Höstsol och tränarutbildning

Oktober har verkligen varit en härlig månad, det känns som att solen förföljer oss vart vi än åker. Just nu sitter jag i köket och tittar ut på soligt väder och träd i vackra höstfärger. I helgen var vi i Norge och hade sista samlingen på tränarutbildningens steg 1. För säkerhets skull hade vi hyrt ett ridhus om vädret skulle vara dåligt, men solen följde med oss till Vestby. På tränarutbildningen i år har vi haft flera jaktintresserade fågelhundsförare, så gruppen delades upp i en utomhusgrupp som jobbade med jakt- och vardagslydnad ihop med Thomas och en ridhusgrupp som jobbade med tävlingslydnad ihop med mig. Jakthundarna (+ en ung malle vars matte prioriterade vardagslydnad och kontroll framför tävlingslydnad) jobbade med avståndssitt, inkallning och sökapport. Flera unga hundar fick gå från plocka-övningar, till vindövningar och till slut till sök efter apport i skogen. Inlärningen är väldigt lik uppletandeträning, men fågelhundarna får ha ett mer fritt sök utan så mycket tanke på system (förrutom att de naturligtvis ska leta framför föraren).

I min grupp började vi med tävlingsträning, deltagarna hade fått i läxa att förbereda en tävlingsmässig kedja att visa upp på sista samlingen. Speciellt kul blev det ju när vi var i en helt ny miljö – ridhus är inte helt enkelt om hundarna inte är vana vid alla dofter och spännande hästlortar. Jag blev jätteglad över att se hur bra hundarna gick under tävlingsmässiga förhållanden och speciellt glad över hur klokt deltagarna la upp träningen. Efter några vändor med tävlingsträning, följt av lunch, la vi resten av helgen på inlärning och finputsning av moment. I gruppen finns tre hundar som är på väg ut i klass III, så det blev mycket fokus på rutan, inkallning med stå och ligg, vittringsapportering och fjärrdirigering. Flera deltagare jobbade också med framförgående till brukslydnaden. Det bästa med tränarutbildningarna är utvecklingen man ser hos de tvåbenta deltagarna. Plötsligt är det inte bara jag som instruerar, alla kommer med smarta tips och kommentarer och ser de små detaljerna som gör skillnad i träningen. Ibland är vi inte alla överens och då blir det givande diskussioner och testande av olika strategier.

Det var ett smart drag att hyra ridhus, eftersom Fonzie och Shejpa ska tävla agility i ridhus till helgen, för första gången den här säsongen. Fonzie är Squids morbror och han bor med oss i några veckor medans hans matte jobbar mycket. På så sätt får vi tid att köra ihop oss inför tävlingen. Att hoppa i ridhus kräver lite mera kraft än på gräs, eftersom underlaget är mjukare och hundarna sjunker ner i sanden. På lördagskvällen jobbade vi därför med hoppteknik inne i ridhuset. Det blev en övning i avståndsbedömning eftersom Fonzie har problem med just det. Sedan han kom hit för en vecka sedan har vi hunnit med några pass med avståndsövningen och jag ser stor förbättring. Fonzie river sällan hinder, men han är osäker på hur många steg han ska lägga in mellan hinder, vilket gör att han hellre lägger in ett för mycket när han inte är säker. Det gör naturligtvis att han förlorar tid på banan.

Den här osäkerheten visar sig också när vi tränar på hans running contacts. Jag tror att hoppteknikträning är viktigt för hundar som man vill köra running contacts på. Det låter kanske konstigt, eftersom hunden faktiskt absolut inte ska hoppa på balansbommen, men hoppteknik är mycket mer än bara hopp. Om hunden är duktig på att länga och korta sitt steg beroende på avståndet till nästa hinder, blir det naturligtvis mycket lättare att göra samma sak på balansbommen. Ibland måste de länga sista steget på nedfarten för att träffa kontaktfältet rätt, ibland måste de korta sig för att kunna träffa samtidigt som de förbereder en sväng. Eftersom Fonzie har problem med det här när han ska hoppa, ser man samma problem på balansbommen. Han lägger gärna in extra steg för att vara säker på att göra rätt. Han är dessutom lite osäker på nya hinder, så vi har varit runt på några klubbar runt om för att träna på nya balansbommar. Det går framåt, men vi får se hur de går i hans agilityklassdebut till helgen.

Tack till alla underbara tränarelever vi har haft under året. Jag hoppas att vi får se många av er på steg 2 nästa år, och lycka till på tävlingsbanorna och på jakt. Det är alltid lite sorgligt att säga hejdå till en grupp som man har jobbat intensivt med under ett år.

Tack till Anna för att jag får låna fina Fonz

Glöm inte att anmäla er till nästa års tränarutbildningar! Mer info finns under ”kurser” i menyn ovan. http://www.klickerklok.se/hundkurser.php

Vi planerar också en agilitytränarutbildning steg 2. Den är främst öppen för de som har gått steg 1 i år, men om du känner dig kvalificerad får du gärna skicka ett mail till mig, så gör vi en individuell bedömning.

Tränarutbildningar och kurser!

Nästa års tränarutbildningar är nu planerade. Information finns på kurssidorna. Nästa år blir det steg 1 på både helger och vardagar (två olika utbildningar), steg 2 och agilitytränarutbildning. Årets tränarutbildningar har varit väldigt trevliga och vi ser fram emot att få lära känna nya ekipage under nästa år. Du anmäler dig genom att skicka ett mail till Fanny, med lite information om dig och din hund, erfarenheter, målsättningar och annat som kan hjälpa oss att välja just dig som deltagare. Vi hoppas naturligtvis att alla som vill ska få plats på utbildningarna, men blir det för många anmälda så måste vi välja. Alla kurstillfällen på tränarutbildningarna hålls hos oss i Fjugesta, utanför Örebro. Det finns gott om boendemöjligheter i närheten och det går också att sätta upp husvagn eller tält på vår gård.

Vi har också planerat in några helgkurser. 7-8 november är det grundkurs, 28-29 november är det tävlingslydnadskurs och 16-17 januari är det agility foundations (det står fel datum på hemsidan, men det är alltså januaridatumet som gäller). Alla kurserna går inomhus i ridhus. Anmälan sker via formulär på hemsidan.

Nu längtar jag tills vi får bredband, tv och fast telefon hemma! Då blir det lättare att uppdatera hemsidan och det kommer kanske lite filmer också.

Mellan tränarutbildningarna

A house without a dog is not a home, heter det, och jag får nog hålla med. Gud vad tomt det är här utan hundar. Efter kursen igår stack Thomas till fjälls och tog med sig alla hundarna i bilen. Egentligen borde jag kanske ha hängt på honom, men jag är inte sugen på långa resor i bil, så jag ska flyga till Bergen och möte upp Thomas där imorgon. Sedan väntar två dagar med tränarutbildning för ett härligt gäng. Hoppas att jag har lika bra tur med vädret som jag brukar ha i Bergen. Det jag inte var beredd på när jag bokade flyg till Bergen, var att vi inte skulle ha två bilar. Just nu har vi sålt den lilla vita och väntar på en ny, en Nissan Kubistar. Det var för dyrt att ta med sig företagets bil från Norge till Sverige, det gick däremot bra med den stora bilen, som vi äger privat. Så imorgon blir det alltså promenad till Fjugesta, buss till Örebro, tåg till Bålsta, buss till Arlanda, flyg till Oslo och till slut flyg till Bergen. Ett väldigt flängande och jag blir alltid nervös över att någon buss ska bli försenad eller något, så att man missar flyget.

I helgen hade vi tränarutbildning här hemma. Det blev en riktigt bra helg och vi fick jobbat med det som folk behöver, tror jag. Vi började som vanligt med tävlingsträning och jag tycker att deltagarna har blivit väldigt mycket bättre på att lägga sig på rätt nivå och ha en bra attityd – samtidigt som det verkligen märks att hundarna har fått tävlingsträning sedan sist och kunde prestera bättre i en tävlingsmässig situation. Ett tema som många deltagare upplevde att de hade problem med, var det här med signalkontroll. Det är någonting som många klickertränare kämpar med, kanske delvis för att det är så mycket roligare att lägga tid på frivilliga beteenden, kanske delvis för att man som klickertränare lättare ser bristerna i signalkontrollen eftersom man har en klar bild av vad det är. Vi fick i alla fall till ett pass med signalkontroll på söndag morgon och jag tror att de flesta fick sig några aha-upplevelser. För de flesta handlar det om att få in mer lugn och ro i träningen, förstärka mer passivitet och vara noga med att inte släppa in skräpbeteenden i passet – varken från hund eller förare. Signalkontroll-träning blir så mycket svårare om hunden är kvar i en aktiv sinnesstämning och fortsätter att bjuda beteenden.

Vi pratade också en del om vad som egentligen är riktigt viktigt i träningen. Det är naturligtvis ett bra långsiktigt mål att ha perfekt signalkontroll, beteenden som är proofade för alla eventuella störningar och en hund som aldrig tar blicken från föraren. Men måste man ha det för att komma ut på tävlingsplanen? Nej, långt ifrån. Det är nog få elithundar som har perfekt signalkontroll, aldrig gör fel och aldrig tappar fokus. Om det är målsättningen kommer man kanske aldrig ut på tävlingsbanan. I min egen träning strävar jag naturligtvis efter de här sakerna, men jag är medveten om att det egentligen är andra saker som spelar en större roll. Om man siktar mot ett lydnadschampionat eller SM-kval i lydnad, så är det oftast inte detaljerna som tar en dit. Det är för det första säkerhet – att inte göra några stora missar. Och för det andra handlar det om attityd och tävlingsträning – en hund som tycker att det är kul att träna och tävla och som presterar så nära träningsstandard som möjligt på tävling. I Missys fall spelar det till exempel inte så stor roll att hon ibland flyttar sig någon decimeter i fjärren, eller att hon nosar lite extra på vittringsapporterna, eller sätter sig snett någon gång ibland. SM-kvalet hänger fortfarande på säkerheten i momenten, att inte göra de stora, grova missarna. Med Squid tränar jag mer signalkontroll än vad jag har gjort med tidigare hundar, jag är säker på att det lönar sig i längden. Men jag tänker också på hur vi ska få säkerhet i momenten på kort sikt, vilket innebär att jag lägger tid på att lära in ritualer inför de moment som ofta skiter sig i klass I – läggande och ställande under gång.

På söndag eftermiddag körde vi också lite hoppteknik med två kelpies som ska bli agilityhundar. Det blir ju som regel inte så mycket agility på de vanliga tränarutbildningarna, men det finns alltid utrymme för individuella önskemål. Hopptekniken är väldigt rolig att jobba med och det var kul att se två nya hundar. Vi testade också kelpiesarna i fårhagen och det slog mig hur likt vallningen och hopptekniken är. Utgångspunkten är att det är förstärkande att göra rätt, om hunden får upptäcka ett bra sätt att göra det på, kommer han att välja det i framtiden. Därför behöver vi inte straffa felaktigheter eller hålla inne med belöning om det blir fel. Ett bra hopp är belöning i sig och fårens beteende förstärker hundens goda val. Tränarens uppgift ligger i att sätta hunden i situationer där han får chans att testa sig fram och göra rätt. Det kanske inte är så konstigt att vallning och hoppteknik är det jag tycker är roligast just nu, det är ju så väldigt likt varandra (och samtidigt så väldigt olikt).

I helgen ska Squid och jag iväg på vallningskurs, det ska bli väldigt spännande. Har tränat mycket mindre den senaste veckan eftersom jag känner att vi inte kommer så snabbt framåt som jag tyckte att vi gjorde tidigare. Paus kan vara det som behövs och dessutom gillar jag inte att stånga huvudet i väggen och träna utan att det går framåt, då tar jag tag i någon annan lös tråd istället.

Höstens kurser!

Då ligger höstens kurser ute på hemsidan, det blir både helgkurser och kurser på vardagskvällar. Vi har grundkurs, shapingkurs, lydnadskurs, agility foundations, running contacts och agilityhandling på menyn. Höstens kursutbud hittar du på hemsidans framsida eller under fliken ”kurser”. Anmälan sker via ett formulär där vi tyvärr inte har lyckats ändra valutan till SEK än, alla priser är dock i svenska kronor från och med nu, precis som det står på hemsidan.

Varmt välkommen på kurs i höst!

Lydnadsläger i sommarvärme

Då var vi hemma igen och glada över att återförenas med resten av flocken. Resan från Kanada gick väldigt smidigt och Shejpa verkade, som vanligt, helt oberörd av den långa resan. Den här veckan är det lydnadsläger på gården och full fart från morgon till kväll. Vi har 17 deltagare, varav flera bor i tält eller husvagn på gården (snacka om att man längtar till ett hus med mer än en toalett…). På grund av det stora trycket efter platser på lydnadslägret i år har vi tagit in en extra instruktör (Anna Larsson från Sverige, som får massor av lovord på grund av sitt pedagogiska sätt). Det är fortfarande inte för sent att gå lydnadsläger här i år! Den 13-16 juli har vi ytterligare ett läger med en liten grupp och Thomas som instruktör. Det finns fortfarande någon plats kvar.

På lägret har vi hunnit med att gå igenom nästan alla lydnadsmoment på djupet – fritt följ, apportering, ställanden, fjärrdirigering, tävlingsträning, platsliggning, tandvisning etc. Imorgon blir det fartfyllda inkallningar, vittringsapportering och eget val. Vi har hundar i alla åldrar, av massor av olika raser: schäfer, border collie, groenendael, långhårig collie, howavart, berger des pyrenees, pomeranian, rottweiler, whippet, aussie, border terrier, flat, dobermann, kleiner münsterländer, golden retriever, riesenschnauzer och blandras. Solen skiner och det är riktigt varmt! Våra värmereflekterande dukar har gjort stor succé och vi har fått beställa många nya från USA (vilket kanske är ett säkert tecken på att det kommer att regna resten av sommaren).

Det är svårt att hitta energi till bra tränande av egna hundar när man kommer in efter en lång dag i solen. Missy är med hela dagarna och ligger snällt i sin bur tills man ber henne om att visa någonting. Shejpa står i hundgård och får ett träningspass på kvällen. I måndags var jag alldeles för trött för att träna henne bra och hon lurade mig helt hela tiden. Igår var jag i bättre form och vi hade ett helt grymt träningspass med slalom! Under vistelsen i Kanada insåg jag att jag måste skärpa mig i träningen med Shejpa och ta den på allvar och inte nöja mig med att hon är så väldigt mycket bättre än vad hon var för ett par år sedan. Hon har kapacitet för massor och hon förtjänar bra träning på alla områden. Jag ska bli noggrannare med att hålla igång hennes torrhandling och olika självkontrollövningar.

Squid kom hem i söndags och det var ett kärt återseende. Hon har fått komma igång med lite vallning under veckorna hos Anna och Krille, men är fortfarande väldigt omogen och galen. Hon är väldigt tänd och det ska bli spännande att se vad vi kan göra till hösten. I övrigt har hon kanske mest lärt sig ofog i Stallarholmen, men hon leker i alla fall lite bättre än vad hon gjorde innan hon åkte och är bättre på att komma tillbaka med leksaker. Dessutom har hon fått socialisering och uppfostran av fyra släktingar.

Fram tills augusti har vi verkligen fullt upp, det är läger nästan varje vecka (förrutom vanliga läger har vi också fyradagarssamlingar för våra tränarutbildningar) och i mitten av juli åker jag och Shejpa iväg på tävlingsturné till Viking Agility Week, Snapphanefejden och European Open. Jag ska försöka hinna blogga lite under tiden 🙂

Inspirerande blog och kurser för Justine

I väntan på att jag ska blogga, kan ni besöka Justines blog och läsa kloka ord om hur man effektiviserar sin träning. Det handlar kanske främst om agility, men jag tror att alla kan få bra idéer därifrån. Justine kommer till oss den 18-21 augusti för att hålla ett 4-dagars handlingsläger. Det har länge varit fulltecknat för deltagare med hund, men nu när vi flyttar kursen till vår nya gård, utanför Örebro, har det blivit några lediga platser. Lägret riktar sig till dig som följer Greg Derretts handlingssystem och har en hund på tävlingsnivå. På lördagen den 22 augusti kommer Justine och jag hålla en clinic om running contacts (endast deltagare utan hundar + några utvalda ekipage för att man ska kunna se deltagare på alla nivåer).

Dagar i Göteborg

Jag har haft shapingkurs för Kungliga Hundar här i Göteborg under två dagar. Det har varit väldigt roligt och intressant. Squid har varit med och hjälpt till och uppfört sig rätt bra. Hon har känts väldigt trött, kanske är det löp på gång? Igår hann vi bara med ett kort träningspass innan kursen, eftersom Missy fick sitt öra ihopsytt hos Smådjursakuten i Kungälv. Missy fick sövas och stanna hos veterinären i några timmar. Tydligen ska det göra rätt ont att bli sydd i brosket i örat, men Missy verkar inte märka det. Så fort hon kom ut i väntrummet försökte hon visa tricks och tigga godis. Hon får ha tratt på sig inne, men hon verkar inte det minsta irriterad eller störd av stygnen i örat.

Idag blev det lite mer tränat, vi åkte till GMBK i några timmar. Missy fick träna lite ruta. Har kört med target i rutan lite nu, för att få mer rätt och mer flyt. Det verkar som att Missys beteende i rutan förändrar sig hela tiden, det blir liksom aldrig klart. Så fort det känns rätt bra hittar hon en ny variation, speciellt efter en paus. Jag tror att vi måste träna mycket ruta, ofta. Squid fick träna sändande till target och ställanden i fart. Jag får bra ställanden på kommando när jag springer baklänges och hon springer med hög intensitet med mig, men har svårare att få det på avstånd när hon har hög fart. Den senaste veckan har hon börjat blanda ihop ligg och stå under marsch, så jag har bestämt mig för att inte träna det tävlingsmässigt, utan snarare jobba med ligg och stå separat i olika situationer (på avstånd, under fart etc.). På kvällen, under en paus i kursen, började vi också träna på växlingar mellan ligg och stå till fjärren.

Lite bilder från träning på GMBK idag:


Pogue springer till target


Mr Mask med leksaken


Squid springer till target (kolla, hon har fart!)


Squids päls ser väldigt rolig ut när det blåser… Det döljer sig ljus päls under den svarta.

Platser kvar på grundkurs och lydnadsläger

Platser kvar på grundkurs för tävlingshunden den 30-31 maj här i Son. Thomas är instruktör. Det blir en liten grupp med mycket utrymme för individuell coaching. På grundkurs får du bland annat hjälp med belöningsutveckling, träningsfokus, självkontroll och shaping. Du får också påbörjat många färdigheter som är bra att ha med tanke på en framtida tävlingskarriär i lydnad, agility, bruks eller liknande. Även jakthundar har nytta av kursen.

Mer info och länk till anmälan hittar du här

Vi har också satt upp ett till lydnadsläger på grund av stort intresse. Det blir den 13-16 juli, också det en liten grupp med Thomas som instruktör. Här får du verkligen chansen att utveckla din lydnadsträning. Vi jobbar med momentinlärning, belöningsutveckling, tävlingsträning, uthållighetsträning m.m.

Mer info och länk till anmälan hittar du här

Solig helg

I helgen var det dags för första samlingen med årets tränarelever på steg 2. Vi blev lite nervösa när det snöade hela fredagen, och på lördag morgon fick vi dra ett antal bilar upp för backen innan vi kunde sätta igång. Resten av helgen blev riktigt härlig, en försmak på våren med sol som verkligen värmde. Det är ett kanongäng vi har på utbildningen och det blir många intressanta diskussioner. Med på kursen är ett gäng Canis-instruktörer, ett gäng som tidigare har gått tränarutbildning för oss och så några andra engagerade och ambitiösa elever. Under helgen har vi fokuserat på belöningar, burlekar och shaping. I läxa till maj har deltagarna fått välja individuella uppgifter med tanke på deras långsiktiga mål för året, färdiga burlekar, shejpa 5 tricks och en diskrimineringsövning där hunden ska liggmarkera ett föremål, men absolut inte markera något annat föremål.


Tam på väg ut ur buren


Rooibos tränar på liggmarkering


Nivån på burlekarna var glädjande! Här flyger Nemi in i buren

Squid fick vara med och visa lite och sedan ligga i öppen bur. Det klarade hon strålande. På lunchen under söndagen lånade jag Håkon och Elin till lite figurantövningar ute på åkern. Nu har Squid verkligen fattat! Flying i full fart mellan två figuranter utan minsta tvekan. Leken fungerade jättebra ute hos figuranterna och hon tänkte inte på mig alls när hon var där ute. Nästa pass kör vi i skogen med näsan på, nu verkar figurantintresset vara på plats.

Svårare verkar det vara att få fart på sändanden med Squid. Sändande till bur och target går supersegt, oftast får jag trav. Jag tycker visserligen att det är en rolig utmaning med en hund som man behöver jobba med farten på, men jag blir inte riktigt klok på det. Hon har inga problem med tempo till utlagd leksak, eller in till mig. Hon kan gå igång som tusan på vissa saker, men hur mycket värde jag än försöker bygga för bur och target så får jag inte fart på henne. Leken har jag jobbat mycket med de senaste veckorna och fått mycket bättre tryck i. Hon har bra engagemang i övrigt, men sändandena blir inte bra. Inga av de uppenbara förbättringarna i träningen har gett speciellt mycket resultat och jag måste tänka mer och bättre.

Missy fick ett pass lydnad idag. Vi hade gått en längre promenad innan och hon var i bra läge. Idag körde vi mest korta kedjor. Först fritt följ – apportering med dirigering – fritt följ – belöning. Jag vill lägga mycket belöning på fria följet och få henne att tänka fritt följ efter varje moment. Ett moment som apportering med dirigering är bra att stoppa in emellan, eftersom hon är så säker på det. Sedan körde vi rutan – fritt följ – vittringsapportering – belöning. Rutan var fin, men hon hade väldigt svårt att ligga stilla i den, så jag fick bryta och jobba med det. Sedan körde vi vidare i kedjan och gick ett fritt följ innan vi kom till vittringen. Hon var het och öppnade munnen runt flera pinnar, men rörde ingen och plockade rätt. Får väl ses som godkänt. Avslutningsvis körde vi en inmarsch och en dumruta. Bröt henne första gången i starten på dumrutan eftersom hon hade dålig attityd. Gjorde om och det blev bra. Rätt på alla tre positionerna och bra stadga.

Shejpa vilar fortfarande, får åka tillbaka till Laxmi i veckan för en ny ryggkoll. Hon fick vara med på lite skojträning idag, vi körde cirkelarbete, burlekar och bakdelskontroll. Hon var rätt galen 😀