Valpkurs för Maria Hagström

Idag var det väldigt kallt ute och dessutom årets mörkaste dag. Att boka in en tävlingslydnads-inriktad valpkurs för Maria Hagström i en uppvärmd konstgräshall var en väldigt bra idé. Vi har varit åtta valpar (sex bc, en kelpie och en korthårig vorsteh) varav tre från vår egen kull. Idag har vi jobbat med lek, följsamhet, fritt följ, stå-sitt-ligg och framåtsändningar. En del har vi jobbat med en i taget, men ganska stor del av tiden har vi jobbat i par och hjälpt varandra medan Maria har gått runt och tittat och gett tips. Det har varit en bra blandning, att jobba med fyra valpar på golvet samtidigt ger fin störningsträning och gör att man kan träna flera korta pass efter varandra och få framgång.

Med Epic jobbade jag framför allt med fritt följ och hoppstå under våra par-pass och jag fick stora förbättringar i båda momenten under de 4-5 pass på varje som jag körde. Fritt följ ligger vi lite efter med, har egentligen bara tränat det ordentligt två gånger och båda gångerna har varit när jag har visat på kurs. Nu känns det i alla fall som att vi är igång. När det gäller hoppstå så har han en bra rörelse och ganska bra stadga i stå, men han har haft svårt att sätta ihop delarna (det vill säga att frysa och stå helt stilla när han landar, utan några hjälper). Det kom sig också väldigt under dagen. Jag är jättenöjd med Epic idag! Han leker kanonbra trots att han tappar tänder till höger och vänster. Han hade inga problem att koncentrera sig trots många andra valpar och han var mycket duktigare på att sitta och stå stilla än vad jag trodde.

Imorgon ska vi jobba med att ”ta i” och apportering. Jag har inte kommit så långt med apporteringen, så jag ser verkligen fram emot att få jobba med det lite intensivt.

Inomhusträning

Trots besök hos både läkare och sjukgymnast är foten inte mycket bättre. Jag är lite begränsad, men tränar mycket inomhus. Jag har valt ut 10 saker som jag ska jobba med med Epic under veckan och 6 av dem är sådant som jag kan göra inne och som bör göras varje dag. Redan nu i mitten av veckan har vi fått flera genombrott i träningen genom att träna på sakerna en eller ett par gånger om dagen. Nu börjar han få fina nosduttar, kan sitta stilla trots att jag rör mig bakom honom, börjar förstå var han ska hamna i ingångarna och hur han ska komma dit, bjuder hoppstå på avstånd, lyfter båda framtassarna och lämnar leksaker i handen.

Epic leker i snön

Det där med leksaksavlämnandet har jag prioriterat från början med Epic, men jag har inte jobbat så mycket på den sista biten – att trycka leksaken i handen på mig. Istället har jag prioriterat att han snabbt slänger sig tillbaka mot mig när han griper något eller vinner leksaken under kamplek. Så fort han har gripit har jag bjudit in till lek med en ny grej hos mig. Han har aldrig fått möjlighet att springa iväg med grejer på egen hand och han har tyckt att det är roligare att komma in till mig och leka mer än att behålla den grej han har fått. Men nu är det dags att vidareutveckla och få honom att komma hela vägen in med föremål. Jag kommer att fortsätta med att låta honom byta direkt till en ny grej ibland och ibland sträcka fram handen och få ett avlämnande. Det viktigaste är att han behåller viljan att slänga sig mot mig så fort han har något i munnen.

Söta Win

Vi har också vallat en del och det är skönt att vara igång igen. Det blir ju lite begränsat när man måste vara på planen (som är plogad), men det finns massor att jobba på under vintern. Vi jobbar på visslor, flanker, delningar och annat finlir. Idag snöade det hela förmiddagen, så vi kom inte ut förrän senare. Då är det väldigt skönt att ha elljus så att man inte blir begränsad till de ljusa timmarna. Idag har Thomas åkt till Norge för att hålla lydnadskurs i Drammen i tre dagar. Själv ska jag ha tävlingslydnadskurs här hemma i helgen. Jag hoppas att det lite mildare vädret håller i sig, det kan bli väldigt kallt i ridhus.

Tokvalp, 4,5 månader gammal.

Signalkontroll-träning med Epic

Eftersom jag fick en fråga om signalkontroll gjorde jag en liten film idag när jag tränade med Epic. Vi har bloggat mycket om signalkontroll tidigare, men det kan ju vara intressant att se en film. Jag känner att jag ligger lite efter när det gäller signalkontroll med Epic, Squid hade kommit mycket längre i den åldern. ”Sitt” är det enda kommando han kan förutom lite mer speciella kommandon som hans namn, ”fri”, ”varsågod” och ”gå och kissa”. ”Sitt” reagerar han ganska bra på, så det är absolut dags att få färdigt ställandet och börja lägga signal på det.

Idag fick jag fram frivilligt sättande och började lägga kommando på det, för att visa lite av processen i filmen. Sedan tränar vi på att vänta på kommando. I början handlar det helt enkelt om att shejpa fram ett passivt beteende, i det här fallet ett stå. Det bör man ha tränat lite på separat innan man för in det i samband med signaler. Jag hjälper hunden ganska mycket i början med täta belöningar och omvänt lockande, men jag vill snabbt se att han själv börjar välja att ställa sig istället för att sätta sig när han får ”fri” från ett sitt. Senare i träningen ökas kriterierna och till slut handlar det mer om att försöka lura hunden att göra fel än att hjälpa honom att göra rätt. Men signalkontroll är svårt att förstå för valpar som är vana vid att få belöning för att göra frivilligt, så jag gör det gärna så enkelt som möjligt i början. Eftersom han inte kan några andra kommandon har vi inte kunnat föra in det så mycket. Det jag har gjort är att kasta en godbit på marken och variera mellan ”sitt” och ”varsågod”.

Frågor på det?

Gå fint i kopplet

Idag tänkte jag skriva lite om varför det är viktigt att träna genomtänkt redan från början med en valp. Små valpar gör väldigt mycket rätt – de drar inte i kopplet, de kommer när man ropar och de sticker inte iväg så långt.  Det är lätt att råka skjuta upp de tråkiga sakerna till en annan gång. Men så kommer en dag då valpen inte längre uppför sig så exemplariskt. Med Epic kändes det som att vi hade en liten vändpunkt idag, då han stack in till fåren och tjuvvallade under rastning på gården. Nästa rastning blev i koppel och det var inte heller så enkelt, lillkillen ville gärna dra i kopplet för att komma närmare fåren.

Idag blev alltså dagen då jag fick ta tag i koppelgåendet på allvar för första gången. Men som tur är har jag lagt en grund som gör att träningen blir lättare. Trots att valparna kan gå lösa hur mycket de vill här hemma, har jag tvingat mig själv att träna på att gå i koppel under den första månaden. Jag vill att valpen går nära min sida och jag tränar på både höger och vänster sida, men valpen får inte byta sida själv. När jag börjar träna koppelgående med en valp håller jag kopplet runt handleden på handen längst bort från hunden och en näve godbitar i samma hand. Jag plockar en godbit i taget från den handen med handen närmast hunden och belönar jätteofta, nästan varje steg i början. Om valpen går ifrån mig byter jag håll och börjar om när den kommer upp vid sidan igen. Det blir inga långa koppelpromenader, i koppel tränar vi och annars får valpen gå lös. Jag har tur som bor på ett ställe där valparna kan springa lösa, så att koppelpromenader alltid innebär träning. Naturligtvis har allt cirkelarbete vi har tränat också hjälpt till att skapa värde för min sida.

Men valpen blir äldre och en dag lullar den inte bara iväg i kopplet, utan drar iväg för att komma fram till något spännande. Om valpen då har en stadig grund med mycket belöning för rätt beteende, går jag in i nästa fas av koppelträningen. Det fick Epic erfara idag. Vi gick förbi fåren i koppel och han fick belöning i rätt position vid min vänstra sida. När han drog iväg mot fåren, gled jag vänsterhanden längs kopplet ner till halsbandet. Det är viktigt att reagera snabbt, helst innan kopplet hinner sträckas. Med ett lugnt grepp i halsbandet, ledde jag honom tillbaka till min sida. När jag släppte sprang han framåt igen och proceduren upprepades några gånger. Till slut stannade han kvar vid sidan och fick godis. Vi gick igen och han misslyckades några gånger, men blev duktigare och duktigare hela tiden. Han lärde sig snabbt att det inte lönar sig att dra i kopplet.

För att använda den här metoden tycker jag att det är viktigt att hunden först har en bra förståelse och värde för att gå vid sidan. Det måste finnas ett beteende att falla tillbaka på. Det är också viktigt att hunden inte upplever greppet i halsbandet som obehagligt. Därför har jag också lagt in träning på halsbandsgreppet under den första månaden med Epic. Ibland när vi har gått promenad i koppel har jag glidit ner handen till halsbandet, tagit ett grepp och belönat. Jag har också tränat på halsbandsgreppet utan koppel, att jag kan sträcka mig efter honom, fånga honom och belöna. Många valpar lär sig snabbt att undvika våra händer, eftersom det leder till tråkiga saker. Att valpen lätt låter sig fångas i halsbandet kan faktiskt vara livsavgörande i en akut situation.

Moralen i den här historian är alltså: Träna på tråkiga saker som koppelgående tidigt, trots att valpen är duktig på det just då. När valpen blir äldre och börjar hitta på bus, är det en stor fördel att det finns ett väl inlärt beteende att falla tillbaka på.

<3 Solsken

Efter flera dagar med regn och blåst är det underbart att solen hälsar på idag. Det känns ofta som att Epic inte kan så mycket i jämförelse med mina tidigare valpar. Kanske beror det på att den mesta av vår träning ser ut så här:  Lek, cirkelarbete och inkallningar. Och mer lek. Kanske lite lek på ett kontaktfält. Och mer lek. Det är nästan tur att det är mörkt och kallt på kvällarna, så att man stannar inne och tränar lite tricks, kroppskontroll och stadga. Det är visserligen klokt att lägga massor med tid på leken, och jag borde ha gjort det mycket mer med tidigare valpar. Samtidigt verkar Epic ha mycket i sig naturligt, så han kanske skulle lägga mer tid på stadga och kroppskontroll. Det är lätt att träna på det man är bra på, eller på det som den förra hunden var dålig på…

Epic leker

Tränar cirkelarbete

Flygande leksaksbyte

Jaktinkallning från Cecilia

Världens mysigaste valpkurs

Vad snabbt det blev höst! Nu får man verkligen tänka sig för och utnyttja dygnets ljusa timmar till hundträning. Det är svårt att vänja sig vid att det blir mörkt vid halv fem, och värre ska det bli. Vi har visserligen elljus på planen, men det är definitivt trevligare att träna i dagsljus. Idag har det dessutom regnat hela eftermiddagen och kvällen. Jag är glad att vi hann träna hoppteknik med valparna + Jen när det fortfarande var uppehåll. En gång i veckan får valparna studsa över lite bumps och de tycker att det är så roligt! Jen har tyvärr inte fått träna så mycket annat än vallning under det halvår hon har bott här. Men hon tyckte också att det var roligt att hoppa lite och verkar inte ha några problem med det.

Kicki och Rookie jobbar på shaping och kroppskontroll

Ikväll var jag väldigt glad över att vi kunde vara inne på valpkursen. Vi har en liten och mysig valpkurs där Thomas och jag kan träna våra valpar också. Om det är dåligt väder får vi plats i vinterträdgården och jobbar på shaping, hantering och kroppskontroll. Valparna får fantastiskt fin träning på att slappna av när andra tränar i närheten och på att fokusera under träning trots att det finns andra valpar i närheten. Jag är så glad över vår lilla grupp och den fina träning våra valpar får. Som tur är fungerar det bra att både vara instruktör och hålla koll på sin egen lille valp – han är riktigt snäll och slappnar av bra för det mesta.

Kamilla och Wira slappnar av och tittar på när Rookie tränar

Över huvud taget tycker jag att valparna är väldigt snälla. Det är inga problem att ha två stycken i samma hus och de är enkla att ha att göra med på alla sätt. Epic har kissat inne en gång sedan han var 8 veckor. Han kan vara ensam i sin valphage i flera timmar om jag är ute och håller kurs. Han sover mycket, men är väldigt vaken när det är dags för träning. En mönstervalp på de flesta sätt! Utmaningen med Epic att han är otroligt utåtriktad. Han älskar andra hundar och människor och kan absolut få för sig att springa långt iväg för att hälsa. Ett lyxproblem, tycker jag, men absolut någonting vi kommer att få jobba med. Han har också börjat skälla en del i valphagen hemma om de andra hundarna springer runt i vardagsrummet. Det har börjat de senaste dagarna och det är absolut dags att ta tag i det nu! Jag har låtit det hända några gånger för mycket.

Agilityträning med valp

Squid har haft fullt upp med vallning idag, både hemma och på bortaplan. Det är husse som ska tävla med henne vidare i höst, för jag är upptagen alla helger då det är tävling. Squid känns bra, men hon kräver en del, så jag hoppas att husse klarar av att hålla tungan rätt i mun. Vi ska gå ganska mycket vallhundskurs under den kommande månaden. Först tre dagar för Bobby Dalziel i nästa vecka, sedan ska Thomas gå en dag för Derek Scrimgeour och till slut ska vi gå för Jo Agnar Hansen (finns fortfarande platser kvar, hör av er till oss om ni vill vara med). Shejpas svans ser bättre ut, kanske kan hon få träna något pass innan helgen.

Epic har varit på valpkurs igen idag. Han var riktigt duktig, men kunde ha lekt lite bättre vissa stunder. Jag tror att han var väldigt sugen på köttbullarna. Idag började vi utomhus och körde burlekar, följsamhet, inkallning och halsbandsgrepp. Sedan gick vi in och satte oss på golvet med valparna. Några tränade avslappning medan några tränade. Sedan bytte vi. När kursen var slut fick valparna gå en liten promenad och leka med varandra.

Jag och Epic försöker träna lite varje dag. Det blir inte så många minuter, men vi hinner ganska mycket. Idag tänkte jag berätta om några saker som vi tränar på i agilityväg:

Torrhandling: Redan innan valparna var 8 veckor började jag träna lite torrhandling med Epic. Träningen syftar till att lära honom att förstå mina handlingssignaler på marken, innan vi börjar med hinder. Det är också viktigt att han tycker att det är jätteroligt – handlingen ska ju vara viktigare för honom än alla lockande tunnelingångar, balansbommar och hopphinder på agilitybanan. Mest springer jag cirklar med honom i yttervarv där han ska hålla sig nära mitt ben. Han förstår det bra och tycker att det är roligt. Jag belönar mycket med lek. Jag har också fört in framförbyten och de köper han bra. I förra veckan gjorde vi lite cirkelarbete med honom på insidan, det är en förkunskap för bakombyten. Det tyckte han var lite svårare, så det får vi fortsätta med. All koppelträning blir på sätt och vis också handlingsträning. Han lär sig att vara följsam, inte byta sida bakom ryggen och att stanna vid min sida när jag stannar. Jag går lika mycket med honom på båda sidorna. Jag har också kombinerat inkallningar med cirkelarbete och det fungerar bra.

Hoppteknik: Epic får ett kort hoppteknikpass en gång i veckan. Han hoppar naturligtvis inte över några bommar, istället använder vi de små bumpsen (avsågade hängrännor i plast). Den här veckan fick han först göra en basic grid med 3 fot mellan de fem bumpsen, sedan en progressive grid, där avståndet mellan bumpsen ökar med en halv fot för varje mellanrum, från 3 fot till 4,5 fot.  Han är duktig! En riktig naturbegåvning än så länge.

Nosduttar: Vi har tränat en del nosduttar som vi ska använda till kontaktfälten senare. Hittils har vi bara jobbat på att han ska trycka nosen hårt in i min hand utan att titta på belöningen. Det var lite svårt att få honom att verkligen trycka hårt och inte bara nudda handen, men nu är vi på rätt väg och jag har börjat bli ganska kräsen med vad jag belönar.

Lek på kontaktfältet: Till gungbrädan vill jag att han ska kunna springa i fart över den och gripa en leksak i änden. När han griper den ska han lägga vikten bakåt och kampa med framtassarna på marken och baktassarna på hindret. Vi har kört ett pass där jag shejpade upp honom på kontaktfältet och sedan kampade med honom i position. Han var förvånansvärt duktig på att gripa, hålla fast och viktförskjuta, men gled lätt av i sidled. När han glider av tar leken slut och han får klättra upp igen för att vi ska börja om på nytt.

Sov på saken!

Här går dagarna snabbt utan att det blir något bloggat. Vi har en ganska intensiv period just nu. I förra veckan hade vi shapingkurs i två dagar, sedan tränarutbildning på helgen. Idag och imorgon har vi bara kurs på kvällen (hoppteknik och valpkurs), men på onsdag och torsdag har vi signalkontroll-kurs hela dagarna. Sedan förra tisdagen har vi haft sällskap här hemma av Cecilia och hennes hundar Udo, Cartman och Ninja. Väldigt trevligt!

Shapingkursen var rolig, deltagarna fick verkligen slita. Själv påbörjade jag lite mer shapingträning med Epic och försökte lära honom att lyfta framtassarna under den andra dagen. Vi fick en viss framgång, men den stora förändringen kom inte förrän senare på kvällen, när han hade fått sova på saken. Då kunde han plötsligt både sitta och stå och vifta med framtassarna. Jag tror att deltagarna upplevde liknande saker. När man kämpar på med ett beteende intensivt under en kursdag så kan det ibland kännas trögt. När man sedan låter hunden få en längre paus, sova på saken, så upptäcker man att det har hänt mycket mer än vad man tror. Det var samma sak för Squid, jag började lära henne att rulla runt, och efter en längre paus kunde hon senare på kvällen bjuda beteendet flera gånger på rad. Underskatta inte pausernas betydelse!

Vår tränarelev Sandra har bloggat om liknande erfarenheter. Jag vet i alla fall att det finns forskning på inlärning och problemlösning hos människor, kopplat till sömn. Här kommer några exempel hämtade ur tidningar:

Sov på saken så löser det sig – Sydsvenskan
Bra att sova på saken – Vetenskapsradion
Sov på saken – det fungerar – Rapport
Let Me Sleep On It: Creative Problem Solving Enhanced By REM Sleep – Science Daily
Sleep and Learning – SfN

Sova är någonting som Epic är bra på. Både han och Win är otroligt enkla valpar att ha. Tur det, när man har två. Epic har kissat inne en gång på tre veckor. Han sover mycket och kan slappna av trots att det händer saker runt omkring. När det är dags för träning är det ofta full fart. Han älskar folk och hundar och har en väldigt glad attityd till allt. Han har fått två ståöron och det verkar också som att han har två testiklar i pungen nu. Syrran har varken testiklar eller ståöron (fast det senare ser ut att komma), men är söt som socker ändå.

Squid tränar både vallning och agility för fullt. Shejpa däremot, stackaren, har troligen fått vattensvans och har ont, så hon får inte träna någonting alls. Hon har fått tid hos veterinären imorgon, ofta brukar ju kortison hjälpa, men det behöver vi få recept på. När våra hundar har haft vattensvans tidigare har det ofta gått över efter något dygn, men nu har Shejpa haft ont sedan i fredag och hon har problem med att sitta, bajsa och blir grinig mot de andra hundarna. Jag tycker väldigt synd om henne, och så passar det ju väldigt dåligt när vi har sista helgen på A3-utbildningen i helgen och jag borde filma våra projekt.

Valpkurs

Ikväll hade vi första praktiska tillfället på vår valpkurs. Vi är en liten grupp och både Epic och Win får vara med. Idag började vi med att leka med alla valparna ute samtidigt. Alla valparna lekte bra och ägnade sig åt sina förare istället för de andra valparna. Sedan gjorde vi jaktinkallningar, där en person håller valpen medan föraren springer iväg, stannar och ropar på valpen. Alla valparna var duktiga på det också – förutom Epic som några gånger tyckte att det var roligare att springa fram till en gullig cockerflicka istället för att leka med mig. Han är väldigt utåtriktad…

När valparna pausar är de i sina burar med öppen eller stängd dörr. Jag varierade lite, öppen dörr kräver ju mer koncentration och högre förstärkningsfrekvens, det blir liksom träning det också på den här nivån. Men nyttig träning, så vi gjorde det en del. Han blir duktigare och duktigare på burlekar. Efter inkallningarna tränade vi på att leka lite mer, och att ta undan leksaken och låta hunden tigga den tillbaka. Epic fick tigga genom cirkelarbete. Vi började också lära valparna ”gå-å-hälsa”-signalen, lät dem få godis när en främmande vuxen hund kom fram till buren (för att förebygga burvaktande) och tränade på att gå fint i kopplet.

Det är jättenyttigt och roligt att ha valpkurs och det blev uppenbart vad vi behöver träna på – att leka trots störningar och att bara låta honom springa fram till folk och hundar på signal. Win var för övrigt en riktig stjärna, inget bus där inte…