Dogs Decoded

Om du har en knapp timma över är det här programmet någonting jag kan rekommendera. Handlar om hundar och modern forskning på hundar och deras förhållande till människan:

Agilitykurser i vår

Vilken härlig start på året vi fick! Båda hundarna fortsatte att gå bra idag. Squid var ett beröringsfel från vinst i agilityklass 3, men kom istället tia. Shejpa kom 2:a i agilityklassen och blev därmed klar för SM. Hon nollade också hoppklassen, men fick lite stora vägar och placerade sig inte så bra. Banan var ganska enkel och fartig, så det blev många nollor. Squid lyckades att gå snabbast av alla i large, och vann hoppklassen idag också!

Squid har gått fantastiskt bra på den mycket hala mattan in Kista. Jag hade inga större förhoppningar, för jag mindes hur mycket Shejpa halkade för två år sedan när vi tävlade på den. Shejpa var bättre i år, men hon halkar fortfarande mycket mer än Squid. Det brukar ju vara largehundarna som halkar mest, men jag tror att den stora skillnaden mellan dem är att Squid nästan alltid landar i nästa hinders riktning. Hon behöver alltså sällan vända på marken, och hon siktar aldrig på fel hinder för att sedan behöva byta riktning i sista sekund.

Att kunna förutsäga och påverka hundens landningspunkt är någonting som jag har fokuserat mycket på i träningen av mina yngre hundar. Tyvärr kunde jag inte så mycket när jag startade med Shejpa, hon hade verkligen haft nytta av att kunna hoppa och svänga istället för att nästan alltid landa rakt fram och sedan svänga på marken.

I vår erbjuder jag några kurser där du kan få lära dig handling och träning där:

  • Hunden alltid vet vart han är på väg, vilket ökar farten och tar bort onödiga steg på banan.
  • Du kan förutsäga och påverka hundens landningspunkt vid varje hopp, vilket gör att hunden landar riktad mot nästa hinder efter varje hopp.
  • Enklelhet, tydlighet och konsekvens genomsyrar handlingen.

Jag håller en handlingskurs den 2-3 februari i ridhuset här hemma. Det finns några platser kvar. På kursen kommer det att finnas hundar på olika nivåer och träningen individanpassas så att du får träna på just det du och din hund behöver. Kursen fokuserar på att göra dig till en bättre handler såväl som på hur du kan träna din hund för att han ska förstå dina signaler bättre.

Jag kommer också att starta upp onlinekurser i agilityhandling. Det blir dels en upprepning av höstens ”Agilityhandling Grund Online”, och dels en fortsättningskurs för de som vill bygga vidare på kunskaperna från höstens kurs. Grundkursen handlar mycket om hur du får hunden att på ett så effektivt sätt som möjligt ta raksträckor, mjuka svängar och riktigt tighta svängar. Vi introducerar också bland annat framförbyten, bakombyten, serpentiner och threadlar. I fortsättningskursen fortsätter vi att utveckla kunskaperna med mer komplexa övningar och kombinationer.

Välkommen på kurs i år!

Kista dag 1

Årets första tävling, husdjursmässan i Kista. Både Squid och Shejpa har gått fint. Squid vann hoppklass 3 och blev hoppchampion! Hon hanterade underlaget fantastiskt bra. Shejpa hade svårare med underlaget och fick en vägran på hinder 2 på grund av det. Sedan råkade jag diska oss längre fram i banan.

I agilityklass föll Squid i samma fälla som de flesta andra – tunneln under balansen. Men vad gör det när Malin och Lava vann! Jag fick i alla fall belönat ett kontaktfält. Shejpa och jag höll ihop i agilityklass och kom 3:a! Härlig dag.

Lydnadsklass III – Sitt i Grupp

Här startar vi vår decemberserie med momenten från lydnadsklass III. Det är ett och ett halvt år sedan Squid tog förstapris i lydnadsklass II, så det är väl hög tid att komma igång med treans moment ordentligt.

Vi tar dem i ordning. Först ut är sitt i grupp. Så här säger reglerna om utförandet:

Förarna sätter hundarna bredvid varandra med ca 5 m mellanrum och avlägsnar sig
gående ca 20 m och stannar där vända mot och synliga för hundarna. Dessa skall kvarsitta 1 min utan att förflytta sig. Innan föraren lämnar hunden får kommandot ”Stanna kvar” användas. På order av tävlingsledaren återgår förarna samtidigt till hundarna.


Squid har inte direkt tränat på sitt i grupp, men jag tycker att hon har en bra förståelse för att ”sitt” innebär att man sitter kvar tills man får frisignal. Mitt första test idag var att se hur länge hon faktiskt kan sitta om jag utmanar henne. Störningar i all ära, men den största störningen är ofta att vi bara står helt tyst och stille och tittar på dem. Jag trodde nog att Squid skulle lägga sig ner efter ett tag om jag bara lämnade henne i sitt. Jag bestämde mig för att ta tid och notera hur länge hon satt, men jag bestämde mig också för att belöna om hon satt i två minuter (det var kallt, inte läge för några rekordförsök!). Hon satt hur fint som helst i två minuter, så det var bara att belöna.

Sedan gick vi över till lite störningsträning. Där fick vi Squid att lägga sig en gång. Jag tror inte att det är så många lockande störningar som får henne ur position (hundar som springer agilitytunnlar nära henne inte inkluderat, dit kommer vi kanske om några år), men däremot kan hon lägga sig om hon känner sig lite pressad. Träningen framöver bör alltså läggas på att få henne tryggare och gladare med pressande störningar (andra hundar som kommer nära etc.).

Jag har fått frågor om kriteriet för sitt i grupp. För min del just nu är jag helt nöjd med att Squid sitter stilla och inte rör någon tass. Däremot får hon röra på huvudet. På den nivån jag har tänkt tävla kan jag inte tänka mig att det är något problem. Jag tror inte heller att det är ett problem att lägga till ett kriterium för huvudet senare om jag skulle vilja göra det.

Pinnar i Kumla

Igår tävlade jag klass 2 i Kumla ihop med Epic och Pogue. Pogue körde bara ett lopp i hoppklass 2, men lyckades ta sista pinnen och är nu uppflyttad till hoppklass 3. Epic körde fyra lopp och vi lyckades nolla ett och ta andra pinnen i hoppklass 2. Här kommer en liten film från tävlingen. Det är mycket kvar att jobba på, speciellt slalom – som fungerar bra på träning men inte på tävling just nu.

Rivningar

En av de största utmaningarna jag har med Epic är rivningar på hopphinder. Vi har missat pinne i många fina lopp för att en bom har trillat (och det tycks som att det händer oftare när allt annat är felfritt). Rivningar är ett problem vi delar med många unga, snabba border collies. Det klart att marginalerna blir mindre när man springer så fort man kan, samtidigt som man ska försöka hoppa.

Rivningar är ofta ett frustrerande problem, eftersom det kan vara svårt att förstå vad de beror på, och ännu svårare att veta vad man ska göra åt det. Det är ju lättare att gå hem och skapa en träningsplan om hunden missar ett kontaktfält, eller går ut ur slalom för tidigt. Lösningen blir ofta att föraren försöker straffa bort rivningarna, genom att till exempel lägga hunden ner när den river. Det är en lösning som säkert fungerar till en viss grad, många hundar river mindre efter sådan träning, och jag tror att det är väldigt vanligt på toppnivå.

Själv är jag inte så sugen på en sådan lösning. För det första är jag övertygad om att det tar fart och självförtroende från hunden. Vi lär inte hunden något nytt om hur han ska använda sin kropp, så hans lösning blir som regel att springa lite långsammare, lägga in extra steg och hoppa högre än nödvändigt. Jag är fascinerad av tanken på att få ut hela min hunds kapacitet, och det tror jag inte att jag får om jag straffar istället för att utveckla våra kunskaper.

För det andra är jag ödmjuk inför att det är en svår uppgift för hunden, och att det kan finnas många olika faktorer som gör att han river. Den vanligaste orsaken till rivningar är kanske dålig handling. Om hunden får besked om vart han ska i fel tid, eller får kontraorder när han är mitt över hindret, är det inte så konstigt att han inte kan hoppa bra. En annan orsak kan vara att han halkar, är stel eller har ont, har för dåliga muskler eller blir bländad av solen. Många resonerar som så att eftersom vi själva inte kan vara perfekta, så måste vi se till att hunden kompenserar för våra misstag genom att alltid vara perfekt själv (dvs. inte riva trots att vi gör fel). Jag är inte bekväm med tanken på att lägga över allt ansvar på min hund. Agility är en teamsport och det är min uppgift att ge hunden rätt information i rätt tid. Om jag tvingas att utveckla min handling, istället för att skylla på hunden när han river, kommer jag nog också närmare min målsättning om att få ut hela hans kapacitet. (Självklart är min målsättning att hunden ska hantera störningar från handlingen också, men det är någonting vi tränar på istället för att bara kräva att hunden ska klara det).

För det trejde tycker jag att det är väldigt spännande att lära min hund och mig nya saker. Jag tror att det jag lär mig i processen kommer att vara till enorm nytta för mina egna hundar och alla de ekipage jag har på kurs. Det är en otroligt spännande och lärorik process, även om det också är frustrerande ibland. Jag tycker att jag har lärt mig mycket under de senaste månaderna genom de kurser jag har gått för Vappu Alatalo och Jessica Martin. De har satt igång tanke- och träningsprocesser som har tagit oss många steg framåt. För en vecka sedan påbörjade jag också en kurs med fokus på hoppande online. Instruktör där är Mary Lou Hanlon. Hittils verkar den väldigt lovande, med feedback på alla delar av hoppandet – både hundens hoppteknik och bristerna i min handling.

Jag har också ökat på och systematiserat fysträningen av hundarna. Styrketräning i skogen, träning för kärnmuskulaturen på balansboll och kroppskontroll-/styrkeövningar i form av tricks och liknande.

Här är lite film på Epic ifrån gårdagens klas 2-tävling på Danderyd-Täby BK. Jag är väldigt nöjd med utveckligen i hans hoppande. Typiskt nog rev han näst sista hindret i det enda loppet där allt annat gick bra, han missbedömde helt enkelt avståndet och tog av för tidigt istället för att lägga in ett extra steg mellan tunneln och hoppet. Sedan rev han inget mer, men vi hade lite slalomstrul i två lopp och disk i det sista. Det var lite speciella banor, där man till exemempel skulle ta samma hinder fram och tillbaka, men också trevliga passager med en blandning av fina linjer och lite svårare handling.

Apportering med dirigering

Squid och har faktiskt kommit igång med lite lydnadsträning igen. Vi pillar med små detaljer och jag försöker få till något kort lydnadspass innan vi tränar agility. Det brukar också bli en del lydnad när vi väntar på vår tur på agilitytävling. Stå, sitt och ligg under marsch, vändningar på stället och fjärrdirigeringsrörelser kan man se oss syssla med innan det är vår tur att gå in i ringen. Hon klarar det väldigt bra, trots att hon ofta är väldigt upphetsad.

För det allra mesta är jag väldigt nöjd med precisionen i hennes arbete, och jag hoppas på att vi kan bli klara för lydnadsklass III någon gång. Eftersom vi satsar mest på agilityn har jag inte bråttom, jag tycker att det är ganska rogivande att pyssla med detaljer utan att behöva tänka på att det tar tid att få moment färdiga. Samtidigt tror jag att hon har en ganska bra grund när det gäller kedjor, uthållighet och tävlingsträning, men det är absolut en bit som vi måste ta tag i mer om vi ska tävla igen.

Igår testade vi att börja jobba med apportering med dirigering för första gången. Eller mer specifikt – själva dirigeringen. Squid har aldrig gjort något sådant förut, men hon har lärt sig att runda pinnar. Det kändes som att hon förstod konceptet väldigt fort, och i nästa pass kan jag tänka mig att lägga till en pinne i mitten också, kanske lite längre ut än de andra. Om det fungerar bra tänker jag gradvis flytta pinnarna på sidan ut till tävlingsmässigt avstånd. Det är roligt när goda förkunskaper gör svåra saker väldigt lätta 🙂

Äntligen höst

Äntligen är hösten här. Jag trodde aldrig att jag skulle säga så, jag som älskar ljusa sommarkvällar och allt som händer på sommaren. Men den här sommaren har varit väldigt hektisk, och det är väldigt skönt att komma in i någon slags vardag igen. Dessutom är september en väldigt trevlig månad, enda problemet är att vintern kommer närmare.

I helgen var det agilitytävling på Örebro BK. Det var en otroligt trevlig och välarrangerad tävling, och vi hade väldig tur med vädret. Närheten hem gjorde det hela superbra, jag fick sovmorgon både lördag och söndag. Jag känner mig också ganska nöjd med prestationerna i helgen. Squid tog sitt andra hoppcert, Shejpa nollade äntligen en agilityklass och tog SM-pinne och vann med nästan en sekund! Vi var också nära i hoppklassen på söndagen, en snöplig rivning ifrån andraplats. Epic var största stjärnan. På lördagen var det klass 1 + 3, så då fick han bara ett hopplopp, eftersom han tävlar i agilityklass 2. Det vann han och blev uppflyttad till hoppklass 2. Dagen efter debuterade han i hoppklass 2 och vann igen och tog sin första pinne i tvåan. Agilityloppet gick inte lika bra, han rev hinder 1 + 3 och sedan kunde han bara inte låta bli tunneln under balansbommen, så vi hann med 10 fel och en disk innan hinder 4… Han är ganska bra på att ta balansen på kommando trots tunnelstörning hemma, men han får absolut mer tunnelsug på tävling.

Här är Epics debutlopp i hoppklass 2:


(Även här ser man hans tunnelsug, när jag får skrika på honom för att få honom i rätt tunnel innan upploppet)

Även om det kanske verkar lite dött här i bloggen (jag ska försöka ändra på det), så händer det mycket på hemsidan. Vi har en tävlingslydnadskurs online igång, där vi just nu jobbar med bland annat rutan, apportering och hopp. Imorgon startar agilityhandling grund online, en kurs som jag verkligen ser fram emot! Det går fortfarande att anmäla sig till den kursen om man vill ha tips på hur du kan göra din handling tydlig för hunden, så att han alltid vänder åt rätt håll, följer dina anvisningar och anpassar sina hopp efter vart ni ska härnäst.

Tävlingar på Råådalens BK

Kort sammanfattning. Shejpa tog 2 SM-pinnar till i hoppklass, vilket gör att hon har tagit 4 stycken på 6 lopp sedan det blev ny SM-kvalperiod. Det kan jämföras med 2 under hela förra kvalperioden… Resten av helgens lopp resulterade i disk, men jag kände mig i alla fall nöjd. Jag har haft träningsmål som jag har fokuserat på under tiden fram till den här tävlingen och jag kände att träningen verkligen har haft effekt. Framför allt var det riktigt härligt att köra Squid, hon kändes snabb och följsam och hade perfekta kontaktfält.