Squid 6 veckor
5
Ett härligt missförstånd!
Igår flög jag till Arlanda. Från Göteborg. Eva hade missuppfattat och trodde att jag bodde i Göteborg och jag hade inte kollat på flygbiljetten tillräckligt noga, bara noterat tiden. Igår dubbelkollade jag och upptäckte att flyget gick från Göteborg! Jag fick packa snabbt och slänga mig i bilen för att köra till Landvetter. Snacka om att jag är glad över det missförståndet!
Kursen idag har varit kul! Det är härligt att kunna vara inomhus. Alla hundar förrutom en är under ett år gamla, så det blir mycket grundträning. Det tycker jag är jätteroligt och jag ser fram emot imorgon. Både till kursen och till att få träffa valparna igen!
Tråkblogg
Oj, jag har inte varit så duktig på att blogga den här veckan. Är väl lite hösttrött. Jag och Pi är ute på resa igen, vi delar ett rum på Scandic i Stockholm. Imorgon ska vi ha kurs hos Eva Bodfäldt. Pi tycker att det är kul att vara med på resa, är väldigt nyfiken och glad överallt. Det ska bli väldigt kul att hålla kurs imorgon och jag är glad att vi är inomhus. Det var riktigt skitväder hemma igår kväll. Vi hade kurser utomhus, men det var jobbigt i blåst och regn. Jag och Shejpa var på agilityträning med klubben i ridhuset också. Vi fick köra lite dubbelbox, kontaktfält och slalom. Förrutom att hon var lite trött på slutet så kändes det ganska bra.
Pi har fått ett riktigt lydnadspass i veckan. Jag måste verkligen sätta igång och träna nu. Framför allt är det platsliggning vi måste jobba med, men det är ju så tråkigt. Känns lite jobbigt att det bara är två veckor kvar. Missy har kört lite agility, mest balansbommar. Hon utvecklas!
Okej, det här var nog årets tråkigaste blogg. Men nu vet ni att vi lever i alla fall 🙂 På söndag är det dags för valpbesök igen, det ser jag fram emot!
På jakt etter fugl
Det har vært mye lydighetstrening med Pavlov før konkurransen, så det har vært lite fuglehundtrening siden jakten. Denne uka har jeg fått tatt noen gode økter med både Pax og Pi.
Pax har gått noen lavlandsprøver i VK i høst, men manglende trening på lavlandsfugl iår har gjort at han søksmessig ikke har holdt samme nivå som ifjor. Denne uka fikk vi gått på forvillet fasan og han hadde to fine fuglearbeider, et med og et uten reis. Jeg ser at han trenger det for å holde søket og intensitetenpå topp. I første situasjonen forsvant han inn i skogen sammen med makker og vi måtte lete litt. Jeg fant først makker, så oppdaget jeg at Pax sto bak. Det var usikkert om Pax sekunderte eller om det var to selvstendige stander, så vi ba begge om reis. Pax gikk på sporet og ble borte igjen. Jeg fant han i ny stand og så fasanhøna trykke 1/2 meter foran nesa hans. Jeg turde ikke be om reis, så jeg gikk inn foran han, fuglen gikk og Pax var rolig i oppflukt og skudd. Etter utredning apporterte han greit utlagt fugl. Jeg satte han igang igjen, men straks etter var han borte igjen. Han hadde ikke blitt med i marsjretningen og etter litt leting fant jeg han i stand noen få meter bak der vi hadde det første fuglearbeidet. Han reiste presist og var rolig igjen. Etter dette gikk han godt ute på jordene også. Helst skulle jeg jo ønske at han fikk belønning for god reviering ute på stubben, men rapphønsene var borte.
Med Pi har jeg fått noen gode økter med ro i oppflukttrening på due. Hun har utviklet seg siden jakten og fått større jaktlyst, så jeg merket at det er viktig å vedlikeholde sitten. Hun var ganske drøy ved første forsøket, men etter litt repetisjon av grunnøvelser på nært hold var hun fin igjen. Jeg varierer belønningene mellom å la henne se ny fugl eller belønner med mat. Jeg varierer også mellom å ta henne tilbake og la henne sitte lenge dersom jeg ikke er helt fornøyd eller setter henne igang igjen med en gang når hun er komplett rolig.
Igår tok vi oss en tur til fjells. Med tanke på den elendige rypejakta, så trenger hun en felling nå for å bli mer bevisst. Hun går i bra fart, holder god kontakt og revierer tett, men til tider skulle jeg ønske at hun tok for seg mer i bredden. Jeg regner med at dette kommer med tålmodighet og erfaring. Hun er jo ikke 1,5 år engang. I begynnelsen gikk hun et fint medvindssøk uten å finne fugl. Vi støkket to harer og så en rev og hun var rolig. Vi støkket to ryper uten at Pi var i nærheten av disse. Da vi gikk litt lenger opp i høyden og hadde motvind, trekker hun an oppe i fjellsiden. Vi kommer oss opp til henene etter litt klatring og hun avanserer sakte, stadig lavere i ryggen. Det går opp 5-6 ryper presist foran hunden. Rypene letter drøye 10 meter lenger unna på denne tiden enn de gjorde i august og september. Pi var helt rolig på kommando. Da jeg går opp til henne flyr det opp 12-15 ryper like til høyre for oss, men dessverre bommer skytteren. Pax er nå pålitelig nok til at jeg kan konsentrere meg fullt og helt om skytingen, men med Pi vil jeg være på den sikre siden og ha full fokus på hunden. Det er gull verd å ha med seg en skytter når jeg jakter med unghund. Det var synd det ikke ble felling, for det syns jeg Pi hadde fortjent etter å ha bragt oss på skuddhold under disse forholdene. Det var ganske sterk vind og snø i lufta, så uten en dyktig hund er det vanskelig å komme innpå fuglen. Mot slutten av turen ble hun litt trøtt, men jeg er likevel godt fornøyd med henne og gleder meg til mer jakt og trening på senvinteren. Vi hadde ikke med kamera, men her er et bilde fra september:
Agilityträning
Idag var vädret härligt igen, men inte fick jag speciellt mycket mer gjort för det. Som tur var ringde Karine och frågade om jag ville träna. Då hade jag inga ursäkter för att inte gå ut längre. Det blev Shejpa som fick träna idag. Jag ville fokusera på slalom och byggde en liten kombination. Shejpa verkade väldigt trött efter väldigt få repetitioner. Konstigt. När hon var pigg gick det fint i alla fall, men vi måste verkligen träna mer slalom, hon har inte alls det suget jag vill ha längre. Jag har bara kört slalom i kombinationer utan att direkt träna det, och det märks.
Sista passet körde vi lite balansbommar. Varierade mellan att skicka henne rakt fram mellan hopphindren och att låta henne ta något av dem. Det är lätt att tappa styrningen efter balansbommen, det går snabbt och hon söker hinder. Att låta henne gå rakt fram och ta hoppen från baksidan var verkligen en bra övning. I tunneln blev utmaningen att hinna med en threadle ibland och få in henne i motsatt tunnelingång. Jag misslyckades första gången, men sedan blev det bra!
Fenris kontaktfält ser riktigt bra ut, imorgon ska han upp på balansbommen!
Shejpa i slalom
Tankar på natten
Det har varit en blåsig och regnig dag och hundarna har bara fått korta rastningsrundor medan jag har försökt samla energi efter helgen. På kvällen passade jag på att träna gungbräda med Shejpa. Det är tur att man inte har så mycket möbler… Shejpa var jätteduktig i alla fall, väldigt träningssugen efter en helg utan matte. Jag har valt att använda godbitar när jag jobbar med gungbrädan. Det blev för tungt att göra det med bara lek. Däremot har vi fått stora framsteg i lekandet och jag har fått mig många aha-upplevelser när det gäller det där med mat/lek. Framför allt har jag insett hur mycket jag har mutat henne med godbitar. Det blir det stopp på nu. Först bra prestation, sedan lek och efter det kanske det kommer mat som bonus. Jag vill inte att hon ska kunna förutse vad som händer. På träning i torsdags i ridhuset lyckades jag riktigt bra med det. Jag hade kycklinghalsar i stängd ziploc-påse i stängd ficka och jag tror faktiskt inte att hon listade ut det förrän jag tog fram dem. Det var hennes första godbitar på flera veckor. Behöver jag säga att träningen gick fenomenalt bra och att kontaktfälten var grymma?
Har hittat lite trevliga bloggar om helgens kurs.
Tinas blogg
Lindas blogg
Annas blogg
Annars är jag sååå valpsugen just nu. Det är verkligen så spännande att få en ny hund, ett helt oskrivet blad. Jag vet ingenting och jag ser så mycket fram emot allt jag kommer att lära mig. Det är inte framtida tävlingsframgångar som gör att jag längtar efter en ny valp. Det är inte så att jag har tröttnat på hundarna jag har eller att de inte är bra nog (tja, jag hoppas ju att Squid har större talang för vallningen än vad Missy har, det ska erkännas). Både Missy och Shejpa har massor att ge och massor med tävlingar kvar att göra. Nej. Största suget efter ny valp handlar om allt man lär sig. Alla hundar som har kommit in i mitt liv har gett mig så enormt mycket kunskap att det blir till ett beroende. Visst blir tre hundar mycket, men det ska nog gå bra. Jag har ju tid att träna Pi just nu och hon är ju inte ens min hund.
Det ska bli jättekul att verkligen satsa på vallningen, jag är enormt sugen. Vad som händer eller hur det går vet jag ingenting om. Vallningen kan jag allt för lite om för att kunna ha några färdiga planer eller förhoppningar. Jag vet bara att det ska bli jättespännande och att jag kommer lära mig mycket. Squid ska inte bara hålla på med vallning. Planen under det första året blir att lägga en massa grunder som gör att det blir enkelt att komma vidare med vad vi än vill hålla på med. Jag hoppas att vi ska kunna starta i både lydnad och bruks innan vi kommer igång med agilityn på riktigt. Jag märker att det blir en enorm skillnad med hundar som är grundade från början, jämfört med hundar som inte har gjort så mycket. Pi har inte fått väldigt mycket träning, men grunderna hon har gör det lätt att plocka upp lydnaden och förbereda henne inför klass II nu. Jag har många gånger tänkt träna lydnad med Shejpa, men det faller liksom på att hon verkligen inte kan någon lydnad. Det blir för tungt. När jag skaffae Shejpa tänkte jag bara på jakten och det blev inte så himla mycket annat under hennes första år. Det var ett misstag som jag inte ska göra om. För att se till att jag inte glömmer bort brukset har vi anmält oss till Canis Elitgrupp i bruks. Det ska bli väldigt roligt att komma igång med sök- och uppletandeträning igen. Vi håller tummarna för att vi kommer med. Det blir många grenar att jobba med, men jag är övertygad om att min träning har blivit så mycket bättre att de flesta grejerna kommer vara väldigt lätta att lära in jämfört med när jag började med Missy för fyra år sedan. Och Missy har ju faktiskt meriter i lydnad, agility och spår. Dessutom har hon hunnit med en del vallning, tv-framträdande i freestyle och ett nästan tävlingsklart sök. Förrutom tävlingsmeriter har hon också klarat av att gå från rädd och arg valp till social, säker och trevlig vuxen hund. Tänk vad jag kan hinna med på fyra år med Squid med de lärdomarna jag har dragit från Missy, Shejpa, Pi och de andra hundarna som har kommit in i hemmet… Man vet aldrig var som händer med en ny valp, allt jag vet är att jag kommer lära mig nya saker och det ska bli enormt spännande!
Dags att sova… Ska bara övertala småtjejerna om samma sak 😀
En trevlig helg i Sörmland
Usch, vilket höstväder det är idag. Regn och blåst och mörkgrå himmel. Vi hade nog tur med vädret i helgen, när jag höll tävlingslydnadskurs i Eskilstuna. Solen var framme en hel del och det enda regnet kom på natten mellan lördag och söndag. Det var en väldigt trevlig kurs med öppna och ambitiösa kursdeltagare. Trots att det var en tävlingslydnadskurs så kommer man nästan alltid tillbaka till grunderna. Bra grunder gör träningen så enormt enkel, slarviga grunder gör att man inte kommer någonstans. Ofta måste man gå tillbaka helt till början, till hundens engagemang och ansvar i träningen. Är det du eller hunden som tigger om att få träna? Att vara den som behöver be hunden om träning är sällan en bra utgångspunkt. Andra enormt viktiga grundbitar som det slarvas med är belöningsutveckling (och belöningsteknik från förarens sida), självkontroll runt belöningar och shapingfärdigheter.
Pi har varit med mig i helgen. Hon har åkt flygplan för första gången och tog det med stort lugn. Hon tyckte att det var spännande att vara på flygplatsen och flirtade vilt med alla barn hon såg. Vi fick bo hemma hos snälla Linda och blev bortskämda med god mat och trevligt sällskap. Linda var också snäll och tog med mig till Hölö och valparna. Det var ingen hemma där på lördagskvällen, så det blev en snabb visit i hundgården, men det var enormt kul att se dem. Valparna ser friska, glada och jättestora ut 😀 Jag blev enormt förtjust i tik nr 2 (den ljusaste, på första bilden i inlägget med valpbilderna) och det kändes som att det verkligen är Squid, utan tvekan. Men samtidigt fick jag inte sett någonting av personligheten hos valparna och inte testat någonting, så jag väntar med beslutet tills jag har fått träffa dem igen. Ska dit på söndag och då är uppfödaren hemma också.
Såhär efter en kurshelg är man helt slut. Igår när jag kom hem strax innan midnatt var jag så trött att jag inte ens klarade av att få i mig mat och gå och lägga mig själv. Tur att jag har Thomas. Idag känns det inte mycket bättre, så det är nästan så att man kan njuta av ovädret och stanna inne med ganska gott samvete. Tyvärr håller inte Missy och Shejpa med. De har varit hemma i helgen och vill väldigt gärna ut och göra saker…
Stal helt fräckt en bild från gool.se
Webshoppen ligger ute nu! Det finns en länk i menyn ovan. Tyvärr har vi slut på några av de mest populära leksakerna, nya leksaker är på gång och vi hoppas att de kommer om ett par veckor.
Lydighet med Pavlov
Pavlov og jeg har idag vært på Lilla Edets brukshundklubb og konkurrert lydighet klasse 3. Øvelsene har stort sett vært stabile på trening, så vi har stort sett prioritert konkurransetrening og trening på overgangene fra en øvelse til neste. Spesielt øvelsene der man skal levere fra seg en apport til konkurranselederen uten belønning og så konsentrere seg om neste øvelse. Ikke lett for en Pavlov med ”ha-begjær” 🙂
De siste dagene hadde det regnet en masse, så konkurransen ble lagt til klubbens grusbane for å spare på gresset. Vi trakk start nr.1 og varmet opp til fellesøvelsene med å leke en masse med Missys rosa Wubba-kong helt frem til vi skulle inn. Med Pavlov gjelder det å få fokus, og han klarer fint å gå fra aktiv lek til felles sitt og fellesdekk. Felles sitt gikk fint. Vi fikk flytte oss til nye punkter og legge ned hundene. Vi har alle våre rutiner og jeg både teller skritt og tar tiden selv, selv om det er konkurranse. Derfor syntes jeg det var rart at vi ikke fikk beskjed om å gå tilbake da tiden var ute, men da oppdaget jeg at vi var tre stykker som ikke hadde fått med oss at resten hadde gått tilbake:D Så langt, alt vel, poeng 10-10 og springe ut og leke mer med Missys rosa leke.
Dersom jeg ikke hadde vært første ekvipasje i ringen, så hadde jeg tenkt å kjøre sitt under marsj, fryse nese på en post it-lapp på bakken (med tanke på neseprøve) og se etter om de startet med oppsitt eller stå på avstanden. Men Pavlov har vært så fin på både avstand og neseprøve på trening, så vi bare lekte flere minutter og kjørte litt kort fri ved foten før vi gikk inn.
Da vi fikk neseprøvepinnen var Pavlov temmelig tent og forsøkte å hoppe etter posen med pinner, men lot seg roe fint. Fri ved foten kjentes fokusert og balansert. Ikke noe problem at kl.2-programmet kjørte i andre enden av banen. Pavlov elsker apporter, så det var bra at han ikke kastet lange blikk etter kl.2 hundens apportbukk. Jeg løste ikke ut etter fri ved foten, men holdt han ved siden.
Programmet var bra lagt opp, så vi kunne starte med sitt under marsj fra samme punkt som fri ved foten slutta. Pavlov og jeg hadde lukket oss inn i vår boble og jeg så derfor ikke karakterene på noen øvelse underveis. Sitt under marsj gikk fint. Jeg gikk kanskje noe annerledes enn på trening, man vil jo gjerne smugtitte litt på hunden på trening for å kontrollere at den sitter, så jeg ble glad for å se at han satt da jeg gjorde helt om.
Innkallingen har vi baklengskjedet denne uka etter at han plutselig begynte å blande sammen stå og ligg, alt etter hva jeg hadde belønnet mest i det siste. Det gikk på 5 min å kjede med 2-3 testinger. Etter det har han vært stabil og hatt ok fart og delmoment. Skulle kanskje ønske bedre stå på konkurransen, men vi hadde bestemt oss for å gå for sikkerhet og helhet fremfor flashy detaljer. Detaljene skal det pusles med en annen gang. Jeg fikk fortsatt ikke med meg noen karakter, men stilte opp for ruta. Pavlov så den med en gang og var fokusert. Dette har vært en veldig stabil øvelse på trening, perfekt på første forsøket for det aller, aller meste. Pavlov er ikke trent til å selv finne midten, selv om han etter en del ståer i midten har en aning om hvor han skal stoppe. Foreløpig har jeg selv tatt ansvar for å stoppe han i rett øyeblikk. Det blir jo en avveining mellom hundens tempo og hvor bra reaksjon du har trent inn på ståen. Idag reagerte han litt langsommere på ståen, og havnet på bakre streken. Jeg forsøkte en liten finjustering før jeg la han ned, men det ble bare tull. Til slutt fikk jeg lagt han på streken, men største delen av kroppen på utsiden. I tillegg satte han seg opp da jeg gikk mot han. En soleklar 0, her trengte jeg ikke se på dommeren for å gjette karakteren.
Så kom apporteringene. Det gikk fint å fokusere fra den ene øvelsen til neste. Litt dårlige opptak, men det skjer på trening også og er blant de deltajene som har vært nedprioritert til fordel for helheten. Vanskelig å belønne bra opptak samtidig med å gå konkurransemessig videre til neste øvelse…
Neseprøven gikk fint. Det at jeg gjør helt om mens pinnene legges ut er temmelig nytt for Pavlov, det er ikke mer enn noen dager siden vi satt sammen denne øvelsen og kjørt den konkurranselikt. Men han satt stille, søkte systematisk og tok målbevisst opp rett pinne ved første kontakten. Dyktig Pavlov.
Til slutt avstanden. På gårdsdagens konkurransetrening fikk jeg frem en rar sak som bare skjer på konkurranse, først reagerte han ikke på første kommando, så blandet han sammen sitt og stå. Men vi fikk rettet det opp + belønnet første forflytning en masse sent i går kveld ute i regnet. Jeg vekslet uforutsigbart mellom oppsitt og stå og det var 100%. Idag på konkurransen var signalkontrollen fin og sikker og han holdt posisjonene bra i de 5 sekundene som regelverket krever. Han flyttet seg frem en smule fra stå til sitt. Her har jeg tenkt å bytte til ny kommando og bare trene inn verbal kommando. Han kan bakoversitten ganske bra, men på sitt-kommando har han en tendens til å komme frem. Tilbake, inntil og oppsitt. Ferdig allerede? Det gikk veldig fort å kjøre gjennom programmet, helheten kjentes veldig fin og vi hadde det moro. Ok, stikke ut og leke mer. Vi koste oss og lekte ganske lenge, deretter tilbake i bilen og få vann og mat. Jeg var veldig glad og stolt over Pavlovs fokus og engasjement. En liten tanke til Maria Hagström her! Bra trening hjelper faktisk. Men resultatmessig må jeg innrømme at jeg var litt skuffet over å nulle en fireverdig øvelse. Spesielt når jeg fikk høre fra publikum at det fra deres vinkel faktisk så ut til at Pavlov var på innsiden på første forsøket! Ergerlig!
Dette var jo bare vår 3. lydighetskonkurranse totalt og jeg hadde jo håpet å bare kjøre klasse 1-3 én gang hver… Men jeg hadde et lite håp om at det kunne holde til opprykk likevel, men siden jeg ikke hadde noen aning om resten av karakterene måtte jeg innstille meg mentalt på å gå en ny konkurranse neste helg. Jeg var første hund ut og måtte vente hele dagen på premieutdelingen. Jeg husket ikke de nye koeffisientene i kl.3, men forsøkte å regne meg til hvilken snittkarakter vi måtte ha for å klare opprykk med 40 tapte poeng. Nei, det var vel bare å gi seg og avvente.
Den som venter på noe godt venter ikke forgjeves heter det, det ble 259 poeng, opprykk til elite og vinner av klassen. Som vanlig på Lilla Edet vinner man en masse toalettpapir av merke ”Edet”, men Pavlov fikk også tyggeben og far fikk pokal. Veldig hyggelig. Moro var det også at vi var to nordmenn øverst på pallen, Anne-Marit Tråholt med sine flinke rottiser kom nemlig på 2.plass.
Karakterer:
Felles sitt 10
Fellesdekk 10
Fri ved foten 9 (veksler posisjon)
Sitt under marsj 10
Innkalling 8,5 (noe langsom stå og ligg)
Ruta 0
Apport over hinder 9 (slurvete opptak, skjev sitt)
Metallapport 9 (slurvete opptak)
Neseprøve 10
Avstanden 8,5 (noe fremdrift)
Valpar
Lydnadslimpa
Idag har det varit fint väder och jag tränade lydnad i bara t-shirt. Pi är så enormt duktig just nu. För en vecka sedan hade vi knappt kommit igång med klass II-momenten, nu kan vi nästan alla. Pi har jättefint fokus och härlig attityd. Som att träna en border collie, bara lite klokare och mer lättlärd 😛 Idag gjorde vi hoppet tävlingsmässigt, fjärrdirigering på 10 meter med bara verbala kommandon och körde en kedja med fritt följ, ligg under marsch och inkallning med ställande. Inkallningen är fortfarande lite ny, ibland blir tempot lite lågt och ibland blir det lite för högt. Men stannar gör hon för det allra mesta i alla fall. Hon börjar få riktigt sug till rutan, det är kul! Däremot har jag haft lite problem med att hon stannar för långt till höger i rutan, men det börjar nog lösa sig. Gud vad kul det känns med det här lydnadsprojektet nu! Måste bara se till att tävlingsträna, köra många platsliggningar och komma ut i nya miljöer och träna…