Det var länge sedan jag bloggade, det är fullt upp här med lammning (13 lamm hittils, många fler ska det bli), kurser och träning. Det har inte varit många lediga dagar under de senaste veckorna. För knappt två veckor sedan tävlade Shejpa och jag på Kumla BKs klass III-tävling i Askersund. Vi fick till ett riktigt flytigt lopp i agilityklassen, där jag framför allt lyckades få till linjer och tighta svängar. Shejpa vann klassen med ganska stor marginal. I hoppklassen fick vi till en riktigt bra start, men sedan hoppade hon över en tunnel istället för att gå in i den… Här kommer film från tävlingen:
I förra veckan gick vi vallhundskurs i tre dagar och i helgen hade vi tränarutbildning här hemma. Shejpa har fått börja simma i bassäng för att komma i bättre fysisk form inför sommaren. Jag kör också en hel del hoppteknik med henne och har tittat på var vi kan få bättre fart på agilitybanan, till exempel in i tunnlar. Det jobbade vi på i måndags när vi hade träningspremiär på klubben. Det är så härligt att träna utomhus igen och vi var ute i solen i flera timmar och tränade i t-shirt. Vi började träna bordet eftersom det ska vara med på landslagsuttagningen. Hon har inga större problem med hindret, men klarar inte av att jag springer förbi i full fart än. Bordet är ju ganska lågt och det är lätt att flyga av det om man kommer i full fart. Epic och Squid fick också testa det låga bordet.
Idag var det premiär för träningsgruppen på Kumla BK. Vi byggde en hopp 2-bana av Kenth Svartberg och jag körde båda hundarna. Själv var jag lite seg i både kropp och huvud, men hundarna skötte sig helt okej. Imorgon åker jag söderut för en lite längre turné i Småland och Skåne. Jag ska tävla agility och vallning, hålla kurser och valla. Det ska bli roligt, men jag är ganska hemkär och tycker egentligen att 11 dagar på resande fot är lite mycket. Dessutom jag har som vanligt inte fixat boende för alla dagar än, så det kan bli lite spännande…
Jen började löpa i lördags, så det blir parning i påsk. Jen ska paras med Loki och förhoppningsvis kommer det valpar runt midsommar. Squid ska paras med Killiebrae Hemp (pappa till Epic och Win), förmodligen börjar hon också att löpa snart. Läs mer om våra planerade kullar på vår kennelhemsida.
Nu börjar våren komma till oss också. Visserligen ligger det fortfarande snö i fårhage och trädgård, men på fälten i närheten är det nästan snöfritt. Idag premiärvallade vi i kohagen och hundarna fick äntligen göra lite längre hämt och drivningar. Shejpa passade på att premiärbada i ån ikväll och fårklipparen har varit här och hjälpt fåren av med vinterkostymen. Trots att våren är på väg så är det inte riktigt läge att träna lydnad och agility ute än, planen är alldeles för lerig och våt. Igår var vi flera timmar i hallen i Kungsör och tränade lydnad och agility. Här är en liten film som visar vad Epic sysslade med.
Helgen har Shejpa, Squid och jag tillbringat i Rättvik på agilitytävlingar i den fina körhallen. Shejpa körde hopp- och agilityklass 3 båda dagarna. Squid körde hoppklass 2 gånger två på lördagen och agilityklass 1 på söndagen. Shejpa var inte alls i form under helgen, det blev tre disk och en nolla i sista hoppklassen, som ledde till en blygsam sjätteplacering (visserligen var det 24 hindernollor i klassen, men det brukar gå snabbare än vad det gjorde). Egentligen gjorde det ingenting att vi inte fick till det i helgen, jag känner att det var rätt bra att få en påminnelse om att bra form och flyt inte är en självklarhet och att det finns saker vi måste jobba på. Jag har inte känt mig så här peppad att planera, träna och tänka kring Shejpas träning på länge. Det känns också som att det kommer i precis rätt tid – knappt två månader innan landslagsuttagningarna och tre månader innan SM.
Med Squid gick det lite bättre. På lördagen debuterade hon i hoppklass 2 och vann faktiskt båda loppen. Nu är vi bara en pinne ifrån klass 3 och det känns faktiskt lite läskigt, men samtidigt roligt. Läskigt för att det känns som att hon kan alldeles för lite och för att vi precis har börjat lära känna varandra på tävlingsbanan. Roligt för att det kräver att jag måste sluta fega och börja träna och köra henne mer offensivt. Hittills har de lopp jag har kört mest gått ut på att komma runt felfritt, men jag har sällan verkligen utmanat henne. Jag tror att jag kanske underskattar hennes kunskaper och att jag hade kunnat lämna över mycket mer ansvar till henne. Från och med nu lovar jag att köra alla hoppklasser utan att hålla henne i handen. Eventuella misslyckanden blir den bästa pekpinnen om vad vi behöver träna på.
Sist på söndagen körde vi agilityklass 1. Den banan tyckte jag var lite knivigare än hoppklasserna vi körde på lördagen, speciellt sekvensen som vi misslyckades med – a-hinder, slalom, hopp. Squid var nog lite överladdad och tänkte inte ordentligt vid slalom (hon svängde ju till och med åt fel håll när hon gick ut ur slalomen). Här ångrar jag att jag försökte köra säkert och forma linjen till slalom. För det första hade det säkert gått bättre om jag inte hade gjort det. För det andra så hade jag i alla fall vetat om det gick eller inte om jag hade försökt…
Nu börjar det kännas mer nära att jobba med lydnadsmomenten i klass III. Visserligen har vi inte tävlat tvåan än, men det ska vi göra under våren och de flesta moment där är ganska klara. I klass III är det två tunga moment som vi måste jobba mycket med – fjärrdirigering och vittringsapportering. När det gäller vittringsapporteringen så har vi tränat lite då och då, men inte fått någon kontinuitet i det. Det ska det bli ändring på nu! Idag testade jag först att låta Squid leta efter en liten bit maskeringstejp med min lukt på. Hon markerar genom att frysa nosen mot lappen. Jag ”gömmer” den mot den vita väggen och det viktigaste är att jag ser och hör att hon använder näsan istället för synen. I nästa steg la vi på post-it-lappar som störning. Eftersom vi är lite lata så fick husse ta på dem, men det verkade inte störa Squid. Många får problem på det här stadiet, när man lägger till ”luktfria” eller olikdoftande lappar. Om hunden går mer på syn än på nos så kommer han att markera hej vilt och det blir frustrerande för både hund och tränare. Med den här filmen vill jag illustrera hur Squid söker med nosen över hela väggen och i princip ignorerar post-it lapparna. På slutet testade jag att inte sätta ut någon maskeringstejp utan istället ta på en post-it-lapp. Då var hon ganska trött, men gjorde en liten markering som jag belönade (något sent).
Idag har Squid och jag varit och tävlat agility i Örebro. Det var jobbigt att ta sig upp i morse, jag har varit sjuk i flera dagar men är i alla fall på bättringsvägen. Jag har inte känt mig fräsch i varken huvud eller kropp idag. Tävlingen började med en öppen agilityklass och jag bestämde mig för att belöna kontaktfält. Allt satt jättefint i loppet och sista kontakfältshindret var gungan och hon utförde den bättre än på de senaste tävlingarna, så där fick hon sin leksak och vi var naturligtvis diskade.
Nästa lopp var agilityklass 1. Squid kändes jättefin igen, men rev tredje hindret. Just då var jag väldigt förvånad, eftersom hon river så väldigt sällan. Så här i efterhand inser jag dock att jag har tävlat och tränat handling väldigt mycket den senaste månaden, men knappt kört någon hoppteknik. Jag undrar hur mina kontaktfält hade sett ut om jag inte hade fokuserat på dem en enda gång under den senaste månaden… Det får bli lite hoppteknikträning i veckan, så att jag förhoppningsvis slipper ett sådant tråkigt fel nästa lördag.
Till hoppklassen hade jag inte mycket kraft kvar, framför allt inte i huvudet, och handlingen blev därefter. Flera gånger var jag desorienterad och visste inte var nästa hinder var när jag gjorde byten. Som tur var gjorde Squid sitt jobb och jag visade inte tokfel, så vi nollade och kom tvåa. Därmed blev vi uppflyttade till hoppklass 2. Nästa helg väntar agilityklass 1 i Linköping på lördagen och Squids lydnadsdebut i Fagersta på söndagen. Förhoppningsvis är jag både frisk och pigg till dess.
Vi har haft en härlig dag idag. Vi började med lite vallning hemma i solskenet. Vi tog bilder på valparna som du kan se här. De är verkligen roliga att träna, de är coola och har en fin attityd till fåren. Sedan åkte vi till Kungsör för några timmars träning i inomhushallen. Vi började med lydnad och det blev mest Squid och Pogue som fick träna. Jag och Squid förbereder oss inför klass I, men tränar ganska mycket klass-II moment också. Rutan tycker vi båda är väldigt roligt. Valparna fick några korta pass också. Thomas och Pogue förbereder sig inför debut i klass III. Där är det mycket att tänka på, många bollar att hålla i luften samtidigt.
På slutet blev det agilityträning. Squid och jag började med lite träning på tighta svängar över hopphinder på verbal signal. Resten av träningspasset fokuserade vi på kontaktfält. Shejpa fick springa lite fartcirkel med balansbom. Hon tappar lätt trycket framåt om vi inte tränar kontaktfält på ett tag. Hon får bättre träffar och blir lättare att svänga om hon har riktigt bra fart över hela balansbommen. Idag hade hon jättebra tryck och fick några överraskningsbelöningar som förhoppningsvis gör att hon har lust att göra likadant nästa gång. Squid fick jobba på att skilja mellan springande och stoppade kontaktfält. Båda delarna verkar fungera riktigt bra nu. Hon lägger in lite extra steg på balansbommens mittendel när hon springer. Det handlar nog om att hon inte är riktigt säker på skillnaden ännu, men jag är nöjd med hur det ser ut. Hon blir nog säkrare med tiden, jag har faktiskt bara testat att köra både running och stopp i samma pass två gånger. Pogue fick också träna lite balansbom. Så här såg Squid och Pogue ut idag:
Epic fick lära sig runda tunneln (han har hunnit glömma att han sprang igenom den när han var mindre än två månader gammal) och påbörjade träning på platta tunneln. Med honom ska jag lära in udda-hinder som platt tunnel och däck lite tidigare, det var lite dumt att spara det till sist som jag gjorde med Squid.
Idag har Squid gjort sin andra tävling och den här gången var vi bättre förberedda. I december blev det en liten chock för oss båda att komma ut i tävlingsmiljö och jag hann inte med henne med min onda fot. Sedan dess har vi jobbat en massa på att prestera trots hög stressnivå (det vill säga att köra direkt efter eller samtidigt som andra). Målsättningen för dagens tävling var framför allt att hon skulle sitta helt stilla i starten. Det gjorde hon! Och som bonus lät hon inte ens inne i ridhuset innan loppen. Jag hjälpte henne naturligtvis genom att ge henne uppgifter och inte låta henne stå och titta på hundarna som körde. Ändå enorma framsteg! Som ytterligare bonus gjorde hon allt jag bad henne om och lite till. Jag lyckades sköta min bit hyfsat också, så det blev två nollade lopp. I agilityklassen kom vi 2:a, elva hundradelar efter Kenth och Feo. Hoppklassen vann vi. Därmed tog vi våra två första pinnar och agilitykarriären är igång på riktigt. Härligt!
Jag har fått en hel del frågor om inlärning av fotgående efter texten och filmen som jag la ut tidigare i veckan. Jag tänkte svara på de frågorna här:
När hunden går tillräckligt bra under bakåtmarschen, hur fasar du in och börjar gå framåt då?
När hunden kan gå flera meter med stabil kontakt, attityd och position kan det vara läge att börja gå framåt ibland också. Det är en stor fördel om hunden har lite bakdelskontroll och är van vid att svänga in bakdelen mot vänstersidan, men det går ofta bra utan det också. Jag gör så här: När hunden går bra under baklängesmarschen tar jag ett steg åt höger med höger ben och går sedan framåt (alternativt flyttar vänsterbenet intill högerbenet och belönar hunden för bakdelsrörelsen). Så fort hunden hamnar i rätt position belönar jag. Här kan det ibland vara en fördel att ha godbiten klar i vänsterhanden så att hunden inte hinner lämna positionen innan belöningen kommer. Om hunden är van vid att vara i position vid vänstersidan (till exempel från träning på vändningar på stället) så borde det inte vara något problem att hinna belöna trots att det tar någon sekund att få dit godbiten.
När jag har belönat hunden i framlängesposition går jag tillbaka till baklänges igen. Jag kanske belönar under baklänges marsch någon gång igen och sedan testar jag att vända på nytt. På det här sättet får jag bra flyt och får alltid flygande starter på fotgående framlänges. Under en period blandar jag baklänges och framlänges, beroende på störningar och dagsform. Parallellt med de flygande starterna från baklängesmarsch kan det vara läge att träna lite starter från sittande vid sidan.
Ett problem som jag har är att han helst vill gå lite för långt ifrån mitt vänstra ben. Har du några tips på hur jag kan få honom att vilja gå närmare?
Vissa hundar gillar inte att gå nära benet. Ofta är problemet större i framlänges- än i baklängesmarsch, så om du inte redan har gjort det, är det en bra idé att träna i baklängesmarsch till att börja med. Kan du få hunden riktigt nära din vänstersida när du belönar? Om du inte kan det, är det en bra idé att börja där. Träna bara på belöningsritualen. Du vill kunna få hundens bog intill ditt knä, samtidigt som hunden är rak i kroppen. En del hundar tycker att det är obehagligt i början. När du har fått till belöningsplaceringen, handlar det mest om att börja shejpa hunden närmare och närmare sidan under baklänges marsch.
Kombinera gärna baklängesgåendet med att hunden får belöning för att stå stilla vid din vänstersida och för att han följer dig i vändningar på stället. Lär också in stegförflyttningar åt höger, där hunden följer dig (helt rak i kroppen) när du rör dig bort från honom. Stegförflyttningarna kan man sedan slänga in ”i farten” när man går fot framlänges. Då får hunden koncentrera sig på att täppa igen avstånd som uppstår mellan honom och föraren och det brukar hjälpa på den allmänna positionen.
Vad är tanken med att inte ha godisen direkt i vänster hand?
Egentligen mest för att hunden inte ska gå och kolla på handen. Är hunden väldigt duktig på att strunta i godbitar i handen så spelar det ingen större roll (fast jag brukar nästan alltid ha godbitarna i högerhanden trots att mina hundar är duktiga på det, det känns mer tävlingsmässigt att ha vänsterhanden fri). Många nybörjarhundar fokuserar väldigt mycket på vänsterhanden och om det dessutom är godis där så blir det förmodligen värre.
Går det att träna detta trots att man har ett ganska bra grundläggande fritt följ?
Ja, det går alldeles utmärkt. Man kan träna det för att man vill förbättra fria följet, för att man vill träna stå/sitt/ligg under marsch eller bara för att testa. Missy lärde sig till exempel inte att gå fot med den här metoden, men lärde sig ändå ett snyggt baklängesfot på äldre dagar. Det brukar gå ganska snabbt att få in om hunden har ett fotgående sedan tidigare. Ofta försöker den erfarna hunden svänga runt bakdelen (som för att göra en ingång) i början, men det brukar gå lätt att få dem på andra tankar genom att belöna ganska tidigt (innan rumpan börjar svänga) några gånger.
Tips för att lära små hundar att gå fot?
Ja, det kan vara lite jobbigt att böja sig ner för att belöna en liten hund, men det är egentligen ingen skillnad mot att träna en stor hund i det här fallet. När jag börjar träna mina valpar är de ju ganska pyttesmå, men det går bra ändå. Man skulle visserligen kunna tänka sig någon slags förlängning av armen som gör att man inte behöver böja sig så mycket. Jordnötssmör på en träslev har jag läst om i amerikanska hundböcker. Annars får man böja på knän och rygg och tänka på vilken tur man har som kan bära hunden i en väska om man vill
Små hundar får man ibland lägga mer tid på att lära att de inte ska studsa efter belöningen efter klicket. Träna på att ta godbitar ur fickan separat. Lägg tillbaka godbiten om hunden studsar, ge till hunden om han kan hålla tassarna på jorden.
Jag har sett en annan variant på baklängesgåendet där föraren har hunden på andra sidan om sig när h*n går baklänges så att hunden alltid går på vänster sida om föraren. När det är dags för framlänges marsch vänder då föraren bara upp vid hundens sida och hunden fortsätter åt samma håll som den varit på väg hela tiden, inte vänder som dina hundar gör på filmen. Ser du några olika fördelar/nackdelar med dessa två olika varianter?
Jag tror inte att det spelar så stor roll, men jag har inte testat högersidan. En fördel med att jobba med hunden på vänstersidan är att det kan hjälpa för att få djup och rakhet i ingångarna (att hunden söker djupt in på vänstersidan vid till exempel inkallning och apportering, innan han vänder upp). Jag har en annan tanke kring högersidan, men den är lite svår att förklara i text. Jag ska försöka, men var beredda på att inte förstå 😀 När hunden går på vänstersidan så vill jag ha huvudet förbi min sida (jag ser ofta inte mina hundars huvuden när beteendet är klart – på gott och ont). Ju längre bak/fram (vad tusan kallar man det, alltså att hundens huvud är förbi mitt ben) hunden går, desto lättare är det att få hunden tillräckligt långt bak när man vänder om – oavsett om man vänder som jag beskriver ovan, eller om man vänder sig 180-grader om och går vidare åt samma håll. Om hunden går på högersidan så borde det bli tvärt om egentligen – om hunden går förbi dig med huvudet så kommer den att hamna för långt fram när du vänder. Kan vara bra att tänka på i alla fall…
Som avslutning: En liten film på Epic när han tränar fotgående. Det har varit lite kämpigt att komma igång med hans fotgående, han har dels fokuserat väldigt mycket på handen, dels trott att det är mer komplicerat än vad det är och börjat dutta med nosen på mitt ben. Kanske fick jag mer problem än vad jag är van vid eftersom jag väntade så länge med att sätta igång med fotgåendet. Och så är han ju kille också… Nu är vi i alla fall igång. Jag har varit ganska noga med att ha en lugn attityd. Visst ser det flashigt ut när hundarna travar och lyfter frambenen högt, men det är svårt att få till riktigt snyggt och risken för studs och att det blir orytmiskt är ganska stor. Epic är en ganska het hund, så jag försöker få honom att gå i skritt.
Jag har gjort en liten film som visar hur jag tänker kring inlärning av transporterna i fotgåendet. Jag väljer att gå baklänges och låta hunden följa mig i början av träningen. Det har flera anledningar, bland annat:
Det är lättare att se precis vad hunden gör utan att behöva vrida på kroppen eller böja sig över hunden
Det är lättare för valpar och otränade hundar att följa oss om vi går baklänges jämfört med om vi går framåt.
Jag gillar att forma fram beteendet innan jag sätter in det i den slutliga situationen. Genom att gå baklänges kan jag forma fram en del i taget och sedan slippa belöna halvbra utföranden när jag väl går framlänges.
Jag använder baklängesgåendet när jag lär in stå, sitt och ligg under marsch.
Med en ung hund är det fint att ha baklängesgåendet att ta till när man tränar i en miljö med mycket störningar. Man kan träna på bara kontakt om man vill, det blir lättare för hunden att lyckas och man kan få många chanser att belöna.
När jag tränar fotgåendet har jag godbitar i vänster ficka eller i höger hand (i handen förutsätter att hunden har lärt sig att strunta i godbitar i händerna). Jag rör mig på en rak linje bakåt, men byter riktning om hunden skulle gå förbi mig. Jag fokuserar först bara på kontakt. Jag vill inte specifikt uppmuntra att hunden ser mig i ögonen, eftersom det är oförenligt med en bra position, utan belönar att hunden lyfter huvudet och ser mot mig. När hunden följer mig med kontakt, markerar jag beteendet med klick eller ”bra” och plockar en belöning ur fickan eller högerhanden med vänster hand. Belöningen sker vid vänster sida, gärna en bit förbi, så att hunden har sin bog ungefär vid förarens knä. Se till att hunden är rak i kroppen när du ger belöningen.
När hunden håller bra kontakt börjar jag titta på attityden. En del hundar behöver en mer aktiv och glad attityd. Då kan man klicka för att hunden kommer närmare, att hunden går från skritt till trav, höjda öron, huvud eller svans. Låt hunden jaga ikapp godbiten längs vänstersidan (som 1:05 i filmen). Andra hundar är lite för entusiastiska. Med dem kan man förstärka rytmiska rörelser och lugn. Låt belöningen vara lugnare och ge gärna flera godbitar medan du står stilla innan du går vidare.
I sista steget tittar jag på hundens position. Genom belöningsplacering vid vänstersidan kommer det ofta lite gratis, men man kan också behöva shejpa in hunden till vänstersidan, speciellt om den tidigare har lärt sig att gå någon annanstans. Jag vill ha hundens bog vid mitt vänstra knä och att hunden är rak i kroppen. På filmen kan du se Squid gå i ungefär den position som jag vill ha.
Det blev en riktigt kort beskrivning, men jag hoppas att ni har fått någon slags idé om hur jag gör. Om du har frågor eller kommentarer får du gärna skriva ner dem i kommentarfältet nedan.
Sista dagen på My Dog är avklarad. Hopploppet var jag riktigt nöjd med, men det räckte bara till en femteplats. Det var många nollor och framför oss kom fyra nuvarande eller tidigare landslagshundar. Csilla, Djohs, Mascot, Soda, Shejpa och Alizé på samma sekund.
I agilityloppet banvandrade jag en lösning som krävde att jag var väldigt snabb. Planen var att köra för ytterligare en vinst. Tyvärr rev Shejpa när jag var lite sen in i serpentinen som jag sprang som tusan för att hinna. Då gick luften lite ur mig och Shejpa hamnade på a-hindret istället för i tunneln. Vi körde vidare och jag belönade gungbrädan.
Shejpa har haft bra attityd i alla lopp under helgen och jag är väldigt nöjd med vår insats! Topp 5 i 3 av 4 lopp, en seger och ett CACIAG. Jag ser fram emot den här säsongen och hoppas att jag kan lyckas att hitta rätt läge inför så många lopp som möjligt. Jag har också en massa tankar kring hur jag vill lägga upp träningen med Shejpa i år och det ska bli roligt att jobba med det.
Nu saknar jag mina andra hundar hemma. Tur att Thomas tar väl hand om dem. Squid har fått vara draghund i skidspåret idag och Epic har fått prova på sök. Det tyckte han var det roligaste han någonsin gjort. Jag kanske får släpa mig ut i sökskogen i vår.
