Idag har vi varit på agilitytävling i Lillehammer. Jag fick lov att köra hoppklassen med Bodils fantastiska border collie Ted (de var på agilityläger hos oss i veckan, så vi har tjuvtränat lite ihop). Ted är som sagt en underbar agilityhund och Bodil har tränat honom jättebra, så det är ett rent nöje att springa ihop med honom. Snabb är han också. Vi fick tyvärr en rivning, men som vanligt var han långt snabbare än resten av startfältet. Tre sekunder snabbare än vinnaren. Det var jättekul. Åh, vad jag längtar efter att tävla agility med egna hundar. Det är kul att se sig själv på film, jag märker att jag fortfarande gör irriterande saker med armarna, speciellt när jag inte litar fullt ut på Ted:
Bilder från dagen
På väg hem träffade vi Nina och hennes nya valp Maximus. Supersöt!
Igår var det sjukt varmt igen och det är svårt att få till någon bra träning. Det är inte tillräckligt kallt förrän det är mörkt. Som tur är verkar Shejpa tycka att balanshinder är roliga, så vi får till en hel del, även om hon inte är lika taggad som hon kan vara. Idag har vi fortsatt jobbandet med kontaktfälten. När jag tränade i förrgår upptäckte jag att hon ibland hoppade kontaktfälten på väg upp. Lilla hunden med de stora stegen… Det verkar ändå som att jag har fått lite ordning på det nu. Det hjälpte att skicka henne åt andra hållet, så att hon fick starta på den sidan där hon brukar springa upp. Det kontaktfältet fanns det ju värde för och hon satte det varje gång. Jag klickade för bra träffar och belönade i farten uppe på hindret. Det finns väl dock en risk att det kommer tillbaka om hon får ännu mer fart (den balansbommen som jag har film på där hon verkligen är på gränsen på väg upp, klockar jag till 1.4 sekunder, vilket är en världstid i klass med Las bästa).
När det gäller nedfarterna har jag jobbat med att försöka plocka bort buren som mål och bara kasta leksak. Jag hade fortfarande buren framför hindret, men kastade leksaken efter klicket. Det funkade rätt bra, men det är grymt mycket svårare om hon inte springer mot något. Börjar hon tveka och titta på mig är det lätt att få ett hopp. Jag provade också att sätta buren i en lite svårare vinkel, men det var inga problem.
På kvällen testade vi a-hindret för första gången. Jag ville se vad hon gjorde om vi bara körde henne över och på filmen kan man se att hon testar lite olika varianter. För det allra mesta träffade hon kontaktfältet, men lite för högt upp för min smak. En gång fick hon en perfekt träff på kontaktfältet, men den tekniken tror jag inte att hon väljer igen och den verkar inte helt hälsosam heller. Att bara sätta ner tassarna en gång på nedfarten sliter nog för mycket på kroppen. Jag ska sänka hindret och jobba lite mer systematiskt med den, det behövs nog inte mycket. Det blir väl lite träning idag också, när det blir lite svalare. Då ska jag ta gungbrädan igen.
Vi är klara med ett väldigt varmt, men väldigt trevligt lydnadsläger. Tack till alla kursdeltagare som har gjort det värt att stå och svettas i solen!
Det har varit en intensiv dag. Lydnadsläger från 10-17 och sedan första praktiska samling på grundkurs klockan 18.30-20. Allt i stekande sol. Man känner sig ganska sliten så här på kvällen. Mina hundar har ändå fått en del att göra. Imorse simmade jag Shejpa och Missy i bassängen. Det har blivit lite si och så med det under juni när vi har varit borta så mycket, men nu ska det bli ordning på torpet igen. Det var i alla fall glädjande att se att de båda verkade ha kondisen kvar och kändes fräscha i vattnet.
Missy och Pi har varit med på planen hela dagen och hjälpt till på kurs. De är verkligen avslappnade och ligger i sina (öppna) burar och tittar på träningen eller sover en stund. Jag tror inte att platsliggning med dold förare blir någon big deal för Pi som ligger snällt och väntar i sin bur medan jag går in och äter lunch. Shejpa fick komma ut på lunchen och träna på gungbrädan. Jag jobbar mycket på att släppa henne från änden av brädan samtidigt som jag släpper brädan och låta henne inta position för nosduttar på väg ner. Hon är förvånansvärt duktig, vi är ju inte provat en gungbräda många gånger. Hoppas på att få tränat lite intensivt under veckorna som kommer så att i snart har en färdig gungbräda.
Mellan de två kurserna tog jag ut Shejpa igen och tränade running contacts. Jag tränade själv och skickade henne in i en bur efter balansen. Hon var grymt bra. Tog hela hindret i fart och träffade perfekt på kontaktfältet nästan varje gång. På kvällen blev det ett pass till med först en hel del gungbräda och sedan running contacts. Jag la till ett hopp innan och en tunnel efter balansbommen, men hon var varm och trött och hade inte riktigt samma tryck som vid eftermiddagspasset. Filmen är i alla fall från kvällen, när hon var lite tröttare. Hon har absolut bättre lyckandeprocent ju mer framåtsug hon har. Hon behöver fart och energi för att göra det perfekt.
Någon lydnad har det knappt blivit idag. Pi har börjat träna rutan, jag experimenterar med en ny metod och hoppas på snabba (men kanske inte helt perfekta?) resultat. Återkommer med rapport om rutaträningen, vi är på dag två idag och hon tycker att det är kul i alla fall. Hon blir lite seg i värmen och vaknar upp mer på kvällarna. Vi hade apporteringsdemo idag och Pi fick göra mycket. Fick till en del snygga gripanden, den lilla biten som saknas i våra apporteringar just nu. Missy har bara fått fysisk träning och fått visa saker på kurs. Vi borde verkligen träna lydnad, men jag har inte riktigt energin och inspirationen just nu…
Det här har gått snabbt! Vi fick hem banan i torsdags. I fredags körde jag nedfarten från bordet. Idag la jag till först en lastpall och sedan en lastpall till på höjden. Fick hög lyckandeprocent (80-90%) trots att jag ökade svårighetsgraden i form av egen position och rörelse. På kvällen satte vi ihop hela balansbommen och baklängeskedjade den. Hon var förvånansvärt säker och jag upplevde att hon bara hoppade när hon liksom tappade balansen lite och blev osäker över bommen. Hon tyckte att det var lite läskigt med höjden och den smala plankan (det trodde jag aldrig om henne!). Jag tror att det blir ännu bättre när hon får upp farten och självförtoendet. Först skickade jag henne bara in i buren, men när vi började köra hela hindret tyckte jag att det blev lättare att få framåtsug och fart om jag skickade till medhjälpare med godis, så det gjorde vi. Får köra med hinder/bur efter imorgon eller något. Här kommer en liten film. Jag gillar att hon träffar så lågt och tydligt på kontaktfältet!
1) Tren hunden din fysisk!
Nå i sommervarmen passer det perfekt med svømming. Husk at svømming er veldig effektiv trening, så det holder lenge med ca 3 minutter til å begynne med. På åpne vann og med hunder som ligger dårlig i vannet er det smart med svømmevest. Selv trener jeg hundene daglig i svømmebassenget i hagen. Et basseng på ca 5 m i diameter og ca 1 meter dypt koster ikke all verden og er en utmerket investering i styrke, kondisjon og nedkjøling. Pax har lagt på seg 2 kg! og man kan tydelig se økning i muskelmassen etter at vi begynte svømmetreningen for ca 1 mnd siden. I tillegg sykler vi annen hver dag, men vær forsiktig i varmen. Vi har ikke reist ut før etter kl 23 de siste gangene.
2) Klikkertren din hund!
Les Silvia Trkmans treningstips, bli inspirert og gå ut og tren. ”Don’t ask them for a favour to work with you. Make them ask you for a favour to work with them.”
Les også Maria Yttermyrs velskrevne innlegg.
Og så går du ut med hunden og omsetter teori til praksis!
Man ska smida medan järnet är varmt heter det ju. Nu när jag har både smart hund med flyt och två medhjälpare så körde jag dagens tredje pass. Shejpa var kanonduktig. Och snabb! Tror dock att plankan både är för instabil och för smal, för hon tappade balansen flera gånger och jag tror att flera avhopp kom av det. Annars verkade hon väldigt säker och hade härligt tryck!
Vi körde ett pass till idag och körde på skarpare vinkel än sist. Jag började med att starta henne ungefär halvvägs upp på plankan. Hon verkade lite osäker och fick inte helt till det sista steget. Jag blev osäker på mina kriterier (det är skitsvårt med de halvbra). Hårda kriterier har ju kanske fått oss dit vi är nu, men man vill ju inte förlora farten heller. Efter en stund lät jag henne springa hela plankan. Det var lite svårt rent praktiskt. Thomas fick hålla både Shejpa och plankan uppe i luften. Här fick hon upp lite fart och verkade ha lättare att träffa rätt. Hon missade en gång när jag var före henne och en gång när hon kom på att Nina hade korv istället för torrfoder (hon springer till Nina som sitter 5 meter bortanför plankan med mat). Det här ska bli spännande att fortsätta med. Jag älskar att skillnaden blir så tydlig jämfört med när hon springer på plankan på marken.
Vi firar med en liten film på sötnosen som vi gjorde igår kväll. Nu när lydnadstävlandet är klart för den här gången kan vi fokusera på mer tricks igen. Missy är också med på ett hörn:
