Kategoriarkiv: Agility

Här kan du läsa våra blogginlägg om agility. Du hittar beskrivningar av vår träning, rapporter från tävlingar, filmer, kurser med mera.

Fullt upp i höstmörkret

Publicerat av
9

Det går lite trögt med bloggandet just nu, delvis beroende på att det är fullt upp här hela tiden. Förra veckan började med två dagars kursande för Maria Hagström. Vi är ett litet gäng som har bjudit in Maria för en ”elitsatsning” under tre gånger två dagar i vinter. Det är alltid inspirerande och kul att träna för Maria. Jag tränade mest med Squid och var riktigt nöjd med hennes insats. Det är lättare att få fart och intensitet i henne nu och hon orkade faktiskt mer än vad jag trodde. På torsdagen tränade vi sök och sedan åkte jag till Askersund för föredrag på kvällen och kurs hela fredagen. Det blev en jättetrevlig kurs, trots att det var en riktigt rå och mörk novemberdag. I helgen hade jag bakombyteskurs för ett gäng från Stockholm. Vi testade ridhuset där vi kommer ha kurs i vinter för första gången och det fungerade alldeles utmärkt. Idag startar vi lydnadskurs på kvällen och imorgon flyger vi till Bergen där vi ska ha sista samlingen på tränarutbildningen vi håller där. Det ska bli jättekul att träffa Bergen-gänget igen! Squid borde höglöpa nu i dagarna (hon är på dag 15), men det är ganska lugnt. Själv verkar hon inte fatta att hon löper och hanhundarna är ganska lugna. Snälla Cecilia kommer från Göteborg för att passa hundar och får medan vi är borta, men för säkerhets skull får Pax ta tåget till Skara och bo med snälla Madeleine som är van vid vorsteherpojkar.

Jag känner mig ganska hösttrött och det är ibland svårt att motivera sig till att träna egna hundar när det är fullt upp med annat. Då är det jättebra att man har kurser och tävlingar inplanerade som gör att man håller modet uppe. Kursen för Maria gör att jag tar tag i lydnaden med både Missy och Squid. Till nästa gång ska vi göra några moment tävlingsmässigt och jag tänkte låta Missy göra det, så att jag har något tävlingslikt att träna inför. Jag har lite svårt att motivera mig för att träna lydnad med Missy just nu, luften gick lite ur mig när vi nollade rutan i Tyresö för ett par veckor sedan. Squid har fått några detaljer att jobba med i läxa till nästa gång, ställandet i inkallningen, fjärren och vittringsapporteringen. Jag valde fjärr och vittring eftersom det är perfekta inomhusaktiviteter så här när det är mörkt och ruggigt ute.

I vinter är det ganska många agilitytävlingar, Shejpa och jag ska till Stora Stockholm och My Dog och kanske även till Kistamässan. Det motiverar till träning och vi har fått till några pass här hemma på kvällarna i elljuset. Shejpa är helt galen och har börjat bita hål i fingrarna på mig när vi kampar. Vilken härlig framgång! Det är tre saker vi framför allt behöver bli bättre på detaljmässigt: tighta svängar, slalom och gungan. Men framför allt skulle vi behöva mer tävlingsmässig träning på banor och längre kombinationer. Det är synd att vi inte direkt har någon att träna med, för det är lite tungt att hyra ridhuset och sätta upp en hel bana på egen hand. Mest av allt ser jag fram emot kurs för Greg Derrett i början av december, det ska bli så kul och jag vet att jag kommer att få massor av inspiration och nya lärdomar. Förhoppningsvis kan Squid vara med lite på dubbelboxkursen. Vi jobbar med hoppteknik, lite handling och mycket cirkelarbete. Största problemet är väl att hon har extremt svårt att titta på, eller höra, när andra kör agility eller springer. Hennes running contacts har lossnat efter ett längre uppehåll och hon kör hela bommen på mellanhöjd. Ska försöka lägga lastpallar under sågbockarna som vi använder för att sänka hindret, så att vi gradvis kan höja det till tävlingshöjd. Jag är också sugen på att påbörja slalomträning snart, i helgen blev hon 14 månader gammal och är redo för lite mer fysiskt krävande aktiviteter.

Cert och SM-kval i Rättvik

Publicerat av
22

Igår åkte jag och Shejpa till Rättvik för att tävla agility i två dagar. Vi hade inte tränat sedan senaste agilitytävlingen för två veckor sedan och jag hade legat i soffan i några dagar och inte känt mig riktigt bra. Det fortsatte igår, med huvudvärk och allmän trötthet. Så förutsättningarna var kanske inte de bästa, men det är alltid kul att tävla! Det var en kul tävling, med stora startfält och deltagare från både Norge, Finland och halv-Danmnark (Skåne). Det var lagtävlingar också, och vi hade sådan tur att vi kunde åka på lördagsmorgonen för start kring 15 och sedan åka hem vid lunch idag.

Första loppet var agilityklass. Shejpa var laddad, men lite slarvig, och jag mådde kasst och hade sirap i både ben och huvud. Redan vid tredje hindret lyckades jag göra bakombyte istället för framförbyte in i en tunnel under A-hindret och därmed hamnade jag efter till nästa hopphinder. Shejpa vände sig mot mig när hon kom ut ur tunneln och hoppade hindret åt fel håll. Vi körde klart banan, men hade några småmissar.

Till hopploppet bestämde jag mig för att försöka köra sakta men säkert, med tanke på att vi behövde SM-pinnar i hoppklass och för att jag inte riktigt orkade något annat. Det blev precis som planerat och vi nollade. Vi kom fyra. Håkan och Max vann helt överlägset på 33,90 och sedan var vi några stycken som låg på 36,xx. Vi fick vår tredje SM-pinne i hoppklass och fick dessutom vårt andra hoppcert. Efteråt kändes det lite dumt att inte ha gått för fullt, men det var nog rätt beslut med tanke på min form.


Shejpa med sin certrosett

Idag har jag mått bättre och agilityklassen såg ut att passa oss ganska bra. Det gick bra fram tills en enkel passage där hunden skulle ut till ett däck och sedan 180-grader till ett hopphinder. Till min stora förvåning kom Shejpa in mellan hindren istället för att ta hoppet, och vi diskade oss. Snopet att inte få komma runt på grund av en sådan skitsak som aldrig har hänt förut på tävling.

I hoppklassen hade vi sent startnummer och en massa hundar nollade. Jag bestämde mig för att köra för fullt och vara offensiv i både uppvärmning och handling. Jag var till exempel den enda av de jag tittade på som valde att köra hopp 1-2 som en rak linje istället för att sätta hunden i en lättare vinkel till hinder 1. Jag valde också framförbyte-serp-push i en situation där de flesta andra gjorde serp-framförbyte, eftersom jag trodde att det skulle bli tightast. Jag satsade på att få igång Shejpa under uppvärmningen och det funkade faktiskt skitbra. Hon var hur laddad som helst inne i hallen och sprang på som tusan på banan. Tyvärr hängde jag inte riktigt med i min planerade serpentin-push och hamnade efter Shejpa där. Fick löst det, men med flera enorma svängar som resultat. Vi fick en stor sväng till, så tiden blev verkligen inte så bra.

Jag är verkligen jättenöjd med att jag lyckades få Shejpa att ge allt i sista loppet under helgen. Jag hittade uppvärmningsrutiner som gjorde att hon taggade igång och efter loppet så kampade hon som tusan innan vi gemensamt sprang till bilen och hittade hennes middag, toppad med kycklinghalsar. Nu måste jag bara börja träna handling ihop med Shejpa, i den fart som jag kan få fram på tävling. Det är tydligt att vi inte är riktigt vana vid att köra i det tempot och då får jag lite problem med planering och utförande. Tur att Greg ska drilla oss innan nästa tävling :). Resultatet då? Det var hela 39 nollade ekipage i klassen (mer än hälften), så det var ju en del konkurrens. Vi kom nia och även om det inte var något kanonresultat så fick vi i alla fall sista SM-pinnen. Nu är Shejpa alltså kvalad till agility-SM 2010!

Agilitytävlingar på Gotland

Publicerat av
3


I helgen var det agilitytävlingar på Gotland. Jag hade med Shejpa (klass III, medium) och Annas Fonzie (klass I, large). Inför tävlingarna hade jag framför allt fokuserat på att öka farten med Shejpa och på att Fonzies running contacts skulle vara bra inför hans debut i agilityklass i helgen. Med det i tankarna så får man ju säga att tävlingen gick riktigt bra. Shejpa sprang på bra och kunde konkurrera med de snabbaste. Fonzie hade perfekta running contacts i båda loppen. Men så mycket mer blev det inte i helgen. Här kommer en snabb rapport om varje lopp.

Fonzie, hoppklass I, fredag: Lite skakigt lopp med några stora svängar som jag inte var beredd på, tyvärr en rivning innan slalom (jag sa ”slalom” innan hoppet och kan möjligtvis ha bidragit till rivningen).

Shejpa, hoppklass III, fredag: Shejpa tyckte att eftersom hon har ökat farten, så borde hon ha tid att nosa lite på vägen. Hon nosade först lite innan slalom, men det gjorde inte så mycket mer än någon tiondel på tiden kanske. Sedan nosade hon också innan hon skulle in i en tunnel, det gjorde att jag var tvungen att följa med henne närmare tunneln än planerat, vilket ledde till att jag inte hann i position för en serpentin i tid. Shejpa rev serpentinhindret. Trots lite nosande på vägen så hade hon en helt okej tid, bara Max och Izor var snabbare i medium.

Fonzie, agilityklass I, lördag: Ett riktigt fint lopp med perfekta kontaktfält. Tyvärr en rivning. Fonzie hade snabbast tid av alla och kom trea.

Fonzie, hoppklass I, lördag: Bra lopp på ganska enkel bana, men tyvärr gjorde han flera fel i slalom och jag diskade honom. Inga rivningar och bra vägar.

Shejpa, agilityklass III, lördag: Shejpa var snabb och nosade inget den här gången. Tyvärr hängde inte jag med riktigt och var otydlig med andra armbytet i en serpentin. Vi missade hindret och jag fick göra en volt för att få henne över det. Sedan testade jag om hon kunde stanna på gungbrädan medan jag rusade iväg för att nå framförbytesposition. Det kunde hon inte, så vi fick fem fel till och någonting att träna på hemma.

Shejpa, hoppklass III, lördag. Utan tvekan det sjukaste lopp jag någonsin gjort. Och kanske också den största segern på hela året. Hoppklasserna gick utomhus på lördagen, på en stor gräsmatta med lockande högt gräs mot ena långsidan. Domare Alar Meomuttel har tydligen för vana att blåsa i visselpipan som om han försöker få stopp på en skenande setter och Shejpa var helt galen när vi gick runt banan för att gå ner henne efter agilityloppet. Hon slet och drog i kopplet, pep och kastade sig mot det höga gräset (där hon var säker på att det regnade fasaner eller något). Jag trodde aldrig att jag skulle få henne att stanna hos mig när jag tog av kopplet. När det var vår tur, hade jag fått henne någorlunda lugn och fokuserad, men när vi stod på startlinjen och hörde visselpipan så blev hon helt okontaktbar. Jag hade aldrig satt pengar på att hon skulle genomföra loppet utan att sticka. Tredje hindret var slalom och där var jag säker på att tappa henne. Men Shejpa genomförde banan i ett rasande tempo och jag kände mig som lokförare på ett skenande tåg som försöker kasta sig av spåret. Innan varje tunnel såg jag hur hennes blick flackade, men hon valde rätt varje gång. Banan var ganska enkel, men lätt att glömma eftersom man kom till samma tunnel flera gånger. När vi kom dit andra gången var jag så upptagen med att hålla henne kvar att jag placerade mig fel och vi drog på oss två vägringar. Det var helt otroligt att vi tog oss i mål och egentligen är väl det här det största som har hänt i Shejpas agilitykarriär. För er som aldrig träffat Shejpa låter det naturligtvis helt vansinnigt dumt, men det bjuder jag på 🙂 Ni som känner henne vet vad jag pratar om.

Shejpa, agilityklass III, söndag. Äntligen fick vi sätta ett felfritt lopp! Tyvärr fick vi en riktigt dålig sväng in i sista tunneln och förlorade klassen med fyra tiondelar till landslagscockern Max. Härligt i alla fall att hennes grundtempo nu räcker för att hålla henne i toppen. Placeringarna 1-5 var som följer: Max 33,55 Shejpa 33,94 Izor 34,81 Nicki 35,20 Ella 35,36 (cert). Banorna var generellt väldigt snabba i helgen och här var det tretton nollade ekipage. Det blev Shejpas sista SM-pinne i agilityklass, så nu har vi bara två hopp-pinnar att bärga.

Fonzie, agilityklass I, söndag. En sjukt enkel bana utan ett enda byte, vänsterhandling hela vägen. Ingen gungbräda, men två gånger över a-hindret. Fonzie gick snabbt och säkert och klarade alla kontaktfälten strålande. Näst sista hinder var slalom och där fick vi problem igen, så jag diskade honom. Tråkigt att inte göra någon nolla med honom, men nu vet Anna i alla fall var hon behöver jobba på. Och jag kan vara nöjd med hans kontaktfält!

Naturligtvis hade jag hoppats på bättre resultat i helgen, men jag vet också att jag hade varit missnöjd om jag hade prioriterat annorlunda inför tävlingen. Om jag inte hade ökat farten på Shejpa hade vi säkert nollat mer, men å andra sidan hade jag då varit missnöjd över att vi låg några sekunder efter snabba hundar som Max och Izor. Nu blev det bara en nolla, men det känns faktiskt väldigt bra att kunna hävda sig på tid också, även på riktigt snabba  banor. Dessutom är det kul att behöva utvecklas som handler också. Jag inser att vi behöver träna mer banor hemma, för i det här tempot måste fler saker bara sitta i ryggmärgen och man hinner inte med några misstag. Nästa tävling är i Rättvik om två veckor, då satsar vi på att vara både snabbare och säkrare!

Det finns många att gratulera efter den här helgen, hoppas att jag inte glömmer någon:

Mija och Rasken till 3 nollade lopp! SM-pinnar i hopp och uppflyttade till agilityklass III!

Håkan med Max till två vinster i klass III!

Sari med Fay (Squids moster) till 3 nollade lopp och 3 pinnar i klass II!

Hanna från Göteborg med Janis till flera vinster i klass II!


Höstsol och tränarutbildning

Publicerat av
4

Oktober har verkligen varit en härlig månad, det känns som att solen förföljer oss vart vi än åker. Just nu sitter jag i köket och tittar ut på soligt väder och träd i vackra höstfärger. I helgen var vi i Norge och hade sista samlingen på tränarutbildningens steg 1. För säkerhets skull hade vi hyrt ett ridhus om vädret skulle vara dåligt, men solen följde med oss till Vestby. På tränarutbildningen i år har vi haft flera jaktintresserade fågelhundsförare, så gruppen delades upp i en utomhusgrupp som jobbade med jakt- och vardagslydnad ihop med Thomas och en ridhusgrupp som jobbade med tävlingslydnad ihop med mig. Jakthundarna (+ en ung malle vars matte prioriterade vardagslydnad och kontroll framför tävlingslydnad) jobbade med avståndssitt, inkallning och sökapport. Flera unga hundar fick gå från plocka-övningar, till vindövningar och till slut till sök efter apport i skogen. Inlärningen är väldigt lik uppletandeträning, men fågelhundarna får ha ett mer fritt sök utan så mycket tanke på system (förrutom att de naturligtvis ska leta framför föraren).

I min grupp började vi med tävlingsträning, deltagarna hade fått i läxa att förbereda en tävlingsmässig kedja att visa upp på sista samlingen. Speciellt kul blev det ju när vi var i en helt ny miljö – ridhus är inte helt enkelt om hundarna inte är vana vid alla dofter och spännande hästlortar. Jag blev jätteglad över att se hur bra hundarna gick under tävlingsmässiga förhållanden och speciellt glad över hur klokt deltagarna la upp träningen. Efter några vändor med tävlingsträning, följt av lunch, la vi resten av helgen på inlärning och finputsning av moment. I gruppen finns tre hundar som är på väg ut i klass III, så det blev mycket fokus på rutan, inkallning med stå och ligg, vittringsapportering och fjärrdirigering. Flera deltagare jobbade också med framförgående till brukslydnaden. Det bästa med tränarutbildningarna är utvecklingen man ser hos de tvåbenta deltagarna. Plötsligt är det inte bara jag som instruerar, alla kommer med smarta tips och kommentarer och ser de små detaljerna som gör skillnad i träningen. Ibland är vi inte alla överens och då blir det givande diskussioner och testande av olika strategier.

Det var ett smart drag att hyra ridhus, eftersom Fonzie och Shejpa ska tävla agility i ridhus till helgen, för första gången den här säsongen. Fonzie är Squids morbror och han bor med oss i några veckor medans hans matte jobbar mycket. På så sätt får vi tid att köra ihop oss inför tävlingen. Att hoppa i ridhus kräver lite mera kraft än på gräs, eftersom underlaget är mjukare och hundarna sjunker ner i sanden. På lördagskvällen jobbade vi därför med hoppteknik inne i ridhuset. Det blev en övning i avståndsbedömning eftersom Fonzie har problem med just det. Sedan han kom hit för en vecka sedan har vi hunnit med några pass med avståndsövningen och jag ser stor förbättring. Fonzie river sällan hinder, men han är osäker på hur många steg han ska lägga in mellan hinder, vilket gör att han hellre lägger in ett för mycket när han inte är säker. Det gör naturligtvis att han förlorar tid på banan.

Den här osäkerheten visar sig också när vi tränar på hans running contacts. Jag tror att hoppteknikträning är viktigt för hundar som man vill köra running contacts på. Det låter kanske konstigt, eftersom hunden faktiskt absolut inte ska hoppa på balansbommen, men hoppteknik är mycket mer än bara hopp. Om hunden är duktig på att länga och korta sitt steg beroende på avståndet till nästa hinder, blir det naturligtvis mycket lättare att göra samma sak på balansbommen. Ibland måste de länga sista steget på nedfarten för att träffa kontaktfältet rätt, ibland måste de korta sig för att kunna träffa samtidigt som de förbereder en sväng. Eftersom Fonzie har problem med det här när han ska hoppa, ser man samma problem på balansbommen. Han lägger gärna in extra steg för att vara säker på att göra rätt. Han är dessutom lite osäker på nya hinder, så vi har varit runt på några klubbar runt om för att träna på nya balansbommar. Det går framåt, men vi får se hur de går i hans agilityklassdebut till helgen.

Tack till alla underbara tränarelever vi har haft under året. Jag hoppas att vi får se många av er på steg 2 nästa år, och lycka till på tävlingsbanorna och på jakt. Det är alltid lite sorgligt att säga hejdå till en grupp som man har jobbat intensivt med under ett år.

Tack till Anna för att jag får låna fina Fonz

Glöm inte att anmäla er till nästa års tränarutbildningar! Mer info finns under ”kurser” i menyn ovan. http://www.klickerklok.se/hundkurser.php

Vi planerar också en agilitytränarutbildning steg 2. Den är främst öppen för de som har gått steg 1 i år, men om du känner dig kvalificerad får du gärna skicka ett mail till mig, så gör vi en individuell bedömning.

I ett härligt träningsflow

Publicerat av
9

Följetången om bredbandsuppkopplingen fortsätter. Igår skulle den äntligen installeras, men så visade det sig att killen som skulle göra det hade fått helt fel instruktioner av Telia, och var på väg att sätta upp en uppkoppling till en gård på andra sidan Fjugesta (gården hette tydligen Kälkesta, men hade inget annat med oss att göra). När det här uppdagades var det inte mycket han kunde göra, ärendet var tvunget att gå tillbaka till Telia och än har vi inte hört någonting om när nästa försök ska göras…

Som tur är har vi haft några härliga höstdagar och tränat hund istället. Vi har äntligen hittat lite folk som tränar sök här och i tisdags var vi iväg och tränade med ett trevligt gäng från Örebro. Squid har inte tränat på över två månader, men gick väldigt bra. Utan att tveka ut i skogen och upp för berg som en stenget. Både Squid och Pogue var supertända och tog kanske inte alltid närmaste vägen förbi oss på stigen, så det blir till att stoppa dem lite mer i nästa pass. Det var i alla fall glädjande att det funkade väldigt bra att skicka Squid efter ett stopp, tidigare har hon gått bäst om hon har fått köra flying hela vägen. Igår åkte vi till klubben på kvällen och tränade med lydnadshundarna (Pogue, Missy och Squid). Missy fick jobba med tävlingsträning, framför allt fritt följ och dumruta, men också några rutor. Välbehövlig träning! Jag har anmält henne till lydnadstävling den 1 november och den här gången ska vi träna hårt och vara väl förberedda. För Squid var det väldigt nyttigt att träna när det var fullt med liv och rörelse på planen, hon har lite svårt att koncentrera sig när andra hundar springer eller skäller, men det blev riktigt bra i alla fall. Vi jobbar mest med klass I-momenten och framför allt med koncentration och uthållighet. Momenten sitter ganska bra och jag har börjat ta tag i de få detaljerna som saknas – att sitta stilla länge i utgångsställning, avslutet på inkallningen, platsliggning längre stunder och avslutet på stå och ligg under marsch.

Idag åkte vi till klubben igen och tränade i solskenet. Missy fick fortsätta jobba med fritt följ och dumruta i lite tävlingsmässig setting, samt några dirigeringsapporter och en fjärrdirigering. Det går framåt med hennes attityd i de två första momenten, men där ser jag att vi har mycket att göra för att få tillbaka det fina fokus hon hade i våras. Man kan aldrig slappna av med tävlingsträning och uthållighetsträning! Squid var jätteduktig under de två första passen, men sedan tog hon liksom slut. Hon orkar fortfarande inte så väldigt mycket träning innan hon blir trött. Hon har varit duktig på att skilja mellan ligg och stå under marsch under en längre period, men nu tycks det vara svårare igen. Ibland känns det som att det blir bättre om man inte tränar på det… På slutet körde vi lite budföring, det påbörjade vi i tisdags och hon köpte det blixtsnabbt och tycker att det är jättekul att springa frivilligt mellan mig och Thomas och komma i utgångsställning. Då får jag också träning på avslutet i inkallningen, så vi slår två flugor i en smäll.

Shejpa har fått köra korta, intensiva agilitypass nästan varje dag. Jag har satt upp en kul kombination där vi kan jobba på lite olika färdigheter, tyvärr har jag inte något banritningsprogram på den här datorn, så jag kan inte visa den. Huvudfokus ligger på att svänga tight över ett hopphinder, men vi får också med tunnelsug, balansbom, lagerhandling/serpentin, springa rakt fram förbi ett lockande flick-hinder och slalomsug i samma kombination (som faktiskt bara har 4 hinder). Jag testar en ny variant för att kunna köra agility utan godbitar, men utan att tappa fokus och motivation. Vi kör ett kort, intensivt pass med bara lek och när vi är klara springer vi till garaget och så får hon sin middag. Det verkar funka väldigt bra hittils.

Nästa tävling för Shejpa är på Gotland 23-25 oktober och nästa tävling för Missy är 1 november på Tyresö. Jag är superladdad! Drömmålet är att ha båda hundarna klara för SM efter de tävlingarna. Imorgon är det sökträning igen, det ser jag verkligen fram emot!

Shejpa – Svensk Agilitychampion!

Publicerat av
23

Japp, det blev full utdelning på tävlingen i Bollnäs idag. Inte nog med att Shejpa tog sista certet i agilityklass (genom vinst), hon tog också certet i hoppklass (genom en tredjeplats, två tiondelar efter vinnaren). Vi har därmed tagit våra cert på tre raka starter i agilityklass och hon blev champion på sin femte start i agilityklass III (i Sverige, vi gjorde några starter under Viking Agility Week i Norge i somras), ungefär ett år efter debuten och med sparsamt tävlande. Hoppcertet var också kul! I Frövi hade vi lite otur med rivningar i hoppklass och när vi tävlade på Snapphanefejden så strulade slalomen i alla lopp förrutom ett. Nu känns det mesta stabilt, men farten måste upp om vi ska kunna hävda oss. Idag var den helt okej, men när man precis har varit på VM och tittat så slår ju inte ”snabbast i Bollnäs” speciellt högt. Ska satsa på fartökning och mer offensivt tänkande inför vinterns lite större tävlingar, det har varit mycket fokus på SM-pinnar och nollade lopp för mig eftersom vi kom in i jakten på SM-pinnarna så sent. Nu känns det ganska lugnt, vi har en hel del starter kvar under kvalperioden och har 3 av4 pinnar i agilityklass och 2 av 4 pinnar i hoppklass (efter 5 tävlingsdagar).

Imorgon är det Missys tur. Det är riktigt skitväder här hemma idag (i Bollnäs var det kallt, men fint) och jag hoppas att det lugnar ner sig till imorgon, har inte lust att se ännu en tävling regna bort, om det är allt för risigt väder kanske jag stryker oss. Det känns inte schyst att ge Missy två sådana erfarenheter på rad, jag har ju faktiskt själv valt att inte träna på att prestera i riktigt dåligt väder, det är det inte värt. Nu verkar det på väderleksprognosen som att det ska regna lite på morgonen, för att sedan klarna upp. Tävlingen börjar tyvärr klockan 8. Jag förstår inte riktigt varför man kallar alla klasser klockan 8 (!) när man bara har en domare och inte speciellt många deltagare. Det har jag aldrig varit med om förrut. Men då hinner man kanske med lite annat innan det blir mörkt i alla fall.

Nu är det höst

Publicerat av
5

Ni får ursäkta att det inte blir så mycket bloggat just nu. Vi har fortfarande inte fått bredband och kan bara komma på internet på Thomas dator. Förhoppningsvis ska vi få både bredband, tv och fast telefon i slutet av nästa vecka. Vi har i alla fall fått svenska mobiltelefoner. Mitt nummer är 0704-163608 och Thomas når ni på 0738-128769. Här hemma har det verkligen blivit höst. Det blåser gula löv runt på gården och dagarna börjar bli riktigt korta. Tur att man har möjlighet att träna på dagtid, när det är ljust.

Jag försöker träna mycket just nu, men tycks ha dragit på mig en förkylning, så resten av dagen ska jag försöka ta det lite lugnt. Nästa helg ska jag tävla agility med Shejpa på lördagen och lydnad med Missy på söndagen. Shejpa har inte tränat speciellt mycket agility sedan Justine-kursen, men nu har det blivit några träningspass. Det mesta funkar bra, så jag måste lägga någon slags plan där jag väljer ut bitar att prioritera och förbättra. Slalom har ju varit en svag punkt på tävling, så även om det fungerar bra på träning, så ska jag nog lägga lite tid där för att öka suget och självständigheten i ingångarna. I övrigt har jag prioriterat fysisk träning med Shejpa, både uthållighetsträning i form av att hon får jaga med hög intensitet varje dag och styrketräning på balansboll några gånger i veckan.

Missy får lydnadsträning och hon är som vanligt galen efter ett litet träningsuppehåll. Som tur är brukar hon ju vara mer balanserad på tävling än på träning, men det kanske man inte ska räkna med. Jag borde framför allt prioritera stadga i positioner med henne. Vi har tränat en del ute på promenad, och där är hon faktiskt lugnare än vad hon är på lydnadsplanen. Inför tävlingen på söndag borde jag också prioritera dumrutan, apportering med dirigering och vittringsapportering. Hon behöver också få någon slags tävlingsträning, med fokus på dumrutan. På tävling tappar hon helt fokus i fotgåendet när vi påbörjar det momentet.

Squid får träna massor, det är verkligen kul att jobba med henne nu. Vi har tränat en del agility och börjat med lite enkla handlingsövningar på låga hinder. Vi har också kört en del hoppteknik. Planen är att fortsätta med hopptekniken och dessutom börja träna lite höjd i hoppen, med målsättning att kunna hoppa largehöjd i kombination om ett par månader. Jag ska också prioritera kontaktfält, både running och nosduttar till gungan. Det har inte blivit så jättemycket lydnadsträning, vi körde igenom klass I-momenten igår och det såg väldigt bra ut. Jag kör lite lydnad då och då, men tror att hon framför allt behöver mogna en del för att bli redo för tävling. Vi har ingen brådska där, jag har ju gott om hundar att tävla med. Squid har många bitar som är mycket bättre än mina tidigare hundar och jag tror att det kan bli kanonbra när hon väl blir vuxen. Mest tid har vi ägnat i fårhagen och det går framåt med vallningen. Det är häftigt att se hur hon utvecklas hela tiden.

Till slut, ett grattis till Thomas som fyllde 30 igår! Han smet iväg till Norge, så vi fick inte firat honom ordentligt, men nu hoppas jag att han snart kommer hem igen!

VM och gratulationer

Publicerat av
3

Då vad VM över för den här gången och jag ångrar inte en sekund att jag åkte hit! Det är så häftigt att se så mycket bra agility och spänningen i hallen under finalerna är helt oslagbar. Jag tror att det är viktigt att titta på världseliten ibland, så att man inte blir insnöad på vad som funkar på lokala tävlingar. Man inser också att framgångar på ett VM inte framför allt handlar om vilken hund som är snabbast och mest vältränad, den viktigaste aspekten är nog förarens nerver och förberedelser inför tävlingssituationen – och en liten gnutta tur.

Speciellt imponerad blir jag av Natasha Wise från England som vann mediumklassen med sin supersnabba border collie (de vann med 4,5 sekunder till tvåan, som också var en border collie). De här ekipaget har utklassat resten av mediumekipagen på två VM i rad. Trots att det går så enormt fort går hunden fortfarande runt lopp efter lopp utan fel. Förra året hade de inte turen på sin sida – domaren dömde vägran i en lite konstig situation precis innan upploppet i finalen. I år gick det hela vägen och det var verkligen välförtjänt. Det måste vara jättesvårt att gå in som ledare och sätta det där sista loppet.

I small vann en finsk tjej som bara är 16 år gammal! Det är också en fantastisk prestation. I large blev det hemmaekipage på både första och trejde plats. Marcus Topps från USA verkar också ha nerver av stål – vinst förra året och en andraplats i år. Susan och Encore fick tyvärr en rivning i början av loppet, och så var de borta ur matchen. Marginalerna är pyttesmå i den här sporten!

Nu längtar jag hem till mina egna hundar och träningen med dem. Mitt flyg går ifrån Zürich strax innan två och nu fördriver jag tiden i den här mysiga staden (just nu på Starbucks). Hemma är jag nog inte förrän sent ikväll.

Jag ska passa på att gratulera några duktiga kursdeltagare också:

Grattis till Bodil ifrån Bergen som har börjar tävla hoppklass med sin unga border collie Kelly. Bodil och Kelly går vår agilitytränarutbildning under året. Uppflyttningen till klass II kom på bara ett par veckor. Vilket flyt! Dessutom har de varit ute och tävlat lydnad igen, med ett förstapris i klass II som resultat. Trean nästa! Bodil har också tävlat agility med sin Ted och tagit vinster i klass III med honom. Vilken månad!

Grattis till Anneli med riesenschnauzer Marte som tog förstapris i klass II i lördags! Anneli och Marte går tränarutbildning steg 1.

Grattis också till Lina och Pejla till förstapris i klass II. De råkade nolla rutan, men vad gör det när de får höga betyg på allt annat! Lina och Pejla går tränarutbildning steg 2.