Shejpas gungbräda har varit ett litet projekt under våren. Det är ett hinder som har kommit lite i skymundan, eftersom jag har jobbat med running contacts på de andra balanshindren och inte riktigt haft motivation att få till det där lilla extra på gungan. Målsättningen i vår har varit att den ska vara ”klar” till SM. Med klar menar jag att nosen och tassarna och gungan samtidigt slår i marken, oavsett min position, och att hon fortsätter att dutta tills jag ger frisignal. Jag har varit väldigt nöjd med den den senaste månaden, men de gångerna jag har försökt filma så har det plötsligt inte gått så bra. Samma känsla hade jag idag, men när jag tittar på filmen så inser jag att vi inte är så långt från målet. Det finns lite småsaker att jobba på, men om det här är lägstanivån så kan det nog bli bra om ett par veckor. Här är filmen från idag. Jag ber om ursäkt för den dåliga kvaliteten, har haft en dålig-kamera-dag idag (till exempel försökte jag filma ett väldigt intressant signalkontrollpass, men misslyckades helt):
Just nu har vi väldigt fina träningsmöjligheter i kohagarna, några hundra meter från vårt hus. Jag har anmält Squid till vallhundsprov 13, 14 och 20 maj (vågar inte chansa på bara ett datum…) och till IK1 i början av juni, så nu gäller det att ligga i hårdträning! Här kommer två filmer från träning där, en från i lördags och en från idag:
Tänk att våren äntligen är här på riktigt. Man tvivlar liksom varje år när snön aldrig tycks försvinna. Nu är det i alla fall ingen tvekan om att våren är här: Snön är nästan borta över allt, det blir för varmt med tröja på när man tränar mitt på dagen, det börjar dyka upp blommor i trädgården och det går att vara ute och träna tills klockan nästan är 21. I det här vädret får man verkligen lust att träna. För tredje kvällen i rad åkte vi till en klubb och tränade, vad härligt det är att träffa lite folk och få lite störningar i träningen. Samtidigt tycker jag att det är lite svårare att hålla en hög kvalitet på träningen nu när utomhussäsongen har börjat, jag måste verkligen ta tag i det där och planera innan, så att jag inte faller i fällorna. Det är så lätt att bara ta hunden ur bilen, gå ut på planen och ”träna lite”. Speciellt nu när jag har börjat träna lydnad igen. Fortsättningsvis ska jag vara noga med att träna lika strukturerat utomhus på klubben, som jag har varit under inomhusträningen de senaste månaderna.
I tisdags var vi på Örebro Hundsällskap BK. Squid fick börja med ett slalompass, det första på gräs! Ny plats, nytt slalom och nytt underlag. Inga problem alls med fyra pinnar, så jag improviserade lite och lade till fyra till efter ett par meter. Och när inte det heller var något problem, satte jag ihop sektionerna till ett åtta-pinnars-slalom. Sedan körde vi igenom alla moment i lydnadsklass I med kommendering. Squid var väldigt duktig och gjorde inga större missar. Det blir framför allt tävlingsträning i olika former som gäller inför debuten.
Igår kväll åkte vi till Kumla BK. Där var det en del liv och rörelse och hundarna fick välbehövlig störningsträning. Shejpa fick köra cirkelarbete och lek och var väldigt taggad efter några tråkiga dagar. För Squids del blev det lite väl mycket störning när vi la en plats med främmande hundar. Det var inget problem med nya hundar, men däremot blev det för svårt när de körde agility bakom ryggen på henne. Hon låg kvar, men började pipa och skruva på sig. Vi tränade också lite fotgående med störning och det gick bra. När det blev lite lugnare körde vi slalom igen. Hon fixar åtta pinnar bra, men behöver få lite mer flyt på tekniken. Thomas har filmat passen, det blev inte jättebra film, men lite kan ni nog se i alla fall:
Jen har kommit in i flocken som om det var världens mest naturliga sak. Hon är mild och vänlig och alla hundarna accepterar henne. Hon har fått följa med och miljöträna på olika platser, och det märks att hon inte har sett så mycket tidigare i livet. Hon verkar i grunden social, vänlig och orädd (har aldrig haft en hund med sådan icke-respekt för kompostgaller, till exempel), men behöver komma ut och se mer för att bli riktigt trygg. Både Jen och Squid har fått valla en del, och jag har nog bestämt mig för att det blir ytterligare en debut i maj – tänkte anmäla Squid till vallhundsprov. Spännande och väldigt nervöst!
Vi har haft två jättebra dagar med agilityträning ihop med Mija och kelpies. Igår var vi i ridhuset i några timmar och idag åkte vi till AH-hallen i Karlskoga för mer träning. Igår fick Shejpa ett pass med att stanna kvar i slalom och Squid fick träna två pass med running contacts och ett pass med slalom. Idag körde Shejpa en kombination tävlingsmässigt och sedan tränade vi gungan. Squid fick precis som igår ett pass med slalom och två med running contacts. Idag fick jag också äntligen svar på min dispensansökan och klartecken att gå SBK:s A3-utbildning (agilityinstruktör steg 3, första steget på lärarutbildningen) som börjar nästa helg. Det ska bli väldigt spännande! Thomas är fortfarande i Norge, han har hållt tränarutbildning i två dagar och åker nu vidare mot fjällen och jaktprov med Pi. Idag hämtade han också nya border collien Jen på Gardermoen. Det ska bli så kul att få träffa henne efter helgen.
Det var de goda nyheterna. Resten här hemma är ganska tungt just nu, jag borde inte klaga, men jag behöver skriva av mig lite. Bilen startade inte i tisdags, så jag har varit utan bil hela veckan. Jag hade väldig tur som fick besök av Mija med bil i två dagar. Det gör det ju också lite krångligt att ta sig till AgIFs Ras-SM på lördag. Dessutom har jag varken boende eller någon som kan se till fåren, så det är verkligen frågan om jag kommer iväg. Det hade varit så roligt att få vara med! Dessutom har jag börjat bli sjuk och har ont i halsen och huvudet. Fåren ska ha mat två gånger om dagen och jag får så ont i armarna av det att jag ikväll inte kunde hålla en telefon eller skriva på datorn på en timma efteråt. Jag hoppas att det hänger ihop med att jag är sjuk och att jag inte är så jäkla klen att jag inte klarar av lite enkelt gårdsarbete (även om det finns risk för det…).
Så, nu har jag klagat nog! Här kommer två videos från idag, en på slalomträningen (körde ett pass igår som inte är filmat, förrutom det så följer det här passet på förra videon) och en på lite kontaktfält på full höjd.
Jag har börjat träna Squids running contacts igen, efter en längre paus under vintern. Efter att ha analyserat en del video, kan jag konstatera att hon har valt en annan teknik än Shejpa och Missy. De äldre hundarna har valt att skjuta ifrån med baktassarna längst ner på kontaktfältet. Squid å andra sidan, väljer att sätta en framtass mitt på kontaktfältet och sedan skjuta ifrån med baktassarna i marken. Det är väldigt svårt att se skillnaden medan man tränar, det är inte lätt att se om baktassarna är på kontaktfältet eller precis nedanför. På ett sätt tycker jag att hunden ska få välja den teknik som hon är mest bekväm med. Å andra sidan föredrar jag nog den andra tekniken, den känns både snabbare och säkrare. Men eftersom jag uppenbarligen har stora problem med att se skillnaden när jag tränar (jag trodde att alla repetitioner på filmen var så som jag ville ha dem när jag tränade…) så ser jag praktiska problem med att ändra tekniken. Och samtidigt vet jag inte ens om jag vill det… Här måste tänkas! Jag och Mija ska till AH-hallen och träna idag, ska försöka filma ett pass där också och se om jag blir klokare…
Sista dagen i Halmstad, snart rullar jag, hundarna och den buckliga bilen utan bakruta ner mot Skåne. Igår hade jag föreläsning för ett trevligt gäng på kvällen. Temat var shaping och jag pratade bland annat om vikten av pauser. Jag berättade bland annat att pauserna hjälper oss att utvärdera träningen ofta, och att jag även tycker att hunden verkar ”lära sig” under pausen. Ofta är hunden mycket bättre när den kommer ut igen efter en paus, än vad den var när man avslutade förra passet. Jag tänker fortsätta att lägga ut klipp från vår slalomträning, för dagens två pass kunde inte illustrera den här poängen tydligare. Idag bestämde jag mig för att för första gången lägga till hopphinder och tunnel innan fyra pinnars slalom. Jag använde en slalomsektion som fanns i ridhuset, så att pinnarna satt fast hela vägen och inte kunde flytta sig. Första passet började lite dumt, med att Squid blev lite skrämd och upprörd av ett annat ekipage. Det kanske bidrog till att det verkade som att alla hennes kunskaper var som bortblåsta. Vi fick en massa konstiga fel!
Jag lyckades också göra ett klassiskt fel, som de flesta av oss gör om vi inte tänker efter. Om allt går bra i träningen, är det jättelätt att vara en bra tränare. Man tar lekpauser ofta och håller träningspassen korta. När det däremot kör ihop sig behöver man verkligen leka mycket för att hålla hundens attityd på topp, och ta paus tidigare, så att man kan utvärdera träningen och göra nödvändiga förändringar. Tyvärr funkar i alla fall inte jag så automatiskt. Om det kör ihop sig vill jag gärna träna lite till och ytterligare lite till, för att liksom få till det till slut. Det här är en tendens jag ofta ser hos mina elever också. Alltså blev mitt första pass lite för långt. Jag fick till hela 26 repetitioner, där jag normalt ligger runt 15… När vi var klara med 5-minuterspasset satte jag undan Squid, tittade på filmen och antecknade mina reflektioner. Till nästa pass bestämde jag mig för att sätta på en timer på 3 minuter och att köra ingångar från klockan 3 utan hinder innan, för att se till att hon inte fick två svårigheter på en gång.
När jag tog ut henne igen, började jag lite enkelt, men insåg snabbt att det nu var en helt annan hund jag jobbade med. Hon fick 11 försök på alla möjliga vinklar och ingångar, och klarade 10 av dem perfekt. Vilken skillnad! Jag hoppas att ni kan dra lärdom av det här och tänka över hur långa pass ni kör och prioritera pauserna i träningen. Här kommer filmen:
Nu är jag utanför Halmstad och håller kurs och har det så lyxigt! Trevliga kursdeltagare, omtänksamma arrangörer och fantastiska träningsmöjligheter. Och inga tidiga morgnar. Igår höll jag tre timmars kvällskurs i agilityhandling, idag har jag tre timmars tävlingslydnad med start om tjugo minuter och sedan ett föredrag om shaping ikväll. På gården här finns ett ridhus med fint gummiunderlag och fullt av agilityhinder! Igår fick jag till två korta slalompass med Squid i ny miljö. Under första passet verkade hon lite förvirrad, kanske av den nya miljön och av att det var lite liv och rörelse runt omkring. Under andra passet var hon betydligt säkrare. Hon fick också visa lite torrhandling under kursen och Shejpa visade one jump-övningar och bakombyten. Vi bor i en mysig lägenhet över stallet och passar på att träna i ridhuset på lediga tider.
Idag fick Squid ett hoppteknikpass på nya hinder och nytt underlag. Hon hoppade riktigt fint och jag provade en oxer på 65 centimeter för första gången. Inga problem! Det känns som att hon hanterar höjd mycket bättre nu och att hon anpassar höjden till bommen när jag sedan sänker den. Nu ska vi jobba vidare med att få henne att läsa avstånd bättre och lära henne att anpassa sin steglängd för att få så effektiva hopp som möjligt. Sedan körde vi ett slalompass med fyra raka pinnar som jag var nöjd med. 75% lyckanden och aldrig mer än ett fel i rad (hon bytte alltså direkt strategi om hon inte fick belöning). Hon hanterar min fart bättre, även om det fortfarande behöver bli bättre, och hon fixar alla typer av ingångar bra. Bakombyten såg inte heller ut som något problem, däremot kan hon ha lite svårt om jag skickar henne från min högersida in i ingångar från klockan tre. Vi avslutade med ett pass där jag för första gången introducerade däcket. Jag shejpade henne igenom och fick bra flyt på hopp igenom lågt (och ganska litet) däck på några få minuter. Nästa steg blir att lägga in däcket i hoppteknikövningar. Shejpa fick korta pass med cirkelarbete mellan Squids pass. Jag är inte riktigt nöjd med hur hon jobbar där när jag jämför med hur duktig Squid är, så vi har jobb att göra!
Här kommer ett klipp ifrån dagens slalompass. Nu när jag har börjat visa er träningen på film, är det kul att visa fortsättningen också. Den här gången har jag inte orkat lägga på musik, så stäng av ljudet om ni inte vill höra Shejpas bakgrundssång…
I förra veckan upplevde jag som sagt att vi körde fast lite i slalomträningen och att träningen inte gick framåt på det sätt jag hade önskat. Filmer och träningslogg bekräftade känslan. Det är viktigt att ha kontroll över framgången i träningspassen, så att man direkt kan ändra sin träning om någonting inte går som det borde. Jag gav Squid ledigt över helgen och funderade på hur jag skulle ändra planen. Jag visste att jag inte ville göra ingångsvinkeln enklare, eftersom vi i så fall hade tränat på något vi inte hade problem med, istället för på svårigheten. Lyckandeprocenten i träningspassen hade naturligtvis gått upp, men träningen hade ju knappast gått speciellt mycket framåt. Hon hade fortfarande inte förstått hur man hanterar ingångar från 10-11 med raka pinnar. Istället bestämde jag mig för att behålla den svårigheten (med undantag för en repetition där jag testade att hon fortfarande kom ihåg hur man gjorde från andra hållet), men plocka bort alla andra svårigheter för henne. Jag gick tillbaka till en port och höll den öppen till att börja med, för att kunna utröna när problemet uppstår. När det inte var problem med en öppen port, stängde jag den gradvis, fick något fel, men väldigt snart bara rätt. Sedan lade jag till en öppen andra port, medan den första porten var rak. Jag ville inte att hon skulle behöva krångla med andra porten ifall det skulle visa sig att hon fick problem med den första när det blev flera pinnar. När även det gick bra, stängde jag gradvis den andra porten, tills alla fyra pinnarna stod på en rak linje. Då klarade hon med lätthet en ingång från klockan 11 på långt avstånd. I de två sista repetitionerna testar jag en enklare ingång, men med mer rörelse från mig. Då fick hon problem en gång och det kommer vara nästa sak jag prioriterar i slalomträningen – att hon ska klara fyra raka pinnar oavsett i vilken fart jag springer.
Film från dagen kommer här. Vi tränade i totalt 4 minuter, fördelat på två pass. Alla repetitioner förutom den allra första (rakt på en öppen port) är med här och det enda jag har klippt bort är lek. Tänk vad mycket man kan göra på fyra minuter:
Det blev två timmar i ridhuset idag igen. Herregud, ridhusägarna kommer att bli miljonärer på alla timmar vi lägger på inomhusträning just nu. Mari med Squids kusin Micke är här, eftersom de ska gå agilitytränarutbildning i helgen, så vi bestämde oss för att träna lite idag också. Jag var sugen på att fortsätta med Squids slalomträning, och ge Shejpa ett kort pass med hoppteknik som stärker hennes fart och driv i svängar. Squid tycker att slalomträningen är jätterolig, men vi har verkligen fastnat på ingångarna från 10-11. Man ser på filmerna att hon verkligen tänker, men inte riktigt förstår. Eftersom det inte har blivit mycket bättre sedan igår, måste jag tänka om och komma på något nytt. Jag har flera alternativ, men jag ska låta henne vila över helgen (i alla fall när det gäller just det) och sedan ta beslut om hur vi ska gå vidare. Vi körde också lite hoppteknik och cirkelarbete, vilket gick jättebra! Nu laddar vi som tusan inför helgens agilitytränarutbildning. Det ska bli så roligt!
