Inomhusagility och vallning

Dagen började med lite mulet väder. Tänk vad snabbt man blir bortskämd med solen. Som tur var hade vi ju planerat in två timmar i AH-hallen i Karlskoga. För Shejpas del var planen att köra kort och intensivt och ge henne en överraskningsbelöning. Det blev mer överraskning än jag hade tänkt, och jag tror att det blev extra bra då. Vi körde en enkel U-bana med fem hopp, en tunnel och en balansbom. Thomas kastade leksak efter sista hindret och så kampade vi och sprang sedan gemensamt ut till bilen för att äta hennes överraskningsmat (som till och med var så hemlig att den hade åkt i en annan bil än Shejpa). Fast jag hade glömt bilnyckeln inne. Så vi gjorde om det hela efter en kort paus. Då hade hon ännu större fart och bättre hoppteknik (hon misslyckades med avståndsbedömningen en gång i första rundan). Ny leksak kastades och när vi kampade sa jag ”varsågod” och vi sprang ihop ut till bilen där hon fick sin mat. Perfekt!

Squid fick göra mycket, kanske för mycket. Först tränade vi lite targeting på gungbrädan. Hon har inga problem med att den rör sig eller låter, men det var några detaljer som jag ska jobba med hemma innan nästa pass i hallen. Hon har ju mest gjort nosduttar i trappa, så hon har lite problem med att fatta att tassarna ska i marken och inte får vara kvar på hindret när det är så liten höjdskillnad. Dags att plocka fram en planka hemma att jobba med. Lite bättre fokus neråt och bättre signalkontroll behöver vi nog också tills nästa gång. Vi körde sedan ett pass med running contacts på balansbommen. Det var inte alls lika bra som förra veckan, och jag fick gå tillbaka till att köra enbart nerfarten och sväng-övningar. Är ganska säker på att det beror på att hon behöver mer regelbunden träning. Förra veckan, när hon var nästan perfekt, hade hon tränat dagen innan (och då var det betydligt mer varierade prestationer).

Hon fick också två korta pass med hoppteknik, höjdövningen. Jag tycker att hon hoppar enormt högt, men förrutom det, så ser det ganska bra ut på filmerna när jag har tittat på det i efterhand. Jag tror kanske att hon hoppar av lite tidigt ibland, men det tycktes bli bättre under passet. Vi avslutade med ett pass 2×2-slalom. Jag la på den andra porten och det gick kanonbra. Hon var lite trött, så jag ska köra ett pass till med samma upplägg (3 meter mellan portarna, alla ingångar) när hon är mer intensiv, innan vi går vidare. Vi avslutade med lite vallning ute i solen. Jag var nog lite slut i huvudet, så jag var ingen jättebra tränare. Men hunden var duktig, om än med lite för högt tempo…

Nyheter

Jag känner att vi är lite dåliga på att göra reklam för våra nyheter. Kurserna fyller upp sig och varorna tar slut, men självklart ska alla ni som läser bloggen få en chans att få reda på vad som händer.

Hoppteknikkursen med Vappu Alatalo i slutet av februari blev ju tyvärr inställd på grund av snöovädret. Vi har bjudit in henne igen och vi kan vara säkra på att slippa snö den 12-13 juni. Läs mer här.

Valplägret i juni är fullt med valpar och unghundar vars ägare vill att de ska få bästa möjliga start på tävlingskarriären. På grund av det stora intresset har vi satt upp ett läger till för valpar mellan 2-12 månader. Den här gången blir det 3-5 augusti. Läs mer här.

Vårt sökläger i juni var också väldigt populärt, och vi har tagit in en extra instruktör, nämnligen Cecilie Køste, författare till boken ”Sök i teori och praktik”. Övriga instruktörer är Ulrika Norell och Lotta Könberg från Canis hundskola. Det finns alltså några platser till att kapa för er som är intresserade av bruksträning med hjälp av klickerprinciper. Läs mer här.

I april startar vi också en grundkurs för er som bor lite närmare. Det blir sju torsdagskväller under våren. Vi har också en helgkurs för er som är sugna på grundträning, det blir den 22-23 maj. Läs mer här.

Igår kom en ny laddning leksaker hit, med några nyheter som jag tror kan bli storsäljare! Kolla in shoppen nu!

SuperSquid!

Idag tränade vi i ridhuset igen. Shejpa verkade lite trött efter gårdagen. Hon klarar kanske inte att träna dagen efter ett så tungt pass som vi hade igår. Jag borde ha kört något eller några väldigt korta pass och sedan lagt av, om hon ens skulle ha tränat. Men det är svårt med Shejpa, man vet aldrig riktigt vilket humör hon kommer att vara på. Hon var i alla fall mycket mer fokuserad idag. Jag hoppas att det inte var det som gjorde att tempot gick ner. Shejpa fick börja med att växla mellan en distance grid med avstånd på 17-19 fot (I 6 I 6 I 6 I 18 I), det var 18 fot som var problemet igår, och en distance grid med slalom i olika vinklar på slutet. I hennes andra pass körde vi åttan från igår, med slalom i mitten. Jag tror mycket på att lägga in slalom i hoppteknikövningar, det märks att det är svårt för henne (det ligger en leksak på andra sidan slalom, men hon måste välja att gå in rätt i slalom och slutföra korrekt för att få den) och jag tror att det kan öka både värde och kunskaper.

Squid var dagens superstar! Jag tror faktiskt aldrig att hon har varit så fin att träna. Hon fick börja med lite träning med fokus på att få henne att hoppa rätt över ett högt hinder (I 6 I 6 I 9 II) och hon hade kul! Hon hoppar fortfarande lite högt över hindren, men det kommer sig nog med erfarenhet. I hennes nästa pass fick hon köra åttan och hon var så grym! Helt otroligt fin. Massor med driv och så självständig, samtidigt som hon reagerar på väldigt små signaler. Till slut körde vi också ett pass med slalominlärning. Det blir ju lite sällan, men idag trillade polletten ner på riktigt, så nu ser jag verkligen fram emot att gå vidare! Imorgon blir det träning i AH-hallen för tjejerna, ser fram emot det!!

Intensiv helg

Först och främst vill jag tacka för alla snälla kommentarer i bloggen och på Facebook. Beslutet att låta Missy få ett mer innehållsrikt och socialt liv hos någon som verkligen uppskattar henne känns jättebra. Rapporterna från Bergen är positiva och Simen, René, Oliver och Missy verkar ha det kul ihop. Själv har jag haft en innehållsrik helg. Hela helgen har vi haft shapingkurs och det har varit härligt att kunna träna ute på planen i solsken, utan att det blir för kallt. Inga frusna fingrar! Det har varit en jättebra helg och jag har hittat några bloggar om den ute på nätet. Gå till Ida, Linda eller Johanna för att läsa mer om kursen.

På lördag eftermiddag åkte Shejpa och jag till Linköping för att tävla agility. Målsättningen för tävlingen var att utvärdera var vi står och vad vi behöver träna på. Det blev plågsamt uppenbart: Fokus, kontroll och engagemang. Shejpa använde minst hälften av hjärnkapaciteten till nosen under loppen och fixade inte att hålla ihop huvudet på kontaktfält och i slalomingångar. Jag gillade verkligen banorna och var nöjd med mina handlingsval. De delar av loppen där Shejpa var med mig lite mer gick riktigt bra. Jag blev faktiskt bara jättemotiverad av tävlandet, trots att vi diskade oss på tråkigast tänkbara sätt. Jag vet precis vad jag behöver jobba på, och vi har börjat redan idag! Jag har en plan för helgens tävlingar i Rättvik och jag struntar i placeringar och championat, nu är det en långsiktig plan som gäller!

Vi hade sådan tur att vår hoppteknik-coach Vappu Alatalo var med på shapingskursen i helgen, och att hon kunde stanna kvar idag för att ge oss lite privat coaching i ridhuset (vårt närmaste ridhus, som äntligen har öppnat igen!). Shejpa, Squid och Pogue fick en utvärdering av hur långt vi har kommit och nya utmaningar att jobba med. Med Shejpa fokuserade jag naturligtvis mest på hennes fokus och engagemang, med goda resultat. Hon fick också göra en del olika hoppteknikövningar och hon klarade de flesta med glans. Hon hade svårt att anpassa sina steg fram till ett hinder när avståndet var 18 fot, så det blir en sak vi ska jobba på framöver. Vi jobbade ganska mycket med en övning där hunden får jobba med att svänga, samtidigt som de kommer med fart in och ut ur svängen. I den övningen blir det även lite handling, som en 8:a helt enkelt. Där jobbade vi också lite med en riktigt tight sväng tillbaka över mittenhindret, någonting som Shejpa ofta har problem med. Första gången gjorde hon en hyfsad sväng, men som vanligt utan att lägga in ett extra steg innan hindret. Andra gången fixade hon det perfekt! Det kanske inte låter så stort, men jag har verkligen haft problem med att få henne att vilja anstränga sig så mycket. Nu har jag en övning där jag förhoppningsvis kan arbeta med det tills hon väljer den lösningen varje gång.

Jag har upplevt att Squid lätt får problem när det blir höjd på hindren, hon hoppar högt och lite ansträngt då. Vi fick tittat på problemet, men nu känns det som att jag har bra verktyg att arbeta med nu. Squid jobbade jättebra och Vappu var väldigt nöjd med hennes kunskaper. Hon hade en bra teknisk grund och lärde sig snabbt. Hon är en mycket mjukare typ än mina tidigare agilityhundar och reagerar mycket snabbare och tidigare på mina signaler. En jättebra sak, men hon måste också få mer självförtroende över höga hinder och komma på hur man tar sig över dem på rätt sätt. Jag är i alla fall kanonnöjd med henne idag. Hon jobbade så mycket bättre och längre än vad hon har gjort tidigare och visade en massa lovande sidor! Pogue fick också göra en del och han hade också jättebra stil. Vi får se om vi kan få husse att satsa mer på agilityn i framtiden.

Missy mot nya äventyr

Igår fick världens bästa Missy ett nytt hem. Hon har flyttat hem till Simen i Bergen. Det var ett ganska svårt beslut att ta, och det grundar sig på att Missy inte kommer överens med andra tikar här hemma. Först var det Thomas rottweiler Pia hon slogs med, på liv och död. Nu är det hon och Shejpa som inte kan se varandra (och så har det varit i 1,5 år). Hon hade säkert kommit på kant med de andra tikarna också, om vi hade låtit dem umgås. Det har betytt att Missy har fått bo på egen hand den senaste tiden, och det är ju inte speciellt roligt för henne. Simen har en yngre flat-hane hemma, och Missy verkar komma bra överens med honom. Simen och Missy ska träna lydnad och agility och jag är övertygad om att de kommer att ha det jättekul ihop. Missy har ju haft rädslor och aggressioner som ung, men nu tycker jag att hon fungerar riktigt bra. Det är så klart lite tråkigt att behöva omplacera en hund som man har kämpat så mycket med och kommit så långt med. Det är ju nu hon verkligen kan fungera riktigt bra. Men samtidigt är jag mest väldigt glad över att hon har fått ett så bra hem, och att hon kan göra någon annan glad genom att vara en mysig familjehund och en häftig tränings- och tävlingshund.

Lycka till Simen och Missy!

Agility och vallning i Karlskoga

Solen har varit framme idag också, men vi gömde oss ändå inne under några timmar mitt på dagen. Sol i all ära, men träning på konstgräs i en uppvärmd hall är faktiskt oslagbart på vintern (även om jag tror att jag klagade över att man blev så varm av att träna där…). Vi var alltså i AH-hallen och tränade igen. Själv tränade jag bara agility idag. Shejpa fick träna lite kombinationer med slalom, gungbräda och balansbom. Hon kändes inte alls i form i början av passet, men det kom sig. Jag måste vara jättenoga med mina pass med henne, för att behålla engagemang och fart. Färdigheterna kändes rätt bra, kontaktfälten var fina och slalomingångarna fungerade bra.

Squid fick träna lite kontaktfältsbeteende på gungan och springande kontaktfält på balansbommen. Vi började träna lite balansbom hemma igår, efter ett uppehåll på många månader. Idag körde vi hela balansbommen i hallen och hon träffade nästan vartenda perfekt. Kul att komma igång med lite agilityträning igen! Squid har haft stora problem med att titta på när andra tränar agility och det fick vi tränat lite på idag också. Det gick långt över förväntan och jag blev väldigt hoppfull! Man kanske vågar ta med henne på någon agilitytävling till sommaren. Efter agilityträningen gick vi ut i solen och vallade lite. Squid klarade av att hålla huvudet kallt på nya, rörliga får och lyssnade jättebra. Nu börjar hon verkligen bli styrbar, tar både höger- och vänsterkommandon korrekt nästan varje gång. Jag längtar verkligen till våren, när det blir lite bättre träningsmöjligheter. Förhoppningsvis kommer vi ut på något vallhundsprov till försommaren.

Agilityträning – Bättre sent än aldrig

Igår vaknade jag och var riktigt deppig. Det snöade vilt, och planen som blev plogad i fredags (precis när jag åkte till Stockholm över helgen) snöade igen, redan innan jag hann använda den. Man är ju enormt trött på snö just nu. Visserligen blir det ljust och rent och jag har väl egentligen inget emot snön, så länge det kunde låta bli att komma mer hela tiden. Idag var det lite lättare att vakna – strålande sol! En sådan här dag får man verkligen vårkänslor. Ännu bättre blev det ju av att Thomas och våra två praktikanter fixade i ordning planen och bar ut lite agilityhinder.


Praktikanterna Frida och Josefine

Jag har inte fått till någon ordentlig agilityträning sedan innan lucia. I början av året var det så himla kallt, och sedan stängde de vårt ridhus på grund av all snö som låg på taket. Lite torrhandling och lite hoppteknik är allt vi har fått till i år. Inser att vi är betydligt sämre förberedda än många andra, som tycks ha lagt in högväxel i träningen så här mitt i vintern. Det är tävling i Linköping på lördag kväll, får mest se det som en utvärdering av vad som funkar och vad som inte funkar. Andra tävlingar inplanerade ganska snart är Rättvik nästa helg och Gåsahoppet i Skåne till påsk.

Idag fick vi tränat lite i alla fall, och jag prioriterade balansbommen, som vi inte har tränat sedan någon gång i höstas. Jag har tyckt att Shejpa har börjat slarva lite på raksträckor, vilket kanske inte är så konstigt, eftersom jag knappt har brytt mig om vad hon gör på raksträckor över balansbommen sedan jag lärde in den. Satte upp en Manners Minder (fjärrstyrd godbitutdelare) och lät henne springa mot den, för att få riktigt med fart och tryck över hindret. Det var inga problem, perfekta träffar hela vägen. Kanske är problemet att hon inte trycker på så bra som hon hade kunnat göra på tävling?

Imorgon har jag bokat AH-hallen, så då blir det lite mer agilityträning, på nya hinder. Efteråt vallar vi på nya djur. Perfekt, det behöver vi verkligen just nu! Squid har verkligen utvecklats i fårhagen och det börjar kännas realistiskt med vallhundsprov till försommaren. Men då måste vi ju ut och se till att hon kan vara lika klok på nya får och nya platser, som hon är här hemma.

Vintertips

Det är inte lätt att hitta träningsmotivation just nu. I helgen skulle vi haft hoppteknikkurs med Vappu Alatalo, något som vi verkligen såg fram emot och behövde. Att gå kurs så här på vintern är ofta ett bra sätt att få motivation, men nu blev det inte riktigt så. Vappu skulle komma med tåg från Köpenhamn på lördag förmiddag, men blev först försenad till anslutningen i Mjölby och fick vänta på nästa tåg som skulle gå två timmar senare. Det var också försenat, en sådär 90 minuter. Och när hon väl var på det tåget, fastnade det utanför Hallsberg och stod stilla där i långt över fem timmar (medan Thomas väntade i bilen vid Hallsberg station i många timmar), innan det till slut åkte tillbaka till Mjölby, där Vappu fick vänta på ett tåg tillbaka till Malmö. Vår stackars instruktör reste i 24 timmar och kom ingenstans.

Igår försökte vi träna lite hoppteknik på egen hand i ridhuset som vi hade hyrt för kursen, men det kändes lite för kallt, så det blev bara ett kort pass. Hemma har planen blivit täckt av alldeles för mycket snö, så det blir ingen träning där heller. Hoppas verkligen att jag kan få den plogad snart. Att kunna träna vallning och agilitygrunder (torrhandling, hoppteknik och slalom) har varit min räddning i vinter. Nu inser jag att det snart är dags för tävling med Shejpa igen och våra träningsmöjligheter är ganska dåliga. Vi skulle behöva fräscha upp kunskaperna på de ”tunga” hindrena – slalom, balansbom, gungbräda. Det är tur att det är OS på TV och att jag trots allt börjar få lite vårkänslor: Solen som har gömt sig bakom träden hela vintern, börjar nu orka sig fram på dagarna och skina på vår lilla gård, underbart! 🙂

Egentligen ska man ju inte klaga, det finns ju hur mycket träning som helst som man kan göra inomhus. Tillräckligt med träning för att hålla en sysselsatt under en hel istid. För egen del handlar det nog mest om var motivationen ligger just nu. För att påminna mig själv, och kanske inspirera andra, gör jag här en lista på perfekt inomhusträning:

  • Lär in nya tricks
  • Jobba med signalkontroll
  • Lär hunden luktdiskriminering till vittringsapporteringen
  • Lär in perfekta förflyttningar med låsta bakben till fjärrdirigeringen
  • Perfektionera vändningar på stället och stegförflyttningar
  • Träna hantering inför veterinärbesök och liknande
  • Sittande bakombyten
  • Höger- och vänsterkommando till agility
  • Lär hunden att sätta på sig halsbandet själv
  • Träna platsliggning eller sitt i grupp (jobba igenom alla störningar du kan tänka dig innan utomhussäsongen)
  • Lär hunden burlekar/stationsbeteende
  • Träna kontaktfältsbeteende till agility
  • Bygg upp hundens kärnmuskulatur på balansbollen
  • Träna kryp
  • Förbättra gripande och grepp om apporten
  • Träna på att komma tillbaka med leksaker

Nu blev jag inspirerad i alla fall, och lovar att träna lite mer inomhus med hundarna, det finns ju så mycket att göra!

Trevlig helg med tråkigt avslut

I lördags tog jag med mig Shejpa (som fick följa med eftersom hon höglöpte och inte skulle störa Pogue på den stora tävlingsdagen) och Squid och körde till Öland. Där fick vi bo hos snälla Camilla med familj. Squids uppfödare Mikaela var på plats och höll kurs i vallning för några valpköpare i Ölandsområdet. Vi kunde tyvärr inte vara med på lördagen (när de tränade i ridhus), men fick tränat tre pass på söndagen. Det var jättenyttigt att få träna på nya får och jag ser att vi verkligen måste ut och träna på olika ställen och olika typer av får. Framför allt fick vi hjälp med att komma vidare med flankerna och efter den här helgen känns det som att jag kan styra Squid med riktningskommandon längs hela cirkeln. Det var också jättekul att få se flera av Squids släktingar. Där var Squids kullsyster Lazie, kusinerna Mojje, Jaffa och Jake samt halvmoster Kiwi.

Emenems Kiwi
Emenems Kiwi

Emenems Jaffa
Emenems Jaffa

Emenems Mojje
Emenems Mojje

Emenems Lazie
Emenems Lazie

På måndagen höll jag lydnadskurs för gänget och på tisdag förmiddag tränade Anja, Camilla och jag med Jaffa, Kiwi och Squid i fårhagen. Det märktes verkligen att hundar och förare hade fått tänka på saken och kunde utnyttja sina nya lärdomar. Kanonbra träning! Efter lunch hos Anja började vi köra hemåt. I en backe mellan Motala och Askersund upptäckte jag blåljus längre fram och försökte bromsa lätt, men tappade väggreppet och gled över andra körfältet och välte ner i diket. Äntligen kom all snön till nytta! Landningen blev mjuk och jag blev hängande i säkerhetsbältet. Första tanken är naturligtvis på hundarna, men de klarade sig också bra. Det var ju redan räddningsmanskap på plats längre ner i backen, så vi fick hjälp att komma loss ganska snabbt. Hundarna var nog lite småchockade. Först var Shejpa lite sur på Squid och Squid skällde på saker hon trodde att hon såg, sedan var de väldigt lugna och när vi väl kom inomhus ville de leka och busa med varandra och bita i kopplen…

Thomas kom med den andra bilen för att hjälpa oss och snälla Barbro som bor en kvart från olycksplatsen kom och tog hand om mig och hundarna och gav oss lite te och mat. Vad hade man gjort utan vänner? Vi fick till slut tag på en bärgare som drog loss bilen (räddningsarbetarna hade fått den på rätt köl tidigare) och tack och lov gick det att köra bilen hem. Jag var väldigt trött och det var jobbigt att köra hem i snöfallet. Olyckan skedde strax efter 18 och vi var inte hemma förrän vid midnatt. Jag är nog fortfarande lite skakad, men framför allt glad att det gick så bra. Alla klarade sig och bilen blev bara lite buckligare, den gick för övrigt igenom besiktningen idag.

Luktdiskriminering og lysten til å ”lykkes”

På mandag begynte jeg å lære Pogue å frysmarkere post it-lapper med min lukt med tanke på innlæring av neseprøven (vittringsapportering). Igår la jeg til ”luktfrie” lapper (håndtert med plasthanske). Tanken er å splitte opp øvelsen i to deler, først finne min lukt (og frysmarkere som en midlertidig meldingsform), og senere andre del, nemlig apporteringen. Det kan være bra å trene disse to delene hver for seg med hunder som er veldig glad i å gripe eller bære, så de først blir skikkelig gode på å finne rett pinne før de får lov til å ta pinnen. Her et kveldens økt:

Mens jeg holdt på med dette kom jeg på hvor lett det er å belønne halvbra utførelse (som feks 3. repetisjonen på filmen), fordi jeg selv så gjerne vil at hunden ”lykkes”. (Trolig var gulvet kontaminert av min lukt her, så Pogue ble litt forvirret. Derfor byttet jeg sted til neste repetisjon. Likevel hadde det nok vært lurt å ta bort hunden og begynne på nytt istedet for å la han fortsette etter en kort feilmarkering og deretter usystematisk søk.)
Tilbake til saken, ser man litt mer objektivt på treningen, så er det vel ikke å lykkes å belønne noe som ikke er bra? Det føles nok bra for både trener og hund der og da (for det er jo moro å belønne hunder!). Men i fortsettelsen så kan det være frustrerende å feile hunden eller å måtte gå tilbake for å fikse opp i slurv. Synd å si, men hunden presterer sjelden bedre enn vi har lært den og man får det man forsterker.
Så vi er nok både ”snillere” (mot oss selv og hunden) og mer effektive om vi er mer kresne på hva vi belønner (selv om det gjør litt vondt i hjertet og rykker i belønningsarmen;).