Kurs for Maria H

Da er vi akkurat ferdige med 2 fine dager med trivelige folk og bra hundetrening med Maria Hagström som instruktør.

Etter konkurransen i oktober har jeg nesten bare trent på detaljer og det har blitt lite konkurransetrening. Det er viktig å hele tiden holde en balanse mellom konkurransetrening og detaljtrening, for det er utrolig mye man lærer seg underveis, du blir bedre kjent med hvordan hunden fungerer, og du får en evaluering av hvor langt du har kommet. Det er lett å lure seg selv og tro at hunden kan, men hvis den bare kan det under optimale betingelser, med hyppige belønninger og etter å ha repetert delene, så er det ikke godt nok. Stikkordene er: Det skal fungere på første forsøket, på nytt sted (dvs et annet område på banen enn der du har varmet opp med belønninger), i en sekvens bestående av flere øvelser med kun belønning i slutten av sekvensen, og evt med noen forstyrrelser.

Vi er på god vei med detaljene og skal se om vi kan sette noen av disse detaljene inn i en helhet om 1 mnd: Avstandskommandering kl 2, ruta kl 2, rene opptak av apporten fra ridehusunderlag og innkalling med stå.

Andre detaljer som vi er godt igang med er hals/skall, gå sakte foran og kryp. Her gjelder det å sørge for at treningen fortsetter å gå framover og at atferdene blir sterkere og bedre og lette å få fram.

Under sterkt press har jeg, med skrekkblandet fryd, meldt på Pogue til klasse 2 i Fagersta den 14. februar. :0 Da er det bare å trene hardt og satse på at vi blir klare til start. Andre mellomlange målsetninger for 2010 er å få opprykk til lägre sök (rundering klasse C) i mai og til högre (klasse B) i juli. Nå gjelder det ikke ligge på latsiden!

Gratulerer

til Nina og Maximus som debuterte med bravur i lydighetsringen idag. 189 poeng og seier (19 deltakere i klassen) 🙂
Vi har fulgt Maximus fra valp til voksen, og er imponert over at Nina lyktes så bra med både attityd, detaljer, helhet på konkurransen. Lykke til i klasse 2!

Slutt på funderingene

For en måned siden skrev jeg om mine funderinger om å fange halsgivning (skall). Jeg har ikke hatt noen formelle økter eller forsøkt å lokke det frem på noe vis, men har bare vært klar til å belønne de gangene han bjeffer spontant. Hittil har det blitt oftere og oftere, spesielt om han prøver å få en av de andre hundene i lek uten at de har vist interesse for ham. Feks om han leker med Pi og jeg ber Pi om å legge seg, så har det hendt at han danser rundt og kommer med et enkelt bjeff. Utfordringen har vært at om jeg er i nærheten eller at han ser at jeg observerer ham, så kommer han bare til meg, eller velger å legge seg han også.

Nå har vi vært så heldige å få hjelp først av Squid som fikk løpetid og så av Pi som begynte å løpe når Squid var ferdig. Dermed fikk jeg noen fine situasjoner der Pi er i hunderommet bak en grind og bretter halen til side, mens Pogue gjerne kunne tenke seg en tur inn. Fortsatt så sluttet han å flørte med en gang jeg nærmet meg, så det de siste dagene har det gått mest ut på at jeg sitter på kjøkkenet og klikker når han bjeffer i gangen. Et klikk, han kom til meg for å få belønningen og så sluttet han å flørte og ville heller holde seg til meg og tilby andre atferder. Men det gikk kortere og kortere tid før han sprang tilbake og kom med et nyt bjeff.

Idag løsnet det! Han bjeffet en gang, jeg klikket og han kom til meg på kjøkkenet. Nå testet jeg å bare bli stående i gangen, og etter hvert sluttet han å sitte og se på meg og flørtet videre. Noen sekunder og et nytt bjeff. Fortsatte slik ca bjeff. Så sluttet han å gå tilbake til Pi, men fortsatte å tilby atferder foran meg. Og så kom det et bjeff. Og et til. Så nå kunne han tilby hals for godbit! Så lukket jeg døren til hunderommet og han kunne fortsette å tilby hals foran meg i gangen for godbiter.Jeg får vel kjøre intensivt på dette i en periode nå, for å smi mens jernet er varmt og få litt mer flyt på det
slik at jeg slipper å gå tilbake til sosial fasiliering igjen (og forhåpentligvis kommando, eller iaf noen form for midlertidig stimuluskontroll før det blir for slitsomt;)

 apportlogg_lina.jpg

 Fotograf Lina Sundberg

 

Förkunskaper för en bra inkallning

Det har i många år pratats väldigt mycket om grundfärdigheter. En grundfärdighet kan beskrivas som en liten del av ett moment. Om man ska dela upp en inkallning med ställande i grundfärdigheter kan det se ut så här: Sitta stilla, starta explosivt, springa snabbt mot föraren, stå, utgångsställning. Man tränar varje del för sig och sätter sedan ihop momentet när alla delarna fungerar var för sig. Grundfärdighetstänket är jättesmart, men om man bara jobbar med grundfärdigheterna kan det ändå hända att man missar viktiga delar. Vår tänk i tävlingslydnaden bygger mycket på förkunskaper. En förkunskap är en viktig färdighet som gör momentet enklare att lära in på ett snabbt och effektivt sätt. Förkunskapen är sällan en del av själva momentet, utan någonting som vi lär in först, för att inlärningen av delarna ska bli mer effektiv.

Här kommer förslag på två bra förkunskaper att jobba med om man vill lära in ett snyggt inkallande med ställande:

Springa i full fart och gripa leksak från förarens vänstra hand. Hur man belönar inkallningen brukar ha stor betydelse för vilket tempo och fokus man får. Det verkar som att rörelse (förarens rörelse eller en kastad leksak) ofta gör att hunden saktar ner tempot i förväntan om rörelsen. Om hunden kan springa i full fart och gripa en leksak ur förarens vänstra hand, medan föraren håller sig tävlingsmässig, har man en bra grund för en bra belöning i inkallningen. Självklart måste hunden i första hand tycka att det är jättekul att leka med leksaker ihop med föraren, generellt lekintresse får byggas upp först. Gör träningen till en lek, om hunden missar leksaken på första försöket, kan du rycka undan den och leka med den själv i några sekunder innan hunden får en ny chans. Senare kan du också ha kriterier för vilket tempo hunden ska ha in mot din sida. Om du tänker tävla bruks kan du också göra övningen medan du går mot hunden. Tänk på att hunden kan skada nacken om du håller emot när han griper i full fart, ha ett långt snöre på leksaken som du kan släppa efter på, eller släpp den helt när hunden griper.

Varsågodlekar. Det är en bra idé att jobba mycket med belöning bakom hunden när du tränar inkallningar. Att lära hunden att springa mot dig i full fart bort från en belöning, för att sedan tvärvända på ”varsågod”, har många fördelar, bland annat att hunden lär sig att kriteriet är full fart, även om han förväntar sig att tvärstoppa, att hunden lär sig att reagera snabbt på kommando under inkallningen och att du har en smart belöningsplacering att använda när du börjar jobba med ställandet. Jag tror också ett ett bra vändande på ”varsågod” kan lära hunden att flytta vikten bakåt när du börjar jobba med ställande under inkallningen. Du vill inte göra hunden beroende av att ha sett en belöning bakom för att han ska stanna, det allra bästa är om du kan få samma reaktion på ”varsågod” oavsett om hunden har sett en avståndsbelöning eller inte. När hunden är duktig på varsågodsignalen kan du variera mellan synlig belöning (för att kvalitetssäkra farten mot dig), att lägga ut en belöning på förhand som hunden inte får se eller att låta någon annan kasta belöningen bakom hunden när du ger varsågodsignalen. Jag tycker också att det blir bäst om man varierar ”varsågod”-belöning med belöning från handen (se ovan).

Fullt upp i höstmörkret

Det går lite trögt med bloggandet just nu, delvis beroende på att det är fullt upp här hela tiden. Förra veckan började med två dagars kursande för Maria Hagström. Vi är ett litet gäng som har bjudit in Maria för en ”elitsatsning” under tre gånger två dagar i vinter. Det är alltid inspirerande och kul att träna för Maria. Jag tränade mest med Squid och var riktigt nöjd med hennes insats. Det är lättare att få fart och intensitet i henne nu och hon orkade faktiskt mer än vad jag trodde. På torsdagen tränade vi sök och sedan åkte jag till Askersund för föredrag på kvällen och kurs hela fredagen. Det blev en jättetrevlig kurs, trots att det var en riktigt rå och mörk novemberdag. I helgen hade jag bakombyteskurs för ett gäng från Stockholm. Vi testade ridhuset där vi kommer ha kurs i vinter för första gången och det fungerade alldeles utmärkt. Idag startar vi lydnadskurs på kvällen och imorgon flyger vi till Bergen där vi ska ha sista samlingen på tränarutbildningen vi håller där. Det ska bli jättekul att träffa Bergen-gänget igen! Squid borde höglöpa nu i dagarna (hon är på dag 15), men det är ganska lugnt. Själv verkar hon inte fatta att hon löper och hanhundarna är ganska lugna. Snälla Cecilia kommer från Göteborg för att passa hundar och får medan vi är borta, men för säkerhets skull får Pax ta tåget till Skara och bo med snälla Madeleine som är van vid vorsteherpojkar.

Jag känner mig ganska hösttrött och det är ibland svårt att motivera sig till att träna egna hundar när det är fullt upp med annat. Då är det jättebra att man har kurser och tävlingar inplanerade som gör att man håller modet uppe. Kursen för Maria gör att jag tar tag i lydnaden med både Missy och Squid. Till nästa gång ska vi göra några moment tävlingsmässigt och jag tänkte låta Missy göra det, så att jag har något tävlingslikt att träna inför. Jag har lite svårt att motivera mig för att träna lydnad med Missy just nu, luften gick lite ur mig när vi nollade rutan i Tyresö för ett par veckor sedan. Squid har fått några detaljer att jobba med i läxa till nästa gång, ställandet i inkallningen, fjärren och vittringsapporteringen. Jag valde fjärr och vittring eftersom det är perfekta inomhusaktiviteter så här när det är mörkt och ruggigt ute.

I vinter är det ganska många agilitytävlingar, Shejpa och jag ska till Stora Stockholm och My Dog och kanske även till Kistamässan. Det motiverar till träning och vi har fått till några pass här hemma på kvällarna i elljuset. Shejpa är helt galen och har börjat bita hål i fingrarna på mig när vi kampar. Vilken härlig framgång! Det är tre saker vi framför allt behöver bli bättre på detaljmässigt: tighta svängar, slalom och gungan. Men framför allt skulle vi behöva mer tävlingsmässig träning på banor och längre kombinationer. Det är synd att vi inte direkt har någon att träna med, för det är lite tungt att hyra ridhuset och sätta upp en hel bana på egen hand. Mest av allt ser jag fram emot kurs för Greg Derrett i början av december, det ska bli så kul och jag vet att jag kommer att få massor av inspiration och nya lärdomar. Förhoppningsvis kan Squid vara med lite på dubbelboxkursen. Vi jobbar med hoppteknik, lite handling och mycket cirkelarbete. Största problemet är väl att hon har extremt svårt att titta på, eller höra, när andra kör agility eller springer. Hennes running contacts har lossnat efter ett längre uppehåll och hon kör hela bommen på mellanhöjd. Ska försöka lägga lastpallar under sågbockarna som vi använder för att sänka hindret, så att vi gradvis kan höja det till tävlingshöjd. Jag är också sugen på att påbörja slalomträning snart, i helgen blev hon 14 månader gammal och är redo för lite mer fysiskt krävande aktiviteter.

Tävlingsträna på egen hand

Just nu handlar mycket av lydnadsträningen om tävlingsträning här hemma. Efter Missys dåliga fokus under fria följet på senaste tävlingen har vi lagt många träningspass på att få den biten att fungera i tävlingsmässiga situationer. Unghundarna börjar bli riktigt duktiga på alla moment i lydnadsklass I och det är tävlingsträningen som ska till för att få dem klara för tävling, så det blir ju en del pass med dem också. När man tänker på tävlingsträning, så tänker man kanske att man måste ha ett helt gäng med kompisar som ställer upp och arrangerar en träningstävling. Då är det lätt att man tävlingstränar alldeles för sällan och kanske sätter hunden i situationer som den inte helt hanterar när det väl är dags för träningstävling. Man kan faktiskt göra mycket av tävlingsträningen på egen hand, om man bara funderar över vilka delar det är hunden måste kunna hantera på en tävling, och sedan tränar på dem. Självklart måste man ibland också träna ihop med andra för att få till de delarna som faktiskt handlar om att det finns folk på plan, men här kommer några tips för dig som tränar mycket på egen hand. Flera av tipsen har jag säkert skrivit om tidigare, men kanske blir du inspirerad i alla fall. Själv ska jag jobba igenom alla de här sakerna i min träning de kommande veckorna:

  • Träna på att värma upp på en plats och prestera på en annan. Definiera vad som är ”ringen” på din träningsplan och bestäm dig för att värma upp utanför den. Extra svårt blir det om din uppvärmningsplats har en tydlig gräns till tävlingsplanen. (Att du till exempel värmer upp på parkeringsplatsens grus och sedan går in på gräset, eller att du sätter upp ett plastband som markerar gränsen mellan utanför och innanför planen.) Börja varje träningspass med att värma upp som du hade gjort på tävling. Låtsas sedan att du blir kallad in på planen och ta med din hund tävlingsmässigt in på den nya platsen. Målsättningen är att hunden ska följa med dig med kontakt (själv vill jag gärna att hunden går fot in på planen), utan att tappa koncentrationen. Du kan belöna marschen in, halten när du ställer upp mitt på planen eller efter några meter fritt följ/linförighet.
  • Träna på att hunden ska kunna hålla fokus länge i utgångsställning utan att tappa fokus eller flytta sig. På tävling blir det ibland långa väntetider. Variera mellan att belöna i utgångsställning och att starta ett fritt följ innan du belönar.
  • Gör ”Ja, jag är klar” till en kontaktsignal. Låtsas att tävlingsledaren frågar om du är klar. Svara ”Ja, jag är klar” och belöna hunden direkt om han fortfarande håller fokus. Upprepa ofta, så får du en extra signal som hjälper hunden att hålla fokus på tävling.
  • Träna på att själv ta fokus bort ifrån hunden medan ni väntar på nästa moment. Starta en fantasidiskussion med tävlingsledaren, titta bort från hunden och prata som om någon tilltalade dig. Gå tillbaka till tävlingsfokus och belöna hunden för att den fortfarande sitter kvar med fokus.
  • Lägg ut störningar i form av spännande saker på marken innan du går ut på planen. Apportbockar, en påse med godis, en spännande låda, koner eller något annat som hunden kan tänkas vara nyfiken på. Det här blir en fortsättning på punkt ett. Målsättningen är att hunden ska kunna gå in på en ny plan där det står intressanta saker, med fullt fokus, utan att du behöver använda kopplet, säga ”nej” eller tjata på hunden för att han ska hålla sig hos dig.
  • Träna på förflyttningar mellan moment. Belöna inte alltid när momentet är slut, gå istället fot några meter mot en ny punkt och belöna för att hunden frivilligt följer med dig i fotposition.
  • Träna på alla svårigheter i upplägget som du kan tänka dig. Vad stör dig och hunden om det händer på tävling? Ett extra långt fritt följ innan du får kommendera ”ligg”? Att linförigheten börjar med höger om marsch? Att domaren insisterar på att din hund ska hoppa 10 cm högre än mankhöjden (jodå, det har hänt oss)? Att du måste göra helt om precis vid en kon? Att tävlingsledaren lägger ner apporten precis vid hindret när ni ska köra hopp? Att du måste vänta 10 sekunder innan du får kalla in hunden?
  • Sätt upp en videokamera och filma dig själv när du gör momenten tävlingsmässigt. Titta efter dubbelkommandon och annat som stör helhetsintrycket.
  • Utveckla rutiner inför momenten som hjälper hunden att veta vilket moment som kommer eller som hjälper hunden att komma i rätt sinnesstämning. Rutiner måste läras in och tränas för att bli till en hjälp på tävling.
  • Experimentera med vilken uppvärmning som fungerar bäst för din hund. Hur lång ska den vara (ta gärna tiden, så att du vet)? Vad ska ni göra under uppvärmningen? Behöver du anpassa din uppvärmning med tanke på hundens aktivitetsnivå, tid på dygnet eller vädret? Träna på att få startnummer 1 och gå direkt från platsliggning, till en kort uppvärmning och sedan ut på planen. Träna också på att få sent startnummer och vänta länge mellan platsliggning och uppvärmning och individuellt program.
  • Uthållighetsträna. Kör flera moment på rad utan belöning. Börja med enkla, korta sekvenser och gör dem längre. Notera vilka delar som inte riktigt fungerar och stärk upp dem innan du sätter in momentet i en kedja igen.
  • Planera ett program för linförighet eller fritt följ. Prata in det på band och spela upp det när du tränar, så får du tränat på att gå fot med kommendering.
  • Skapa en bra rutin för hur ni avslutar tävlingen. Jag tycker själv att det är viktigt att det går så kort tid som möjligt mellan ”arbetet” och belöningen. Därför tränar jag på att hunden ska gå fot ut från planen innan den stora belöningsfesten utbryter. Då slipper jag riskera att hunden gör en massa annat innan belöningen kommer (jag inbillar mig att hunden har svårare att koppla belöningen till det som hände inne på planen då) och risken att hunden rusar ut från planen och kanske krockar med någon annan på vägen till belöningen. Fundera också på om du ska ha en belöning utlagd utanför planen på förhand och träna i så fall hunden på att hantera det.

Det här var några tips på hur du kan förbereda dig för tävling på egen hand. Om du har gjort alla de här förberedelserna innan du tävlingstränar ihop med andra så får du ut mer av den värdefulla tiden när kompisarna tar sig tid att leka tävling ihop med dig. Har du fler tips på hur man kan tävlingsträna själv? Skriv en kommentar!

I ett härligt träningsflow

Följetången om bredbandsuppkopplingen fortsätter. Igår skulle den äntligen installeras, men så visade det sig att killen som skulle göra det hade fått helt fel instruktioner av Telia, och var på väg att sätta upp en uppkoppling till en gård på andra sidan Fjugesta (gården hette tydligen Kälkesta, men hade inget annat med oss att göra). När det här uppdagades var det inte mycket han kunde göra, ärendet var tvunget att gå tillbaka till Telia och än har vi inte hört någonting om när nästa försök ska göras…

Som tur är har vi haft några härliga höstdagar och tränat hund istället. Vi har äntligen hittat lite folk som tränar sök här och i tisdags var vi iväg och tränade med ett trevligt gäng från Örebro. Squid har inte tränat på över två månader, men gick väldigt bra. Utan att tveka ut i skogen och upp för berg som en stenget. Både Squid och Pogue var supertända och tog kanske inte alltid närmaste vägen förbi oss på stigen, så det blir till att stoppa dem lite mer i nästa pass. Det var i alla fall glädjande att det funkade väldigt bra att skicka Squid efter ett stopp, tidigare har hon gått bäst om hon har fått köra flying hela vägen. Igår åkte vi till klubben på kvällen och tränade med lydnadshundarna (Pogue, Missy och Squid). Missy fick jobba med tävlingsträning, framför allt fritt följ och dumruta, men också några rutor. Välbehövlig träning! Jag har anmält henne till lydnadstävling den 1 november och den här gången ska vi träna hårt och vara väl förberedda. För Squid var det väldigt nyttigt att träna när det var fullt med liv och rörelse på planen, hon har lite svårt att koncentrera sig när andra hundar springer eller skäller, men det blev riktigt bra i alla fall. Vi jobbar mest med klass I-momenten och framför allt med koncentration och uthållighet. Momenten sitter ganska bra och jag har börjat ta tag i de få detaljerna som saknas – att sitta stilla länge i utgångsställning, avslutet på inkallningen, platsliggning längre stunder och avslutet på stå och ligg under marsch.

Idag åkte vi till klubben igen och tränade i solskenet. Missy fick fortsätta jobba med fritt följ och dumruta i lite tävlingsmässig setting, samt några dirigeringsapporter och en fjärrdirigering. Det går framåt med hennes attityd i de två första momenten, men där ser jag att vi har mycket att göra för att få tillbaka det fina fokus hon hade i våras. Man kan aldrig slappna av med tävlingsträning och uthållighetsträning! Squid var jätteduktig under de två första passen, men sedan tog hon liksom slut. Hon orkar fortfarande inte så väldigt mycket träning innan hon blir trött. Hon har varit duktig på att skilja mellan ligg och stå under marsch under en längre period, men nu tycks det vara svårare igen. Ibland känns det som att det blir bättre om man inte tränar på det… På slutet körde vi lite budföring, det påbörjade vi i tisdags och hon köpte det blixtsnabbt och tycker att det är jättekul att springa frivilligt mellan mig och Thomas och komma i utgångsställning. Då får jag också träning på avslutet i inkallningen, så vi slår två flugor i en smäll.

Shejpa har fått köra korta, intensiva agilitypass nästan varje dag. Jag har satt upp en kul kombination där vi kan jobba på lite olika färdigheter, tyvärr har jag inte något banritningsprogram på den här datorn, så jag kan inte visa den. Huvudfokus ligger på att svänga tight över ett hopphinder, men vi får också med tunnelsug, balansbom, lagerhandling/serpentin, springa rakt fram förbi ett lockande flick-hinder och slalomsug i samma kombination (som faktiskt bara har 4 hinder). Jag testar en ny variant för att kunna köra agility utan godbitar, men utan att tappa fokus och motivation. Vi kör ett kort, intensivt pass med bara lek och när vi är klara springer vi till garaget och så får hon sin middag. Det verkar funka väldigt bra hittils.

Nästa tävling för Shejpa är på Gotland 23-25 oktober och nästa tävling för Missy är 1 november på Tyresö. Jag är superladdad! Drömmålet är att ha båda hundarna klara för SM efter de tävlingarna. Imorgon är det sökträning igen, det ser jag verkligen fram emot!

Missy – Svensk och Norsk Lydnadschampion

Jodå, Missy fixade också sina championat i helgen! Det var en seg och långdragen tävling. Alla klasser samlades klockan 8 och sedan körde alla klasser platsliggning (10, 10 till Missy där). Sedan fick vi vänta. Klockan 11 hade de paus och prisutdelning för de andra klasserna och sedan satte eliten igång. Jag och Missy hade startnummer 9, sist på hela tävlingen, så vi fick vänta ännu längre. På morgonen hade Missy känts ganska lugn, men när jag tog ut henne efter flera timmar i bilen var hon hetare, men kändes ändå bra. Sedan kom vi ut på planen och ställde upp för fritt följ, riktade rakt mot konen och rutan. Fria följet blev jättedåligt. Hon tänkte alldeles för mycket på konerna och en gång försökte jag mig på ett extra kommando, ”kom”, vilket hon tolkade som ”konen” och sprang några meter framför mig och jag fick kalla tillbaka henne. Det blev bara en femma på fria följet! 😮 Sedan var inte dumrutan mycket bättre och vi fick 7,5. Inkallningen var okej, men hon nosade när jag lämnade henne och sedan kommenderade jag stå alldeles för sent. 8,5. Rutan var svår för många hundar idag. Missy hamnade lite utanför och jag dirigerade om, där fick vi en 8:a. Apportering med dirigering 9,5 (neddrag för att hon slog i mitt ben i ingången), hopp-apport 10, vittring 10, fjärr 9,5 (neddrag för halvsittande i första positionen). Totalt 280 poäng, förstapris och placering 1/9. 

Jag hade naturligtvis hoppats på en högre poängsumma, men jag måste ju vara realistisk och inse att vi inte har tränat så mycket som vi borde, speciellt inte tävlingsträning. Och det är tävlingsträningen som brister när vi får sådana där problem i fria följet, så det måste jag bara ta tag i. I övrigt tycker jag att hon börjar bli väldigt stabil på tävling och gör sina saker för det allra mesta. Om jag bara skärper mig och tränar bra så kan det nog bli riktigt bra!

Nu ska här skickas in blanketter till SKK och NKK – tre stycken! Och så väntar jag på att Thomas ska komma hem från fjället någon gång i natt. Jag saknar honom!