ett kort fritt följ, inkallning med stå och ligg och sedan transporten till nästa moment (rutan). Jag började uppvärmningen med att friska upp inkallningen, men ägnade större delen av tiden åt att få henne i rätt sinnesstämning för fritt följ. Mycket omvänt lockande i halterna och lugn och ro. Jag fick fram en jättebra attityd under uppvärmningen, men så fort vi kom in i ridhallen och det blev tävlingsmässigt, så gick hon upp ett hack i aktivitetsnivå. Fria följet var mycket bättre än igår, men hon behöver vara ännu lugnare. I inkallningen tjuvstartade hon från stå, så jag gjorde om. Den blev inte jättebra, men okej. Efter inkallningen fick hon sin vanliga låsning där hon bara tänker på konen, så det var där jag hade lagt belöningen för att kunna belöna att hon söker upp mig och går en bra transport. Det var trögt, men jag fick till slut till bra fotgående mot konen och kunde belöna.

I nästa pass fick vi värma upp hundarna igen och jobba med inmarsch på plan och att starta upp fria följet. Nu kändes Missy helt underbar under uppvärmningen och jag insåg att mina problem med snea sättanden nästan helt är beroende på för hög aktivitetsnivå. När attityden var rätt blev också halterna och utgångsställningarna perfekta. Väldigt skönt att veta! Inne på planen gick hon återigen upp i aktivitetsnivå (och de snea högerhalterna kom tillbaka), men hon var lugnare än under det tidigare passet. De här två passen med tävlingsträning var jättenyttiga och det är enormt viktigt för oss att göra mycket av den typen av träning om vi ska få till det på tävling. Det är ju som Maria säger, väldigt dumt att behöva göra alla misstag på tävling istället för att få fram dem under träning och fixa dem. Och om man inte kör långa sekvenser och tävlingsmässig träning utan belöningar, så får man förmodligen inte fram de fel som poppar upp på tävling. Dessutom vet jag hur enormt stor skillnad det blir på Missys tävlingsprestation om vi kör mycket tävlingsträning, det var väldigt tydligt i somras när vi körde en liten drive med det inför NM.

Sista passet blev mer slipande på detaljer. Jag ville kolla på fjärrdirigeringstekniken och apporteringarna. Min egen slutsats kring fjärren är nog att det också handlar väldigt mycket om aktivitetsnivå. Om jag kan få henne lugn och stadig där så löser det sig nog väldigt lätt. Hon har ju rätt bra teknik i grunden. Apporeringarna var generellt bra idag. Jag ska tänka på att träna med väldigt lätta apporter för att undvika omtag när de dyker upp på tävling. Marias slutord till oss var som vanligt: ni måste bara träna! Och tänka på attityden. Och se till att det blir tydligare för hunden när det blir fel… Det har jag lite svårt för, det där med att hitta bra sätt att ”fela” hundarna på. Ska absolut börja experimentera mer med det.

På lunchen satte jag upp balansbommen, en tunnel och ett hopphinder och körde kontaktfält med både Shejpa och Missy. Shejpa var duktig 🙂 Visst blir det fel ibland och höga träffar, men det är ju så det ska vara. Den dagen jag inte kan hitta en utmaning som får henne att misslyckas har jag nog fått för dålig fantasi. Den taskiga tekniken från förra veckan är helt borta, nu är det utmaningar som kan få henne att slarva lite, men även de är tydliga träffar på kontaktfälten, bara inte tillräckligt djupa. Missy var också rätt duktig, hon har ju knappt sett en balansbom på flera månader. Ser fram emot våren, så att jag kan träna lite ordentligt med henne! Just nu blir det prioritet på Shejpa när vi har begränsad tillgång till agilityträning. Shejpa ska tävla agility redan nästa helg igen. När det gäller Missys agility så fick jag lite aha-upplevelser idag. Egentligen borde jag nog tänka precis likadant i agilityn som i lydnaden. Få ner aktivitetsnivån och få en lugnare sinnesstämning. Träna mycket passiva beteenden (starter…) och belöna i passivitet. Ta korta pass och se till att skillnaden mellan rätt och fel blir större. Jag har en tendens att bara köra, köra, köra med Missy eftersom hon kan och vill. Speciellt idag var vi nog båda så glada över att få köra balansbommar igen att det blev alldeles för intensivt och högvarvat.

Imorgon är det Squids tur att gå kurs! Det ska bli jättekul att få tips på vad vi ska fokusera på framåt. Vi tränade lite inne i teorilokalen idag när kylan inne i ridhuset blev outhärdlig. Jag fick fram frivilliga ställanden och ställanden på kommando på avstånd. Det satt långt inne! Hon har liksom fått för sig att stå bara funkar vid min vänstra sida. Nu har det förhoppningsvis lossnat lite och hon kunde göra det både frivilligt och på kommando på några meters avstånd. Dags att börja fundera över vad jag vill träna på för Maria i helgen. Det mesta flyter ju på bra med lilla damen, men jag tror att jag är sugen på att få tips på tidig störningträning. Det ska bli en rolig helg. Ny grupp med hundar (en hel del unga hundar, kul!) och förmodligen massor av nya tips!

Kurs för Maria Hagström

Igår kom Maria Hagström hit för fyra dagar med kurs. Maria började redan igår kväll med ett föredrag om hur man kan bli en bättre tävlingsförare. Det var väldigt intressant och gav mycket inspiration. För egen del har jag kanske mest nytta av att ha konkreta målsättningar på lång, medellång och kort sikt. De långsiktiga målsättningarna är det inte så illa ställt med i år, men det är värre med målsättningar på medellång och kort sikt. En annan viktig sak som jag tror att man ofta glömmer, speciellt i agilityn, är att ha tävlingslika ritualer även på träning. I lydnaden är det lättare att tänka på det, eftersom det är mer viktigt på sätt och vis, men för en hund som Shejpa kan det absolut göra en stor skillnad för tävingsutförandet, tror jag. Hur ofta värmer man till exempel upp i koppel, för att sedan ta av kopplet på startlinjen? Uppvärmningsrutiner för agility som också fungerar på tävling tror jag är viktigt att testa ofta på träning också.

Idag har Maria haft tävlingslydnadskurs för oss i ridhuset i Svartedal. Det har varit kallt som tusan och tyvärr har min dag blivit lite förstörd av att jag har blivit dålig. Jag vet inte riktigt vad som är fel, kanske influensa? Känner mig konstig och yr och som om jag hade elektrisitet i hela kroppen när jag rör mig. Att sitta stilla i kylan i flera timmar gör inte att man mår bättre. Idag körde jag i alla fall med Missy och mycket fokus har gått åt till att få henne att hitta rätt attityd. Vi började med fritt följ, ett moment som egentligen är rätt bra, men som just nu förstörs av att hon vill alldeles för mycket. Vi fick jobba med passiva belöningar (omvänt lockande och koncentration i halter) och att bryta för dålig prestation. Det där med att bryta med god timing är så svårt, tycker jag! Jag måste träna massor på det, men om jag inte börjar göra det så blir jag ju inte heller bättre på det. Missy har ett så pass bra fritt följ att falla tillbaka på att jag tror att det kan bli väldigt tydligt för henne om jag bryter henne för till exempel studsande med bra timing, varje gång. En risk är ju annars att man fastnar i en hög förstärkningsfrekvens för att hålla hunden lugn och koncentrerad, men det gör kanske tyvärr att man får ännu större problem på lång sikt, när hunden faktiskt ska gå i många minuter utan belöning på tävling.

Nästa pass gick vi vidare med fler småtråkiga saker. Vändningar, halter och utgångsställningar är också en detalj som vi får neddrag för hos en hård domare. Vi fick en del tips på hur vi kan jobba med det, även där är attityden en av huvudnycklarna. Ju hetare hon blir, destå mer slarvar hon. Vi jobbade också med att hon fick komma bakifrån in i utgångsställning och hitta rätt position. Där blev det ganska ofta rätt, men inte alltid. När hon blir jätteduktig på det ska jag utmana henne med att ändra vinkeln. Till slut jobbade vi med signalkontrollen. Det var verkligen inte bra när jag gick framlänges, men riktigt bra när jag gick baklänges (till min stora förvåning). Maria tyckte att jag skulle strunta i att få perfekt signalkontroll (eller i alla fall jobba med det separat, men inte låta det hindra mig från lydnadstävlande) och istället lära in rutiner och kedjor som hjälper henne att välja rätt position i lydnadsmomenten. Vi får väl försöka med det, nu känner jag att jag inte kommer speciellt mycket framåt med den där signalkontrollen…

Nu är det skönt att vara inne i värmen igen, ska laga lite mat och ta det lugnt. Hoppas att jag mår bättre imorgon så att jag får ut mer av kursen.

Grattis till Astrid och Siri!

Man blir glad av egna framgångar, men allra gladast blir man när det går bra för vänner och elever. Idag var det lydnadstävlingar i Flatebyhallen, och debut i klass I för våra duktiga münsterländerekipage, Astrid med Blink och Siri med Tobbi. De är några av våra mest trogna elever. Inte nog med att hundarna är lydiga på jakt, nu har de också visat vad de går för på lydnadsplanen! Astrid och Blink var först ut och gjorde ett väldigt bra program. Glädje, samarbete och fantastiskt fina moment. Jag var ringsekreterare i klass I-ringen och jag såg inget ställande under gång som var så vackert som Blinks! Tyvärr hade de två små missförstånd kring om Blink skulle sitta kvar eller följa med, vilket drog ner två betyg till 7-7,5. Slutresultatet blev i alla fall 171 poäng. Vilken debut!

Mot slutet av tävlingsdagen var det dags för Siri och Tobbi. De satte en av mycket få 10:r på fria följet och fick ihop hela fem 10:r under tävlingen. Allt flöt på och slutresultatet blev 187 poäng. Det räckte hela vägen till vinst i startfältet med ungefär 40 hundar. Kul att se en fågelhund slå border collies och brukshundar på lydnadsplanen! Det som imponerade mest med Blink och Tobbi var nog inte att de gjorde det de skulle, utan att de gjorde det med glädje och stil! Nu är siktet inställt på klass II och jag är övertygad om att det går bra där också!

Artonde januari

Just när man började få hopp om att kunna träna en del utomhus, började det snöa. Det har kommit minst två decimeter och det snöar fortfarane. Vilken besvikelse! Vi hann i alla fall träna en del i helgen innan snön kom. Ingvil och Grethe var här och vi turades om att hjälpa varandra både igår och idag (fast idag fick vi bryta efter lunch för att gästerna skulle lyckas ta sig hem i snön).

Igår började jag med Pi. Hon är härlig att träna! Härligt fokus och attityd i fria följet trots att vi inte har tränat det på länge. Hennes uthållighet är det verkligen inget fel på. Läggande under gång var fint och en apportering fungerade bra. Sedan körde vi rutan, som är största problemmomentet i klass II. Hon är helt enkelt inte säker nog på uppgiften (speciellt inte när det var typ tre månader sedan vi gjorde det sist…) och började med att apportera en kon. Vi skulle behöva träna ofta och mycket och bygga lika mycket värde för rutan som hon har för buren eller för en apport.

Shejpa fick ett kort pass som gick kanonbra! Har oroat mig lite för hennes fart och motivation, men idag var den på topp! Vi tränade på 270-graderssvängar och piffade upp det med burlekar.

Squid fick påbörja lite sökträning, dels springa mellan två figuranter och leka med dem (på planen), dels hennes första vindövningar där hon fick springa fritt och få vittring av figurant under kamouflagenät. Det tyckte hon var kul och spännande. Hon kan absolut bli bättre på att leka med figuranterna, jag tror att mat hade fungerat bättre i dagsläget, men jag ser ingen poäng i att vänja henne vid det. Det ställer krav på att figuranterna verkligen kan leka, men jag tror också att det kommer bli helt annorlunda när hon blir äldre. Nu håller hon dessutom på att byta tänder, vilket gör leken lite sämre. Idag fick hon i princip samma övningar, bara lite svårare, och jag var jättenöjd med resultatet. På sista vindövningen sprang hon en liten omväg, upp på en hög med korrugerad plåt och gled ner på andra sidan. Kanske en önskan om att bli ruinsökhund? 😀

Jag hade dåligt samvete för Missy, som inte fick göra något kul igår (förrutom lite inomhusträning sent på kvällen), så jag tog med henne ut på joggingrunda i morse och sedan fick hon träna som första hund och fick ett ganska långt pass. Det mesta funkar bra, det är bara det att hon är lite för het för att jag ska känna mig riktigt glad. Och så är det en del detaljer vi måste fixa med… konskicken, placeringen i rutan, ett omtag på vittringspinnen, signalkontrollen i dumrutan, sättandena i fjärren… Jag ser fram emot kurs med Maria Hagström! Behöver absolut en hel del inspiration för att komma vidare, och det brukar jag få av Maria! Det ska också bli kul att få Maria att titta på Squid och få tips om hur vi ska gå vidare med lydnaden.

Nu har alla hundarna fått var sin fryst kalkonhals, så de är upptagna en stund och har det mysigt. Nej, vänta, Shejpa är naturligtvis klar med sin, hon hade nog slagit världsrekord om det fanns ett sådant.