Tighta svängar: En tydlig signal

Om vi vill ha snäva svängar räcker det inte med att hunden har en bra styrka och teknik. Handlern måste också ge en tidig, tydlig och konsekvent signal som förbereder hunden på svängen. För att kunna svänga snävt måste hunden lägga in ett (ibland flera) extra steg, viktförskjuta och välja avstampspunkt riktigt nära hindret. Att ge hunden information om svängen vid avstamp, eller i luften, leder inte till en snävare sväng och skapar ofta rivningar.

Det vanligaste problemet är att hunden får informationen för sent och därmed inte kan anpassa tekniken till den snäva svängen. Personligen vill jag gärna ge hunden informationen så fort hunden landar från hindret innan. Allra senast behöver hunden informationen ett steg innan avstamp.

Signalen måste också vara så tydlig att hunden inte kan missförstå den. Själv har jag två typer av signaler – en kroppssignal och en verbal signal. Kroppssignalen är att jag bromsar in kraftigt, eller att jag står stilla i linje med hundens avstampspunkt. Den verbala signalen är ”back” eller ”sväng” beroende på riktning på svängen. En annan typ av sväng-signal (som jag inte använder) är att man påbörjar framförbytet tidigt och vänder kroppen mot hundens hoppriktning. Den verbala signalen använder jag framför allt när jag inte kan vara riktigt tydlig med kroppen (om jag till exempel ligger långt efter hunden, eller om jag ska bakombyta).

Jag tycker att det är viktigt att svängsignalen inte överanvänds, det vill säga att jag inte använder den för att snäva till ”vanliga” svängar där hunden inte ska svänga så snävt som möjligt tillbaka. Jag försöker också tänka på att inte använda min sväng-signal (kraftig inbromsning eller stillastående förare) i situationer där jag inte förväntar mig ett extra steg, samling och snäv sväng tillbaka. Situationer där det är lätt att göra det är när hunden är på väg mot en tunnel (hundarna har ofta så bra tunnelsug att man kan bromsa tidigt utan att de vägrar) eller när hunden är på väg mot slalom (lätt att bromsa omedvetet för att hjälpa hunden med ingången).

Hur visar du din hund att det är läge att lägga in ett extra steg, viktförskjuta, ta avstamp nära hindret och svänga snävt runt hinderstödet? Eller är du alltid i position för att stolpa (trycka hunden runt handlerns kropp) hunden så att svängen sker innan hindret och hoppbågen blir längre?

Tidigare inlägg på samma tema:
Tighta svängar på agilitybanan
Tighta svängar: Fysisk förmåga 

 

 

Tighta svängar: Fysisk förmåga

Att svänga snävt över ett hopphinder kräver en del fysisk förmåga av hunden. Hen måste ha både muskelstyrka och mekaniska färdigheter för att klara av det. Ett snävt hopp kräver att hunden går in riktigt nära hopphindret och tar avstamp bara några decimeter ifrån det. För att klara av att ta av så nära hindret och ändå komma över den höga bommen måste hunden vara duktig på att flytta sin vikt till bakdelen och använda bakbenen som en fjäder. En hund utan viktförskjutning får inte till några snäva svängar. Eftersom hunden inte bara ska ta av och landa nära hindret, utan också svänga, är det det inre bakbenet som måste skjuta ifrån kraftigast. Hunden kan alltså inte fördela vikten jämnt mellan bakbenen.

I luften måste hunden vara flexibel i ryggraden och böja den. Landningen måste vara stark och mjuk. Frambenen fungerar som stötdämpare (även här är det det inre benet som tar den största belastningen) och bakbenen kommer snabbt in under kroppen för att skjuta ny fart. En dålig landning gör att hunden tappar all fart och måste starta från noll igen.

Självklart påverkar hundens kroppsbyggnad möjligheterna att utföra de här rörelserna på ett bra sätt. En hund med dåliga bakbensvinklar eller för lång rygg kommer få svårt att viktförskjuta och använda bakbenen för frånskjut. En hund med dåliga frambensvinklar har svårt att ta emot stöten i landningen. En hund med stel rygg får svårt att böja ryggen i luften. Skador eller ömheter kan också göra att hunden får problem att svänga tight. Om hunden har ont i ländryggen får man till exempel ofta problem med viktförskjutningen.

Den här fysiska förmågan tränar vi upp genom generell fysträning och hoppteknikträning. När det gäller den fysiska träningen handlar det om att bygga muskler både för kraft (till exempel starka lårmuskler för ett kraftfullt frånskjut i upphoppet) och muskler för stabilitet (kärnmuskulatur som gör att hunden ”håller ihop” igenom hoppet). Det handlar också om att se till att hunden är flexibel i ryggraden och att hen kan böja den lika bra åt båda hållen.

När vi tränar hoppteknik använder vi många olika övningar för att lära hunden de olika delarna. Avståndsbedömning, avstampspunkt, viktförskjutning, vinkel på upphoppet, landning, att hoppa i sväng etc. Utan både styrka och kunskap hos hunden spelar det ingen roll hur bra vår handling är – hunden kommer ändå inte att kunna klara uppgiften på ett bra sätt. Man kan kompensera genom att trycka hunden bortåt för att ge hunden en avstampspunkt där han inte behöver samla sig lika mycket och/eller svänga i luften. Det kallas ofta för stolpning. Själv föredrar jag att låta hunden välja avstampspunkt utan att jag stör den med min kropp, men ibland kan jag se att hundarna själva väljer att kliva ut lite för att få en enklare hoppvinkel. Hoppteknik- och styrketräning syftar inte bara till att få hunden att svänga tight för att spara tid, utan också för att hunden ska hoppa och landa på ett så skonsamt sätt som möjligt.

Tighta svängar på agilitybanan

Hittills i år har jag haft ganska många handlingskurser. När man pratar om agilityhandling hamnar fokus väldigt ofta på tighta svängar. Idag tänkte jag skriva lite om hur jag tänker kring tighta svängar, men först måste vi kanske fundera på om snävast alltid är snabbast… Det är omöjligt att svänga snävt utan att tappa fart. Det vi förlorar i fart, vinner vi i väg, så i många situationer är de snäva svängarna att föredra. Det kan dock gå till överdrift, så att vi tar oss långsammare runt banan trots att vi väljer den snävaste vägen. På kurs i helgen diskuterade vi en situation där det var möjligt att få till en rak linje genom att svänga hunden riktigt snävt över tredje sista hindret. Det andra alternativet var en S-formad-linje som handlades som en threadle. Vi provade båda alternativen med Epic och kom fram till att den snäva svängen som skapade en bättre linje faktiskt var 0,2 sekunder långsammare. Det kan naturligtvis skilja sig mellan hundar och vi borde ha tagit tid på flera ekipage, men jag tror ändå att det stämmer ganska bra.

Blå väg var 0,2 sek snabbare än röd.

Vi kan ändå konstatera att vi ofta vill ha tighta svängar. Om vi skulle tillbaka till baksidan av 3 är jag säker på att den röda hunden hade kommit dit snabbare. Vilka faktorer är det som gör att vi kan få de där riktigt snäva svängarna över hopphinder? I veckan kommer jag att presentera tre olika faktorer som jag tror är viktiga. Håll utkik här på bloggen, och kommentera gärna!

Alla inlägg på samma tema:

Hemma igen och ny grundkurs online

Det är skönt att vara hemma igen efter två veckor på resande fot. Solen skiner, valparna har öppnat ögonen och börjat klättra på valplådans kanter, snön är helt borta och vi väntar på våra första lamm. Den här veckan blir det ganska mycket fokus på vallning – vi ska gå kurs torsdag och fredag. Jag har anmält Epic och Jen till lite tävlingar i vår och antar att Thomas gör det samma med Win. Sarek börjar se riktigt, riktigt fin ut och det ska bli kul att se hans utveckling under våren och sommaren.

Igår började vår andra grundkurs online. På grundkursen presenterar vi en ny lektion med film och text varannan vecka och deltagarna filmar sin träning och lägger ut så att alla kan se. Kursen handlar om grundträning, med fokus mot tävlingslydnad. Thomas och jag kommenterar och kommer med tips på vidare träning. Det är 10 deltagare med hund på kursen och många observatörer. Som observatör får man tillgång till alla lektioner, alla filmer som deltagarna med hund lägger ut och alla diskussioner. Man får också ställa obegränsat med frågor på varje lektion. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig som observatör. Se här!

Sportlov i Bergen

Epic och jag har varit på sportlov i Bergen, där vi har tränat agility ihop med Bodil, Mari och Ingerid i fem dagar. I Bergen har de fått en väldigt fin träningshall som vi utnyttjade flitigt. Det var skönt eftersom det regnade fyra dagar av fem. Vi hann med massor av bra träning, goda middagar och spännande diskussioner. Enda nackdelen var att jag bara kunde ha med mig en hund, eftersom vi flög dit. Epic är verkligen fantastisk att ha med sig på en sådan resa. Han verkar fullständigt oberörd av flygresan, slappnar av hur bra som helst ensam i ett främmande rum i ett främmande hus och väntar lugnt på sin tur i träningshallen. Dessutom kan man inte låta bli att smittas av hans obotliga optimism och glädje. Han var så glad varje gång vi kom till träningen. Här kommer en liten video som visar vad vi har sysslat med (det vill säga mest väldigt korta sekvenser och mycket belöning):

På måndag börjar förresten vår grundkurs online. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig som observatör! Läs mer här.

 

Kurs i Råde (Norge)

I løpet av våren/sommeren har vi to kurs i Råde (Norge) hos Rådehund.no .
Den 3.-4. mai handler det om lek og belønningsutvikling, og den 31.mai og 1.juni er tema shaping. Begge kursene går om ettermiddagen/kvelden.
Dette er de to morsomste, men også mest nødvendige tingene vi jobber med for å få den perfekte klikkertrente treningskameraten. Vi begynner med lek og shaping med en gang vi får den nye valpen i hus, men det er aldri for sent for eldre hunder. Det er en helt utrolig opplevelse å se en eldre hund slippe seg løs i lek for første gang, eller se uttrykket hos hunden når den oppdager at den kan ”trene” sin eier til å klikke og belønne ved å tilby atferder.

Agilityuppdatering

Squid, Pogue och jag var i Linköping i lördags och tävlade agility. Viktigaste loppet för Squid var agilityklass 2 och det var det vi började med. Det gick åt skogen eftersom jag fick kalla fötter och fick för mig att stanna henne på balansbommens kontaktfält med kommandot ”tryck”. Vilket hade kunnat vara en bra och säker plan om det inte var så att jag bara har tränat running med henne hela vintern, typ. Hon såg mest förvånad ut och tog ett jätteskutt av balansen och flög in i fel tunnelingång. Dålig planering och orättvis matte!

Pogue var väldigt glad och entusiastisk och sprang med en himla fart i hoppklass 2. Fast slalom ville han inte göra den här gången heller. Vi får nog faktiskt ta och träna lite innan nästa tävling. Hans husse har så fullt upp med elitlydnad och sök att agilityn kommer i sista hand. Pogue har verkligen tänt till och tycker att agility är så roligt, så det vore kul att få tränat honom så att han kan få visa sig från sin bästa sida på tävling.

Till slut var det Squids tur i hoppklass 2. Hon är ju uppflyttad till klass 3, men eftersom det numera är frivillig uppflyttning och vi inte har startat klass 3 än, så startade jag henne eftersom hennes lopp var direkt efter Pogues. Det loppet gick fint, men hon rev ett hinder. Härligt att känna att handlingen sitter och att hon kan göra en riktigt bra tid. Det känns roligt inför debuten i trean om några veckor. Då ska vi försöka att inte riva något hinder…

Squid har två chanser till på agilityklass 2 under februari, vi ska till Borås och tävla nästa helg. I veckan har jag därför prioriterat hennes stoppade kontaktfält och det krävdes inte många repetitioner för att få dem klockrena på träning. Som tur är ska jag runt och hålla kurs i olika inomhushallar i nästa vecka, så vi får säkert till lite mer tävlingsmässig träning innan tävlingen också.

Igår var vi i Hundarenan i Kungsör och gick kurs för Veronica Bache. Det var jätteroligt, även om Veronica nog tyckte att det var lite svårt att ha en regelfixerad gregorian på kurs. Squid skötte sig riktigt fint i första passet, men gick igång på att möta kelpien Jackaroo nära agilityhindren inför andra passet och så tappade hon huvudet lite. Hon har ju väldigt svårt att hantera känslorna när andra hundar kör agility, och den känslan har genom klassisk betingning förts över till vissa andra saker – till exempel Jackaroo. Det är det här som händer på tävling också, hon blir lite som en annan hund. Det här är säkert någonting som många border collie-ägare känner igen. För Squid betyder det mest att hon blir yvigare, mer utåtriktad och svänger sämre. Det måste verkligen vara huvudprioritet i hennes träning. Dels att stärka svängar och värde för mig ännu mer, dels att träna henne i situationer där hon blir lagom upphetsad.

Epic fick köra sista passet och han var så himla duktig! 18 månader gammal slog han Squid på fingrarna i flera sekvenser. Han kändes himla snabb, men var hela tiden uppmärksam och kunde svänga hur tight som helst när det behövdes. En del saker behöver han mer erfarenhet för att fixa riktigt bra, men på många ställen imponerade han mig stort. Jag antar att han kommer att tagga upp flera gånger under året och bli svårare att köra, men han är så cool med att andra kör att jag hoppas att han kan fortsätta vara så eftertänksam och fokuserad.

Idag har Cecilia och jag tränat i ridhuset. Epic har gjort sin första hela gungbräda och att han satte det på första försöket gjorde min dag 🙂 Nu ”kan” han alla hinder och det är hög tid eftersom debuten är om en månad. Det kommer nog krävas fortsatt hårdträning på hinder, eftersom han också ska klara gungbrädan på tävling och inte förväxla den med balansbommen. Squid fick köra balansbom och gunga med nosduttar – som sagt ovan var det inga problem alls. Epic körde running på balansen och jag var riktigt nöjd med sista passet.

Imorgon kommer Kenth Svartberg hit för att prata relation med våra instruktörselever. Helgen fortsätter sedan med instruktörsutbildning och nästa vecka kommer jag att tillbringa mycket tid i bilen. Fjugesta – Göteborg – Oslo – Göteborg – Borås – Fjugesta – Rygge (och sedan flyg till Bergen) är planen för veckan. Håll tummarna för att bilen går bra.

Vi väntar dessutom valpar när som helst. Fly är på dag 63 sett från första parningen idag, men verkar inte ha någon brådska med att föda…

 

Missa inte online grundkurs!

Vår första nätbaserade grundkurs går mot sitt slut och det är dags att anmäla sig om du vill vara med på nästa runda, som startar den 5 mars. Det finns fortfarande några hundplatser kvar, och många observatörsplatser. Under grundkursen går i igenom följande teman:

  • Lek
  • Självkontroll
  • Shaping
  • Fotgående
  • Stå, sitt, ligg,
  • Apportering
  • Signalkontroll
Varje tema presenterar i en lektion med text och film. Deltagarna filmar sedan sin egen träning och Thomas och jag kommenterar och kommer med råd om hur träningen kan gå vidare. Som observatör får du ställa frågor om det du undrar. Vår engelska grundkurs slutade för några veckor sedan, och här kommer några reaktioner från dem. Hoppas att ni hänger med på engelskan:
“I enjoyed all the lessons, the videos and the discussions and learned a lot. I feel so sorry that I did not go for ‘working participant’ as the course offered much more than ‘basics’ in my opinion and the working participants got so much personal feedback and guidance.”
”Dot thrived at the “get it” game! Ran as fast as she could to the food and then ran back to repeat the game instead of running around enjoying herself. I saw her thinking: “A game where I can run away as fast as I can and get rewarded for that, I want more of that” This made a big change in her overall behavior.For me this was the first time that I learned about Premack and I am so glad you taught me this! It made an enormous difference in my understanding in how to cope with her not having time for me. And why raising her was such a struggle without making advantage of the all the fun things behind the end of the leash.

Super to know I could also use Premack in situations where she is scared. I see instant relaxation when I reward her with a small sprint away for having attention and taking food. It really boosts her ego and I can see her grow.”

”This is the best class we’ve ever been in. It’s so good to be able to show some of our best work and get feedback. Being able to re-watch our videos while looking at the feedback helps with the learning. In live classes we don’t always remember what we were doing when we received a piece of feedback. I think the online format allowed for us to get better about self-assessment, which is obviously crucial for students to be effective working on their own.”

Den 5 mars startar vi alltså en ny, svensk grundkurs här på klickerklok.se (om du vill tipsa någon utländsk vän om kursen så startar en engelsk kurs samtidigt på fannygott.com). Du kan läsa mer om den svenska kursen och anmäla dig här.

Squids balansbom

Någonting blev fel när jag lärde Squid running contacts för ett par år sedan. Hon lärde sig att sätta en framtass högt upp (ibland högt upp på kontaktfältet, ibland ovanför det) och sedan flyga tills baktassarna träffade marken precis efter balansbommen. Ibland missade hon kontaktfältet helt, men ofta hade hon en tass precis i överkant. Det stora problemet var nog att jag upptäckte det för sent, jag tyckte att det såg bra ut hela tiden (för det gör det om man inte tittar väldigt noga). När det väl var ett etablerat rörelsemönster hade jag svårt att få henne att göra något annat. Eftersom det inte kändes som att hennes running var säkert så la jag på nosduttar (som hon redan kunde från gungbrädan) på kommando på balansbommen. Det har vi kört på tävling fram tills nu (förutom en gång i en öppenklass där hon gjorde en vacker springande balansbom på kommando). Jag trivs ganska dåligt med stoppen och har velat träna om hennes running och nu i vinter har vi kommit igång lite. Vi har provat lite olika sätt och i veckan hittade vi äntligen någonting som fungerade! Hoppet om att aldrig behöva stoppa henne på en balansbom igen lever! Det lutar åt att jag låter henne springa på vårens tävlingar.

Epic är agilitymyndig!

Idag blev Epic och Win 18 månader och därmed får de tävla agility om de vill. Win har väl inte kommit så långt med agilityplanerna (men desto längre i vallning och lydnad), men Epic hade gärna velat tävla. Det är inga klass 1-tävlingar i den här delen av landet på länge, så Epics debut får också vänta. Jag har anmält honom till Rättvik och Gotland i mars. Vi måste jobba mer på gungbrädan, för den är fortfarande på inlärningsstadiet. Mest handlar det om att jag har tränat för lite, Epic kan nosdutta och han har inget problem med att gungbrädan rör sig och smäller. Vi har satt igång en liten kampanj. Jag ser verkligen fram emot att börja tävla med Epic. Han är alltid engagerad och entusiastisk, men blir aldrig stressad eller övertänd. Och han bryr sig inte nämnvärt om att andra hundar kör agility. En riktigt behaglig hund. Han gör dessutom massor av fina saker och rör sig så mjukt och fint. Jag såg hans bror Hero tidigare i veckan och blev alldeles tårögd av hur fin han var. Jag hoppas att Epic kommer att se lika fin ut när vi börjar tävla.

18 månader idag <3

Det är riktigt kallt här nu, mellan -10 och -15. Vi har ändå lyckats få till riktigt, riktigt bra träning i ridhuset i veckan. En ordentlig uppvärmning gör både hund och människa varma, dubbla täcken på hunden hjälper till och en värmefläkt i bilen gör att hundarna snarare blir för varma i pauserna än tvärt om..