Vårens kurser

Publicerat av
4

Nu ligger många av vårens kurser ute på hemsidan. Jag har gjort om kurssidan en aning så att den ska bli mer användarvänlig och jag hoppas att jag har lyckats med det. Vi tar en omgång med kurser till på Lysaker eftersom vädret inte är så lätt att förutse i vinter (hade vi haft kurs här hemma idag hade nog hälften av deltagarna inte kommit upp för backen) och sedan flyttar vi ut till Son med kursstarter i mars och april. Det blir framför allt grundkurser (för tävlingshundar), lydnadskurser och agilitykurser i vår. I sommar planerar vi också ett agilityläger på fyra dagar. Läs mer under rubriken ”kurs” i menyn ovan.

I helgen var jag hundlös medan Thomas var i fjällen med alla hundarna. Jag åkte till MyDog ihop med Lisa, Mats och Eliver och tittade på agility och freestyle. Det var riktigt trevligt och man träffar som vanligt många vänner och bekanta som man inte har sett på länge. Jag filmade en hel del freestyle, får se om jag (och datorn) orkar lägga ut dem någon gång i veckan. Några program var riktigt sevärda, speciellt imponerad var jag av vinnaren i klass I, en charmig dansk-svensk gårdshund.

Idag var det dags för årets första inomhusträning. Jag har verkligen inte kännt mig speciellt motiverad för att träna lydnad i jul och nu har det kommit en massa snö som gör det ännu jobbigare att få till någon ordentlig träning. Jag började inomhusträningen med att träna min söta setter som ju faktiskt ska bli lydnadshund också. Jag har varit alldeles för dålig på att träna henne. Inomhusträning och tonårssetter var en väldigt bra idé. Hon hade mycket lättare för att koncentrera sig inomhus där det var lagom varmt och lagom med störningar. Vi gick lite fot, tränade på snabba lägganden, inkallningar och platsliggning. Jag tror att jag ska göra det till en vana att alltid ha med henne på inomhusträningen. Det behöver vi om det ska bli något tävlat.

Missy fick också komma ut till slut. Vi började med en apportering med dirigering. Hon var superladdad och började med att tjuvstarta till konen på kommandot ”k” som egentligen bara betyder att man ska se på konen. Men när vi gjorde om momentet var hon kanonduktig! Äntligen hade hon riktigt bra konskick, jag vet inte vad som har hänt, men de var snygga helt plötsligt. Apporteringen var bara klockren. Härligt! Körde lite inkallningar med belöning från Thomas bakom. Tittade på fria följet som verkligen behöver en uppsträckning. Gjorde en dumruta där ställande, sättande och läggande var kanonsnabba – men stadgan i stå och sitt är verkligen under all kritik. Att få Missy att verkligen förstå att man måste hålla alla tassar helt stilla blir vårens utmaning. Vi måste verkligen få ordning på det där. Stadga i stå har alltid varit ett av våra största problem. Fjärren var snygg idag och Missy tyckte att det var jättekul att få träna igen. Nu ska jag bara försöka hitta träningsmotivation och jäklar annamma så att vi kan bli riktigt bra i år!

Luktdiskriminering

Publicerat av
19

Med min gamla hund var vittringsapporteringen det moment som tog längst tid att få stabilt. På något sätt fick jag in osäkerhet i momentet och jag fick både plock i fel pinnar och tugg på tävling. När jag satte igång med Missy valde jag därför att skilja själva luktdelen från apporteringen. Genom att använda post it-lappar kunde jag lära henne att välja min doft i gradvis svårare situationer. Apporteringen lärde jag in separat. Fördelen med att jobba med post it-lappar jämfört med pinnar i början är att de är mindre bitvänliga, men också att det är en extra säkerhet att jobba med någonting som inte alls ser ut som slutmålet (i alla fall när man experimenterar, som vi gjorde). Om det går helt åt skogen med post it-lapparna kan man ju bara strunta i det utan att ha förstört sin vittringsapportering på något sätt.

Många har frågat hur vi lär in luktdiskrimineringen på post it-lappar och hur det blir till en vittringsapportering, så här kommer en snabb steg-för-steg-beskrivning som har fungerat för oss och våra hundar

1) Lär hunden att frysa nosen mot din handflata. Du vill att hunden ska kunna hålla nosen stilla i handflatan i 3-5 sekunder innan du går vidare. Omvänt lockande är ofta smart för att öka tiden.

2) Sätt en post it-lapp i handflatan och låt hunden frysa nosen mot den (utan att bita i den)

3) För över post it-lappen till en vägg. Se till att hunden kan söka upp lappen och markera den i ca. 3-4 sekunder oberoende av din position. Jag föredrar att börja med lappen på en vägg eftersom hunden inte trampar runt i den då.

4) Börja ”gömma” lappen så att hunden sätter på näsan. Se till att bakgrunden och lappen har ungefär samma färg. På Missy räckte det att flytta runt lappen på frysboxen – långt nere, bakom ett hörn, under handtaget etc. För Pavlov klippte vi ner lappen så att den bara var någon centimeter stor för att få honom att sätta på näsan. Man ser ofta tydligt när hunden går från att titta efter lappen till att börja nosa efter den.

5) När hunden använder näsan för att hitta lappen brukar det inte vara något problem att sätta dit några lappar till som störning. Ingen av våra hundar hade något problem med det, men om du får problem kan du testa att köra mer och svårare nosövningar med en lapp och sedan föra in de andra lapparna på lite avstånd. Använd plasthandskar eller medhjälpare för att hantera de ”luktfria” lapparna. Du kan tidigt låta någon annan hantera de lapparna som inte luktar som dig. Våra hundar hade inga problem med det, trots att det var husse som var förare och matte som var ”tävlingledare” (eller tvärt om). Byt plats på lapparna hela tiden, speciellt på den som är rätt. Utmana hunden genom att då och då ”gömma” rätt lapp extra svårt. Om du har använt en minilapp för att få hunden att sätta på näsan är det läge att göra den lika stor som de andra.

6) Placera lapparna på golvet och gör samma sak. I början är det en fördel att hunden startar nära lapparna och är lugn, men efter ett tag kan man också testa så att hunden klarar av uppgiften trots högre stressnivå, du kan tex. låta hunden springa till lapparna, belöna med lek etc. Ta också med lapparna ut. Jag satte dem på en hopphinderbräda så att de satt fast i underlaget. Tänk på att gärna träna när det blåser ute, första gångerna hunden får vittring i näsan genom vinden kan den markera första bästa lapp. Hunden måste lära sig att det inte lönar sig utan att man får kolla vilken lapp det är som vittringen kommer från.

7) Börja lägg till pinnar som störning. Först på lite avstånd, sedan mitt bland lapparna.

8 ) Sätt lapparna på pinnarna. Ta i både rätt lapp och rätt pinne.

9) Variera dig. Låt hunden ibland markera lapp utan pinne (trots att det ligger pinnar på golvet), pinne med lapp eller pinne utan lapp (trots att det finns lappar på golvet).

10) Gå gradvis över till att bara träna med pinnar. Var uppmärksam och bryt hunden lugnt om han skulle plocka i fel pinne. En bra idé som jag fick av Maria Hagström är att låta hunden springa till pinnarna från tävlingsmässigt avstånd, medan du står nära pinnarna och kan se precis vad hunden gör.

11) Lägg på apporteringen. En del hundar apporterar spontant om de inte får klick för nosmarkeringen på en stund. Annars kan det vara en bra idé att baklängeskedja. Kör lite apportering av en pinne (naturligtvis med din lukt på) och lägg sedan på luktfria pinnar. Här kommer det alldeles säkert bakslag i form av plock i fel pinne. Bryt hunden lugnt om det händer och försök hålla träningen stressfri. Undvik att blanda in spring och lek i början.

Lycka till!

Film på Missy på steg 5:

Tränarutbildningar

Publicerat av
3

I år kommer vi att hålla två tränarutbildningar. Målsättningen med våra tränarutbildningar är inte att alla ska lära sig samma sak. Tvärt om. På våra tränarutbildningar vill vi lära dig att använda klickerträning så effektivt som möjligt för att nå dina mål. I grunden ligger ett coachingsystem där du själv sätter upp målsättningar och planer som du genomför under året med vår hjälp – under våra träffar, eller via telefon, video, mail och msn mellan träffarna. Vi vill få fram bra tävlingsekipage och framför allt bra tränare. Trots att träningen blir väldigt individanpassad tror vi att bra tränare behöver få träna på annat än bara sin egen huvudgren, det är utvecklande för båda hundar och förare. Därför kommer vi att ge alla deltagare små utmaningar att lösa under året.

På kursen får du bland annat lära dig

  • Utveckling av belöningar – fart, driv och motivation
  • Shaping – få fram nya beteenden
  • Kontroll, störningssäkerhet, kvalitetssäkring av beteenden
  • Signalkontroll
  • Klassisk betingning i hundträning
  • Kroppskontroll och viktförskjutning för tävlingshundar
  • Uthållighetsträning och kedjning
  • Vardagslydnad med klickerträning
  • Nosarbete – jakt, bruks, luktdiskriminering
  • Foder och näringslära
  • Hundens etologi
  • Inlärningspsykologi
  • Fysisk träning och skadeförebyggande åtgärder
  • Träningsplanering och utvärdering
  • Grundträning i lydnad, agility, bruks och jakt
  • Att träna för tävling. Tävlingspsykologi

Vi har delat upp tränarutbildningarna i två steg. Det ena är för dig som redan har gått Canis klickertränarutbildning. Den är lite kortare och ger dig möjlighet att verkligen komma vidare från grundfärdighetsstadiet. Den andra kursen är till för dig som inte har en tidigare tränarutbildning i bagaget. Den är fyra heldagar längre och går igenom vår träningsfilosofi från grunden. Som det ser ut nu är det två väldigt kvalificerade gäng som kommer starta utbildningarna – engagerade, flitiga och duktiga tränare med höga målsättningar. Det finns platser kvar på båda kurserna, speciellt på steg 1. Vi har tydligen inte varit bra nog på att nå ut till nya kunder. Intresset för steg 2 visar i alla fall att våra gamla elever är väldigt nöjda och gärna jobbar ihop med oss ett år till.

Vi har satt sista anmälningsdag till 15/1 – anmäl dig nu!

Läs mer om priser och innehåll på våra kurssidor (under fliken ”kurser” ovan) eller sicka ett mail till mig på fanny@klickerklok.se, så svarar jag gärna på frågor!

Vinterbilder

Publicerat av
4

Det har inte blivit så mycket träning under jul och nyår. Igår var Karine, Tone och Therese här och vi tränade lite agility, men annars blir det mest promenader och slappande. Jag har lite svårt att motivera mig just nu och vintervädret gör det knappast enklare. Idag var det i alla fall lite sol, så jag tog med kameran ut på promenad:


Missy och Shejpa gör de fulaste miner de kan komma på


Race över åkern


Missy mus


Poserar

Racercocker


Inkallning

Rått nytt år!

Publicerat av
9

Håper at alle har hatt en like trivelig nyttårsfeiring som vi har hatt her ute på landet. God mat, trivelig selskap og trygge, avslappede hunder som gnager kjøttbein av hjort. Det er godt å se på når en hund virkelig koser seg og jobber med et kjøttben, river, sliter, tygger, renser tenner, bruker hele kroppen.

Idag har det vært en stille og rolig dag med papirarbeid, regnskap og planlegging, men også litt hundetrening. Først en joggetur med Pax der vi oppdaget potensielle perler i nærmiljøet som et nydelig tjern og fine skogsstier å sykle på og fin sporskog.
Pavlov har lært seg utgangsstilling på høyre side på klossen, kjørt mer hoppteknikk og one jump og de aller første repetisjonene med 2×2 slalåm.
Pi og jeg har fortsatt sittøvelsene i mange ulike varianter og vi har beundret en stor gråhegre som steg stille og majestetisk opp over beitet.
Jeg har også kjørt noen økter med shaping med alle hundene. Morsomt og givende for hund og trener! Man ser virkelig hvordan hver hund er et resultat av mine trenerferdigheter opp gjennom årene , Pax og Pia er et resultat av min tidligere ville vesten-klikking med masse atferd på en gang, og er ikke like ettertenksomme, mens Pavlov og Pi er flinkere til å ta til seg små biter med informasjon fra hvert klikk. Nå som vi har kommet til 2008 og jeg snart er blitt en gammel mann, så foretrekker jeg nok den siste varianten:)

Ønsker alle hunder der ute et rått nyttår – kjøp Vom og Hundemat hos oss!

Agilitykjeften og en sittende setter

Publicerat av
5

Ok, jeg innrømmer det… Idag har Pavlov og jeg trent agility! (Fornøyd nå, Emelie??) Vi kjørte litt sirkeltrening som oppvarming, utgangsstilling til høyre side på klossen og hoppøvelser. Først litt hoppteknikk over 5 ”grids” og så i ”spindelen” både med et enkelt hopphinder og over oxer. Til min store overraskelse så hadde den langbente hunden ganske bra teknikk over gridsene. Til slutt bygget vi verdi for hopphinder med one jump-øvelser der jeg forflyttet meg ut sideveis og trente på at han skal søke ut mot hinderet. Det var lettere på høyre side, på venstre hånd var han litt mer limt til fotposisjonen. Men det løsnet ganske fort og det tok ikke lang tid før han så ut til å synes at det var moro å søke ut over hinder. Jeg har bestemt med for å bare kjøre med godbiter i begynnelsen og heller få en ettertenksom hund før jeg begynner å kaste leker eller belønne med dralek. For det første så vil jeg ha en ”klok” hund og for det andre syns jeg at det bare er en fordel om det tar litt tid før han blir en manisk Ag-BC. For det tredje så syns jeg godt at han kan springe litt ”langsomt” til å begynne med, for far skal jo henge med også. Jeg kjenner Pavlov godt nok for å vite at gutten kan springe fort!

Pi og jeg har jobbet videre med jaktlydigheten. Målsetningen har vært å få like raske og kontante sitt på avstand som Pax har. Mens Pax alltid har reist fugl for å drepe, så er Pi mer forsiktig. Derfor skal vi prioritere sitt på signal uavhengig av fugl på vingene en stund fremover istedet for å lære henne at fugl i lufta betyr sitt direkte. Da får jeg muligheten til å la henne fortsette noen meter etter oppflukten før jeg stopper henne. Reisen må prioriteres høyere med henne enn med Pax, men dette stiller også høyere krav til en god stopp. Det er mye lettere å stoppe en hund direkte i oppflukten enn om jeg først tillater at hun får gå etter en 3-4 meter. Når jeg har fått en kanonreis er planen å stoppe henne tidligere og tidligere. Nå skal først sitten generaliseres i mange ulike situasjoner og drilles inn på gradvis lenger avstand. Hun begynner å bli ganske bra under søk, men på 50-60 meter og med godlukt i nesa, så stopper hun direkte på signal, men er foreløpig noe treg i sitten. En fin måte å jobbe med sitten er å stoppe hunden mens den er i full fart på vei mot en apport, men dette må ikke overdrives med en forsiktig hund siden man risikerer å få en nølende apportering. Derimot kan man kaste en apport etter at hunden har satt seg og sende hunden på denne om den setter seg bra. På denne måten forebygger du at hunden trekker inn mot deg på stoppsignalet. Viktigst er det å ikke bli forutsigbar, men heller kjøre en masse ulike varianter for å se at hun stopper like bra uansett situasjon.

Juldagen

Publicerat av
6

Då var julafton över och vi har för en gångs skull firat den hemma. Jättehärligt att kunna ha alla hundarna hemma och låta familjen komma hit. Vi blev ett gäng på nio personer som åt julmiddag och delade ut julklappar igår. Hundarna fick hjortben inslagna i julklappspapper och var upptagna hela kvällen. Vi fick fina julklappar, bland annat de vackra förstoringarna som jag visar nedan. Idag är det juldagen och vi har en slappardag hemma innan vi åker till Göteborg imorgon. Sverker och labradorgrabbarna kommer hit när som helst och förhoppningsvis blir det lite träning innan det blir mörkt igen.


Missy slappnar av med en kopp te på juldagens morgon


Fin bild på Shejpa förstorad


Thomas hundar på hedersplats i vardagsrummet/lektionssalen


Min bror Jonathan har fått en setter på huvudet

Husse och matte

När ska man använda klickern?

Publicerat av
13

Olika klickertränare använder själva klickern i olika stor utsträckning. En del använder bara klickern till den allra första nyinlärningen, andra klickar varje gång de har tänkt ge hunden en belöning. Under det senaste året har jag experimenterat med lite olika varianter. Från att klicka nästan alltid när jag jobbade med grundfärdigheter och inlärning, till att nästan inte klicka alls. Det har varit intressant. När jag nästan slutade använda klickern helt, insåg jag när jag verkligen behövde den – och när jag trivs bäst utan.

En del (klicker)tränare menar att klickern är så väldigt svår att använda, att det väldigt lätt blir fel och att hunden lätt får med sig vidskepliga beteenden om man använder den för länge. Det känner jag inte helt igen. Jag hade aldrig de problemen när jag klickade för nästan allt. Delvis är det väl en timingfråga, men också en fråga om vad hunden är van vid. Trivs man med att alltid använda klicker, så är det helt okej för mig. Så länge man inte begränsar sig i sin träning genom att göra det…

Det finns en stor anledning till att jag tycker att det är skönt att ibland lägga bort klickern. Det gäller framför allt när jag jobbar med stadgebeteenden (stå, sitt, ligg etc.), eller beteenden som ska pågå under längre tid (tex. fotgående).  Här är mitt kriterium att hunden ska fortsätta med det hon håller på med tills  hon får frikommando.  Jag kan belöna hunden med godbitar flera gånger under platsliggningen, men  hunden fortsätter med beteendet tills jag säger ”fri” eller ger ett annat kommando. Om hunden lyfter på armbågarna när jag är på väg tillbaka med godbiten, lägger jag tillbaka godbiten i fickan och väntar en stund innan hunden får nästa belöningschans. Godbiten är inte hundens förrän den är i hundens mun och jag inte har en chans att ta tillbaka den. Här väljer jag att inte använda klicker.

Många lär hunden att hålla positionen på klicket, så att man kan klicka hunden under tex. en platsliggning utan att hunden går upp. Det gör jag också, men när det blir fel (hunden reser sig) så får jag och de flesta andra jag har sett, problem. Vi har ju ett avtal med hunden om att klick faktiskt betyder att det kommer en godbit. Att lägga tillbaka godbiten i fickan och gå tillbaka känns inte helt rätt. Alltså gör de flesta ett mellanting. Man fryser rörelsen tills hunden lägger sig ner igen och sedan kommer godbiten. Det här blir väldigt lätt ett mönster. Få hundar slutar helt med att lyfta på armbågarna eller ställa sig upp. Det blir en liten kedja där man först reser sig och sedan lägger sig ner på nytt och får sin godbit. Been there, done that…

Utan klickern slipper jag dåligt samvete och numera klickar jag sällan om jag inte kan garantera hunden godbiten. Jag ser inte direkt några fördelar med att klicka när man ändå håller på med ett beteende som ser likadant ut över lång tid.  I början av träningen kan jag naturligtvis använda en klicker, men då ser jag också i större grad till att jag tar ansvar för att hunden inte gör något oönskat mellan klick och belöning, genom att vara nära och snabb med serveringen.

Det som har varit häftigast har varit att upptäcka när jag verkligen behöver klickern. Jag gjorde mycket shaping utan klicker och kommer fortfarande på mig själv med att glömma den när jag shejpar.  Ibland har träningen känts trög och ineffektiv. När jag sedan plockat fram klickern har det varit en enorm skillnad! Klickern är verkligen en enormt effektiv markör när man har bra timing och vet vad man vill ha.

Numera klickar jag när jag vill markera något speciellt (och det är rätt ofta), i övrigt ger jag rätt mycket tysta belöningar (att belöningen kommer upp ur fickan eller närmar sig hunden är förstärkande nog i många fall, tycker jag) och naturligtvis finns det många andra belöningsmarkörer, tex. ”varsågod” (spring till din avståndsbelöning) eller ”ta den!” (nu får du ta din leksak).