Kategoriarkiv: Epic

Epic tränar

Publicerat av
3

Äntligen återförenad med Epic och Shejpa igen efter en vecka på tu man hand med Squid. Epic och jag jobbar på med träningen. Det är otroligt mycket som ska bli klart på de där månaderna mellan att kroppen har blivit ”vuxen” och att det är dags för tävlingsdebut. Samtidigt är man ju rädd att träna för mycket och överanstränga kroppen. Den här veckan har det inte blivit så mycket slalomträning, så där är vi kvar på samma nivå som innan jag åkte till Belgien. Vi har jobbat på lite hoppteknik, någon dubbelboxövning och så kontaktfält. Hans nosduttar är hyfsade, så där borde jag bara gå vidare. Jag har tagit bort targeten någon gång, men borde lägga fokus på det, samtidigt som jag borde göra mer nosduttande på gungan. Han har provat lite olika gungalekar utan problem, men borde göra mer. Våra running contacts kändes hopplöst dåliga i början av veckan. Jag hade höjt dem till en höjd där han inte längre kunde ta tre steg utan att hamna för högt och där han inte hade en tanke på att ta fyra steg. Följaktligen missade han nästan vart enda kontaktfält. Lösningen blev att hoppa upp på full höjd istället. Jag började med att han fick komma i sväng upp på balansen, så att han inte kunde ta tre steg. Idag försökte jag med rak ansats och han lyckades ta fyra fina steg och träffa kontaktfältet flera gånger. Det känns som att vi är på rätt väg.

Här är en liten film från dagen:

Greg-kurs i Belgien och Epics slalomträning

Publicerat av
1

Jag är ute på resa igen. Efter en knapp vecka hemma åkte Squid och jag till Belgien för att gå agilitykurs för Greg Derrett. Vi har blivit väldigt väl omhändertagna här och det har absolut varit värt resan. Det har varit lite svårt att ta sig till och från Arlanda eftersom min bil gick sönder och står på verkstad. Att åka tåg med en jättestor flygbur är verkligen inte enkelt. Som tur är verkar hemresan äntligen ha löst sig. Skönt! Tur att man har bra vänner och släktingar som ställer upp.

Det känns inte riktigt som att Squid och jag är riktigt samkörda och vältränade efter hennes mammaledighet, så det här var ett alldeles utmärkt tillfälle att få se alla svagheterna, så att vi vet vad vi ska fokusera på i träningen. Att köra kombinationer och banor på träning handlar mycket om det – att se var bristerna ligger så att man kan träna på dem. Precis som när man kör kedjor i lydnaden. Fokus för mig på en sådan här kurs ligger till 90% på träning, inte handling. Handlingen kan jag rätt bra, både i teori och praktik. Det gäller bara att få hunden att reagera perfekt på alla signaler också.

Ännu bättre är det att vi får gå kurs för Greg igen redan i december (då i Malmö). Det innebär att jag har en tidsplan när det handlar om förbättringar och att jag verkligen får en chans att utvärdera hur bra träningen har fungerat och diskutera nya lösningar med Greg. Det ska också bli otroligt roligt att få gå handlingskurs med Epic för första gången!

Epic tränade ganska intensivt under förra veckan, när jag var hemma. Vi körde bland annat flera pass med slalom. Jag tycker att det är jätteroligt med slalominlärning och har väntat på att Epic ska bli tillräckligt gammal för att klara av den påfrestande slalomrörelsen fysiskt. Här är två filmer från vår träning. Först första dagen han gick fyra pinnar på en rak linje och sedan första dagen han gick sex pinnar på en rak linje:


 

Tur eller träning?

Publicerat av
8

För ett år sedan var Epic knappt leveransklar, men vi hade börjat träna lite smått. Mitt mest uttalade mål med Epic var att han skulle flyga tillbaka till mig med alla leksaker han fick i munnen – sugen på att kampa mer. Jag började träna honom så smått redan när han var fem veckor och har fortsatt under hela hans uppväxt. Jag har haft en genomtänkt strategi för all lek och jag har aldrig någonsin låtit honom att springa iväg på egen hand med leksaker. Resultatet? Fantastiskt! Han är så otroligt lätt att träna eftersom kamplek med mig är det bästa han vet. Han nästan trycker leksaken upp i ansiktet på mig för att jag ska dra emot lite till. Han verkar nästan helt ointresserad av att ha leksaker på egen hand, de får ett värde ihop med mig. På ett sätt känns det lite som att jag har haft tur – den där målmedvetna träningen sammanföll nog bara med den perfekta hunden. Beteendet känns ju så naturligt, helt utan motstånd…

Men så kom jag att tänka på Squid. Lilla Squid som var så trött och oengagerad i träning under det första dryga året. Det var svårt att bygga värde för saker, svårt att få fart på henne, omöjligt att få uthållighet. Mitt uttalade mål med henne var att oavsett vad som hände så skulle hon älska två saker – cirkelarbete och nosduttar. Vad tror ni hände? Hon var jättesvår att träna i allt förutom cirkelarbete och nosduttar. Hon bara älskade cirkelarbete och nosduttar och har alltid lagt hela sin själ i de två beteendena. Trots att resten av träningen gick ganska trögt under lång tid. Var det också bara tur, eller en slump? Jag börjar tvivla. Vad tror ni?

Kontaktfältsträning med Epic

Publicerat av
11

Det är regnigt och tråkigt ute den här veckan, men det hindrar oss inte från att träna. Squid har fått jobba på svagheterna från helgen. Hennes slalom var ju katastrofdålig efter det långa uppehållet, men det verkar ha gått lätt att fixa. En sak jag verkligen gillar med 2×2-metoden är möjligheten att gå tillbaka och öppna första porten för att förtydliga för hunden vad det är vi är ute efter. Det fungerade helt strålande på Squid och nu visar hon både självförtroende och säkerhet i ingångarna. Vi har också tränat lite på kontaktfält. Under de senaste veckorna har vi experimenterat en del med running, men på tävling vill jag ha nosduttar just nu. Jag körde nosduttar i banor i Tromsø, men det blev bara dåligt (jag tror att hon tyckte att det var riktigt otrevligt att nosdutta i det vassa gruset). Så hemma har vi bara gått tillbaka lite och kört enkla uppgifter med superbelöning och även här fått tillbaka glädjen, självförtroendet och säkerheten. Det ska bli roligt att tävla på söndag!

Epic tränar mycket kontaktfält just nu, idag har han faktiskt hunnit med både nosduttar, running contacts och uppfarter. Igår såg hans running contacts ut så här:

Nosduttarna har jag inte på film, men det går framåt. Jag har tidigare haft lite problem med att få honom riktigt engagerad i nosduttar när han ska göra dem i trappan, men har nu kommit på ett sätt som gör honom väldigt engagerad samtidigt som han blir mer avslappnad i agilityträningen över huvud taget. Jag blandar nosduttar i trappan med vår running contacts-träning. Det är nämnligen väldigt lätt att en hund som Epic blir stel och okontaktbar när det handlar om att rusa i full fart genom en tunnel och över en balansbom om och om igen.

Jag är väldigt noga med att mina hundar håller sig avslappnade och öppna i agilityträningen. Man kan testa det på olika sätt – Kommer de direkt och gör engagerade nosduttar om jag sträcker fram handen? Gör de avslappnade utgångsställningar på båda sidor? Sitter de helt stilla och balanserat i starten? Kan de ta kontakt med mig och gå fot mellan övningar? En period handlade större delen av vår running-träning om att han skulle bjuda mig olika typer av frivilliga beteenden för att få lov att sticka in i tunneln. Nu är han mycket mer avslappnad och öppen i huvudet. Dessutom kan jag ju använda running-träningen för att öka engagemanget för uppgifter som han har haft svårt att verkligen gilla – som nosduttar på target i trappan. Nu går vi till trappan mellan repetitionerna och så får han bjuda på nosduttar, riktigt fina och engagerade sådana. När han gör det får han sin leksak och sedan kör vi ett varv genom tunneln och över balansen och tränar running. Perfekt! Det är 3 i 1 – värde för nosduttar, öppen atittyd på agilityplan och träning på running contacts. En fin balans i träningen.

Uppfarterna då. När vi tränar running har jag lagt en bump innan balansbommen för att han ska träffa uppfältet så bra som möjligt. Jag vill ju inte repetera skräp. För det mesta blir det bra, men jag tror inte att han lär sig jättemycket på lång sikt. Därför har jag också börjat träna uppfarter separat. Idag hade vi första passet och jag tror att videon talar för sig själv ganska bra:

Hoppteknik och Seven

Publicerat av
3

När vi kom hem från Obedience Rules hade vi plötsligt inget internet hemma. Tydligen hade modemet gett upp och vi fick vänta en stund innan Telia skickade ut ett nytt. Det gick ändå ganska smärtfritt för att vara Telia… I veckan har höjdpunkten varit hoppteknikkurs med Vappu Alatalo. Deltagarna hade alla hållt på med hoppteknik en hel del sedan innan, så vi kunde jobba med ganska avancerade övningar. Vi var fem border collies och tre jaktcockrar med på kursen, inte den största rasvariationen. Själv deltog jag med Shejpa och Epic, men fick köra många övningar med Pogue också (Thomas var så upptagen med arbete).

Epic var jätteduktig hela kursen. Det märks verkligen inte att han bara är 12 månader. Han är så fokuserad, så mogen och har så bra kontroll på kroppen. De flesta övningar löste han utan några problem. Allra sist på kursen jobbade vi med lite övningar där han skulle hoppa i sväng på ett lite högre hinder och då var han trött och fick problem med att välja rätt galopp. Shejpa började ganska dåligt, jag har slarvat med hennes hoppteknikträning. Efter ett tag kom hon igång och på onsdagen gjorde hon riktigt fina saker ibland. Det var i alla fall en väldigt trevlig kurs och jag hoppas att vi kan få hit Vappu igen om inte allt för länge.

Annars är det mycket valpar här just nu. Jens åtta valpar är sju veckor och det börjar närma sig leverans. Squids fem valpar är fem veckor och börjar bli riktigt aktiva. För det mesta umgås båda kullarna ihop och det blir väldigt många valpar som hänger i skosnören och byxben när man försöker ta sig fram på gården. De är alla alldeles ljuvliga och det ska bli så roligt att följa dem i framtiden. En av Jens valpar stannar här, i alla fall ett tag. Jag är öppen för att sätta ut henne på foder eller sälja henne när hon blir vuxen, beroende på hur det ser ut med hälsa och vallning. Man kan tyvärr inte har hur många hundar som helst. I veckan var det dags att välja valp och det här är lilla Seven:

Epic – världens bästa kille

Publicerat av
6

Jag kom precis in från ett sent (resten av dagen har ägnats åt kurs, valpköpare, ett bagglamm som dödats i hagen av en främmande hund och ett annat lamm som fortfarande är spårlöst försvunnet efter attacken) träningspass med Epic och kom på att jag skriver väldigt lite om honom i bloggen. Ibland skriver man kanske inte om saker för att de är lite jobbiga, eller för att träningen inte går som man har tänkt sig. Med Epic är det nog tvärt om. Han är så fantastisk att jag inte vet var jag ska börja. Redan här stakar sig bloggandet, jag lyckas liksom inte skriva någonting om honom. Men vi kan väl lämna det vid att han är världens bästa hund, och att hans matte skriver det här med tårar i ögonen, och skriva om vad vi tränar på istället.

Mest blir det agility och vallning med Epic. Han kan lite tricks och lydnad också, men det blir tyvärr lite lite av det. Nästa vecka ska jag vara observatör på Obedience Rules, så då kanske jag får lite lydnadsinspiration. I agilityn jobbar vi med all möjlig grundträning. Han hoppar och svänger jättefint och vi har jobbat med en del handling i små kombinationer. Det fungerar för det mesta utmärkt. Naturligtvis hoppar han inga höga hinder, men nu är det inte långt kvar innan vi kan börja jobba oss upp på largehöjd. Vi jobbar med nosduttar på target i trappan och på änden av balansbommen. Vi jobbar på att springa över gungbrädan mellan två bord och har börjat sänka ena bordet så att det blir lite rörelse och ljud. Han springer gärna fort, men jag har haft ganska stora problem med att få honom att viktförskjuta i gripandet under kamplek. Han kampar med bra viktförskjutning, men i gripandet vill han gärna trycka leksaken långt in i munnen och tugga till lite. Det gör att det blir svårt att träna gungbräda, men vi kämpar på (kanske inte så mycket som vi borde i och för sig, skärpning!). Vi har också precis börjat med running contacts och än så länge ser det väldigt bra ut.

Det känns lite futtigt att skriva vad vi jobbar på, för det är ju egentligen inte så jättemycket. Jag lägger mycket tid på hoppteknik, kontaktfält och torrhandling, samt naturligtvis allmänna träningsfärdigheter som att leka bra, komma med leksaker, sitta stilla, shaping och självkontroll. Jag ser fram emot att börja med slalom på riktigt om några månader (han har fått prova två pinnar några gånger, som demo på kurs). Mest av allt är jag imponerad av hans koncentration, hans fart och intensitet, hans förmåga att slappna av när jag kör med de andra hundarna, hans träningsmognad och hans underbara, glada väsen.

Och så den tråkiga sidan av myntet – oron. Jag tror att jag är lite oroligt lagd och det här gör det inte bättre. Jag oroar mig varje dag för att någonting ska hända med min fantastiska pojke. Det verkar som att det alltid är de bästa som det händer något oväntat med. Vi har haft sådan otrolig tur med alla våra hundar att jag oroar mig för att lyckan ska vända och att jag inte ska få uppleva allt det roliga jag ser fram emot med honom. Jättefjantigt, men jag antar att jag inte är ensam om den oron.

Träningshelg

Publicerat av
Svara

Så härligt med en ledig helg och en bra träningskompis! Hundarna ligger nöjda utsträckta på golvet efter att ha fått flera träningspass idag. Både igår och idag har Lux och Squid tränat en del running contacts. Jag har inte riktigt kommit igång med träningen i år, men nu känns det som att vi är på gång. Det har varit svårt med Squids running contacts, i perioder har de varit jättebra, men oftast har hon haft ett rörelsemönster som visserligen är klockrent springande, men där framtassarna träffar precis ovanför kontaktfältet och baktassarna sätter i max en centimeter efter kontaktfältet (på marken). Ofta när hon gör det så träffar hon kontaktfältet med någon tass, men det är svårt att se och naturligtvis också svårt att bedöma för en domare. Därför har jag nu felat det rörelsemönstret och belönat tydligare träffar. Det verkar hjälpa när man får tränat lite regelbundet.

Vilken stil med baktassarna! Här träffar hon i alla fall väldigt bra med baktassarna mitt på kontaktfältet precis efter att bilden är tagen.

Ytterligare en suddig bild, men i alla fall en tydlig träff

Igår fick Squid köra lite handling och idag har vi tränat slalom. Det känns riktigt bra. Vi får se hur länge det går att träna innan hon blir för tjock och tung. Jag lät Karine bestämma vad jag skulle träna med Epic, så att jag tränar nyttiga saker istället för roliga. Han har fått köra mycket gunga-lekar och nosduttar, lite cirkelarbete och lite hoppteknik. De tråkiga men nyttiga sakerna går verkligen framåt när vi jobbar hårt på det! Shejpa har fått jobba på fart i starter och a-hinder. Hon var också duktig!

Fullt upp i Gruvstugan

Publicerat av
8

Det är fullt upp i Gruvstugan så här i maj. I helgen hade vi agilitytränarutbildningens andra träff. Det är ett jättefint gäng som går den, med många unga hundar. Epic fick vara med mest hela helgen och visa olika saker. Han fick till och med göra en del saker som egentligen bara stora pojkar får göra, bara för att visa hur första passet kan se ut. Vi körde några minuter running contacts på bräda på marken och han fick ett första slalompass. Det gick grymt bra och rent mentalt och träningsmässigt känns det som att han hade varit klar för att starta med det.

Slalom väntar jag dock med i flera månader till, jag vill att han ska vara färdigvuxen i kroppen innan vi börjar jobba med det. Slalom är kanske det hinder som sliter allra mest på kroppen och med 2×2-metoden går det snabbt framåt så det finns ingen poäng i att börja redan nu. Running contacts hade jag säkert kunnat börja med nu, men jag tycker att han redan har svårt för viktförskjutning när han griper leksaken i andra kontaktfältslekar vi gör. Att jobba med running contacts hade förmodligen bara gjort det ännu svårare. Jag funderar dock på att börja träna uppfarter enligt samma modell och belöna med leksak vid änden av brädan. Då får jag båda delarna i samma övning.

Jaktcockern Vira testar running contacts. Malin klickar.

Epic fick också visa lite små handlingsövningar, han var väldigt duktig på one jump, och fick också testa dubbelbox för första gången. Det gick bra, tills vi körde en riktigt svår övning på slutet av dagen. Han älskar verkligen allt som har med agility att göra, men det går lite trögare med lydnadsträningen. Jag tycker att han kan väldigt lite i jämförelse med tidigare valpar, delvis handlar det nog om mängden träning, men det går också väldigt långsamt fram. Han är väldigt entusiastisk i all träning, men jag har till exempel inte fått till att sätta kommando på speciellt många beteenden. På kursen var han duktig på att ligga i öppen bur, men skällde på vissa hundar. Det har han inte gjort tidigare, men han börjar väl bli stor. Jag var väldigt glad att jag hade en Manners Minder att sätta vid buren, då kunde jag fortsätta att undervisa utan att behöva fokusera på Epic. När en annan hund gick förbi hans bur kunde jag bara trycka på fjärrkontrollen och ge honom några godbitar. Det blev snabbt mycket bättre.

Lite lydnad händer det att vi tränar…

Pogue tränar kryp inför debuten i lägre klass

När jag tittar i kalendern inser jag att det inte blir så mycket tävlat för Squid i år. Om hon är dräktig så missar hon hela sommarens tävlingar och i höst är jag uppbokad alla helger fram tills november. Och i november finns det varken vallnings- eller agilitytävlingar. I bästa fall får vi till någon tävling i december. Eftersom det ser ut så funderar jag på om jag skulle ta och satsa lite mer på lydnaden i år. Jag hade tänkt vänta med klass III tills nästa år, men om vi tränar på så kanske det kan bli till hösten istället.

Squid apporterar

Shejpa och jag försöker komma i form inför SM om en knapp månad. Det känns som att vi behöver jobba en del på hoppteknik och i övrigt mest jobba på uppvärmningsrutiner, attityd och engagemang. Shejpa är väldigt krävande att träna, man måste hela tiden vara skärpt och välplanerad, annars blir det bara dåligt. Målsättningen inför SM bör vara att få riktigt god kvalitet i alla pass.

Nu gör vi oss i ordning för tre dagar med valpläger. Det ska bli jätteroligt att få hålla valpläger igen, det brukar alltid bli så lyckat. Nu har de utfärdat stormvarning inför morgondagen, jag hoppas verkligen att vi slipper det.