Duktig valp x 2

Igår satt vi i bilen i över 60 mil för att titta på ett fint hus någonstans i Sverige. Den som ändå hade mer pengar… När vi kom hem på kvällen åkte vi direkt till ett nytt ridhus nära där vi bor. Snälla Ingerid har fixat inomhusträning på onsdagar och det var riktigt, riktigt bra. Vi är ett litet gäng och alla som tränar där är våra vänner och elever, så träningen blir bra och individuellt upplagd. Jag var så trött att jag inte orkade träna Shejpa eller Missy, men jag hade med mig Squid in i hallen och fick riktigt bra träning. Vi gjorde många jaktinkallningar och blandade dem med inkallning ifrån lek med andra hundar. Cirkelarbetet börjar bli jättefint, vi har verkligen fått ett genombrott där med flyt och fart. I helgen reagerade hon ju väldigt på hundar som sprang agility, men idag var det lätt att få henne att fokusera på annat istället. I pauserna fick hon sitta med mig och få godis när hon vände blicken mot de springande hundarna. Snart var hon knappt intresserad av att se på dem.


Bild från helgen när vi vilade efter en heldag på utställning

Jag jobbade också lite med att sitta stilla och fokusera framåt. Kvarsittandet fungerar jättebra, men det är värre med att få henne att ta leksaken på kommando. Hon är så himla mjuk att hon direkt tror att hon inte får ta leksaken om jag har stoppat henne en gång. Man märker liksom inte att hon är mjuk annars, eftersom hon är så framåt och orädd, men jag måste verkligen tänka mig för i träningen. ”Oj” slinker liksom lätt ur mig när det blir fel och då rättar hon till sig igen, men blir osäker på om hon faktiskt får gå fram sedan. Jag vill hellre ha en hund som tjuvstartar ibland än en som inte vågar starta. Alltså måste jag tänka på hur jag bryter (med väldigt glad ton) och hur jag tar bort belöningar (låta en medhjälpare plocka upp dem hellre än att jag gör det). Jag är i alla fall jätte, jättenöjd med henne och hur fint hon jobbar och fokuserar i en hall full av hundar som tränar agility.


Och sedan somnade vi

Idag tog vi en tur till en liten skola i Vestby där en av våra elever är lärare. Squid fick hälsa på barnen och sedan tränade vi lite på barnstörningar. Jag har sett henne reagera med jakt-/lekbeteende på springande, skrikande barn tidigare, så jag lät barnen springa i en cirkel runt oss och skrika medan jag belönade kontakt och fint koppelgående. Det var inga problem, förrutom två barn som trillade i leran och blev smutsiga, och efter en stund fick barnen sätta sig ner och hälsa på henne igen innan vi gjorde om det. Det verkar, hittils, som att det är väldigt lätt att vända saker hon blir ”galen” av (agilityhundar, springande barn) till fokus på mig och lugn. Jag planerar att ta en till sväng förbi skolan inom den närmsta veckan och låta barnen leka rädda genom att springa iväg och skrika när hon hälsar på dem – och sedan belöna för att hon direkt tar kontakt med mig när de springer iväg. Jag hade naturligtvis gått mycket mer försiktigt fram med en osäker hund, men Squid verkar inte bli osäker av något…

Valpträning

Det har varit en ganska lugn dag för lilla Squid. Inomhus har vi börjat jobba lite mer med klossen. Hon kommer nu fint in på högersidan med kloss och vänstersidan är på gång också. Ett par träningspass till, så är vi nog klara för att börja jobba med finliret, att alltid välja rätt position vid min sida. Vi har också börjat jobba med att sätta fyra tassar i en skål. Jag gjorde det lite svårt för oss och började med en ganska liten skål, vattenskålen i köket. Egentligen är det ju enklare att börja med något som är enkelt att kliva i med fyra tassar utan att de behöver tänka så mycket på kroppskontroll. Men jag hittade inget sådant och lite utmaningar är ju alltid bra. Vi fick i tre tassar idag och jag ser fina tendenser, så det ska nog gå att få till inom kort.

Utomhus har hon fått göra sin första ”sök”-övning. Nina med Maximus var här och Squid fick springa frivilligt mellan två figuranter (Thomas och Nina) och leka. Det köpte hon blixtsnabbt 🙂 Jag vet inte riktigt när det är läge att börja med lite nosövningar, söka föremål och folk med näsan. Hon verkar ju inte direkt ha någon supernäsa just nu, men jag kan ju testa att lägga ner ett föremål och gå med henne i motvind och se om hon registrerar något. Skulle hon inte göra det är ju ingen skada skedd… Ute gjorde vi också lite cirkelarbete och det börjar kännas lite mer stabilt. Inga blindbyten alls idag. Inkallningen har jag tyvärr mest använt, den fungerar så kanonbra att det är lätt att överanvända den… Imorgon får det bli många jaktinkallningar!

I övrigt har hon varit ensam i vardagsrummet ihop med Pi. Det har hon varit förrut och det brukar gå bra. Hon är ganska lätt att lämna, så länge hon är trött och avslappnad. Hon har också stått i hundgård ihop med Pi medan vi tränade nere på planen. Det var inga problem det heller, jag tror at hon hade fullt upp med att undersöka hundgården och leka med Pi. Pi och Squid är goda vänner och utmaningen när man har så många unga hundar är att se till att det inte blir för mycket bus inne. Oftast funkar det bra. Hon var med oss på en promenad med Pax och Pavlov imorse och jag såg de första tendenserna till vallning, när hon sänkte huvudet och smög på Pavlov under några steg. Hon gjorde det inte mer än några steg, men snart blir det nog mer och då får vi styra upp promenaderna lite mer.

Svängar av balansbommen…

Idag har det varit fint väder och jag har fått tränat en del. Missy fick ett pass med balansbommar på eftermiddagen när Nina var här och tränade med oss. Har beslutat mig för att ta tag i det där med svängandet av bommen på båda hundarna, var lite skeptisk ett tag eftersom beteendet blev sämre när jag jobbade mycket med svängande, och för att de flesta andra som tränar running inte verkar lägga någon tid på det och accepterar stora svängar efter hindret (se bara på hur det såg ut på VM för de med running…). Min största anledning till att träna running är dock inte att ta lättaste vägen, snarare att lära mig så mycket som möjligt om det eftersom jag är övertygad om att det är framtiden. Så nu ska vi ta tag i svängandet igen, springa snyggt med förväntan på belöning framåt kunde ju Missy redan efter en veckas träning, så varför traggla vidare på något som är enkelt?

Med Missy har jag hittat en metod som verkar funka bra, en musmatta på slutet av bommen som får henne att fokusera mer på var hon sätter tassarna. Jag kräver inget speciellt beteende på musmattan, hon behöver inte ens träffa den. Det enda jag tittar efter är riktigt låga träffar (under sista stegpinnen) med tassarna. Musmattan hjälpte till att få upp lyckandeprocenten och jag kunde utmana henne rätt mycket. Tror inte heller att det blir så svårt att ta bort den senare, hon är inte speciellt fokuserad på den. Det här är ingen metod jag hade rekommenderat alla som håller på med running contacts (och vi vet ju inte ens om den funkar ännu), utan något jag trodde skulle passa just Missy.

Shejpa fick också jobba med svängarna, men för henne tog jag fram kycklinghalsar som jag belönade med hos mig, samtidigt som jag var strikt med kriterierna. Jag satte också tillbaka pinnen vid hörnet på nedfarten, eftersom det tycktes funka bra sist. Den här gången ska jag dock fasa ut pinnen lite mer systematiskt. I övrigt var Shejpa riktigt kul att träna och köra agility med idag. En väldig fart och super hindersug. Hon höglöper nu och är kanske på lite bättre humör än vad hon var i helgen. Hoppas att hon kan vara så här när vi ska på kurs för Greg Derrett om några veckor! Jag tar med mig Missy som reservhund om det blir för mycket för Shejpa, Missy lägger i alla fall aldrig in en lägre växel på agilitybanan 😀

Ett annat vinterprojekt är att lära om slalomen på båda hundarna med Susan Garretts 2×2-metod. Mina hundar är tränade med ”vanlig” shaping och jag ser brister i inlärningen. Det är ju lite pinsamt att Pavlov (som är tränad med 2×2, men är mycket mindre erfaren än mina hundar) är så mycket bättre på slalom än Shejpa och Missy… Jag tycker att mina hundar har rätt bra slalom, men på tävling är ju slalomfel mer regel än undantag och de gånger jag har demonstrerat 2×2-metoden på kurs med Missy har jag sett direkt att hon hade haft väldigt mycket nytta av det! Imorgon släpper Susan en e-bok om 2×2-metoden på sin hemsida (www.clickerdogs.com). Jag har fått smygläsa den och den är så bra att man blir helt glad! Den ska enligt uppgift vara rätt billig att ladda hem, men kommer bara finnas där under en kort period (fram tills DVD:n släpps den 10 december). Passa på att köpa den, ni kommer inte att ångra er!

Valpkurs – andra samlingen

Igår kväll hade vi andra praktiska samlingen på valpkursen. Under dagen var vädret blåsigt med lite snö, men det blev mycket bättre på kvällen och det blev riktigt trevligt att vara utomhus. Det var kul att se hur mycket Squid har utvecklats sedan förra veckan, hon jobbade jättefint hela tiden. Det här jobbade vi och de andra valparna med ikväll:

Burlekar
Alla valparna går villigt in i buren och de andra fick i läxa att lägga på omvänt lockande och frisignal för att lära valparna att de ska hålla sig inne i buren oavsett störningar (med dörren öppen) och komma ut på ”fri”. Squid kan redan det, så jag jobbade med att sträcka tiden hon kan stanna i en öppen bur under hela kursen, när vi inte tränade på annat. För första gången stängde jag burdörren när hon försökte gå ut innan ”fri”. Då ville hon inte komma ut på ”fri” heller sedan. Hon är nog en ganska mjuk liten hund. Jag vill ju gärna kunna stänga dörren om hon försöker gå ut utan tillåtelse, men jag vill inte att det ska vara obehagligt för henne. Alltså fick vi starta ett motbetingningsprojekt. När hon är inne i buren och är duktig, stänger jag dörren och släpper godbitar genom gallret. Att dörren stängs leder till trevliga saker. Förhoppningsvis räcker det med lite sådant för att hon ska tycka att det är okej att få dörren i ansiktet 🙂

Omvänt lockande
De andra valparna började med omvänt lockande och målsättningen var att valparna skulle sitta stilla medan föraren lockar med godbitar. Squid börjar bli riktigt duktig på att sitta kvar. Jag kan vända ryggen till henne och stå stilla, springa ifrån henne, kasta leksaker runt henne och berömma henne vilt. Eftersom vi ska på hoppteknikkurs om några veckor är det viktigt att hon kan sitta stilla och fokusera framåt trots att jag är en bit bort, så det jobbade vi en del med. Hon får sätta sig frivilligt, jag går iväg, kastar en leksak några meter framför henne och går ut parallellt med leksaken i sidled. När hon sitter stilla och fokuserar på leksaken varierar jag mellan att gå tillbaka och belöna och att skicka henne till leksaken. Målsättningen inför hoppteknikkursen är att hon ska kunna göra utgångsställning på båda sidor, sitta stilla medan jag går iväg och lägger ut leksaken och sedan springa raka vägen till leksaken mellan hinderstöd.

Inkallningar
Valparna började med inkallningsövningar i förra veckan och nu gick vi vidare med de valpar som klarade av det. Squid började med ett par jaktinkallningar från Thomas. Jag belönar med kamplek hos mig. Sedan gav jag henne tillåtelse att gå och hälsa på en annan valp, medan jag smög iväg. När hon var upptagen med den andra valpen kallade jag på henne och hon kom som ett skott. Vi gjorde om det en gång till och avslutade sedan med ytterligare en jaktinkallning, där jag gjorde ett framförbyte innan hon fick belöningen.

Halsbandsleken
Ett vanligt problem på valpkurs är att valparna börjar leka katt och råtta med sina ägare. De hoppar undan när ägaren försöker lyfta upp dem, ta dem i bilen eller hålla i halsbandet. Att alltid kunna få tag på hunden kan vara en billig livförsäkring, dessutom vill vi gärna bygga värde för grepp i halsbandet eftersom vi använder den manövern för att hindra förstärknig för oönskade beteenden (när valparna blir äldre glider vi ner handen till halsbandet och tar dem tillbaka om de springer före oss när vi går i koppel). Principen är egentligen samma som leken jag lekte med burdörren. Ta i halsbandet – ge en godbit. Ta i halsbandet – bjud in till lek. Ta i halsbandet – låt hunden springa och hälsa. Greppet i halsbandet ska vara positivt laddat. Helst vill vi se att valpen spetsar öronen och ser förväntansfull ut när vi gör det. Jag belönar också hunden för att följa med när jag drar i halsbandet. Jag vill att valpen följer med frivilligt, utan att bli släpad.

Gå fint i koppel
Vi började också jobba med att gå fint i koppel. Med Squid har jag jobbat medvetet med det sedan första gången jag fäste ett koppel i halsbandet. Det är alltid mycket svårare när man får äldre valpar på kurs, som redan har lärt sig ovanor i koppel. En annan fördel med de riktigt små valparna är att de ofta inte har kommit på att man kan springa före och man får många möjligheter att belöna rätt beteende. Har valpen svårt att hänga med vid sidan kan man gärna börja med en följsamhetsövning där man går baklänges och belönar kontakt och riktning mot föraren. Jag föredrar att jobba i ett lugnt tempo där valpen gärna får skritta. Skulle den lilla valpen gå förbi mig byter jag bara riktning och börjar om på nytt.

Susan bloggar :o

Jag trodde nog att helvetet skulle frysa till is innan den här dagen kom, men ibland blir man rejält överraskad! Susan Garrett har börjat blogga. Om hon hinner fortsätta med det blir jag nog ännu mer överraskad, men jag glädjer mig så länge det varar…

På tal om Susan Garrett, så kommer snart den mycket efterlängtade DVD:n om 2×2-slalom. Det verkar också som att hon håller på med något slags nätprojekt på samma tema. Här kommer en liten teaser:

NKK Hamar

Då är vi tillbaka efter en trevlig helg i Vikingskeppet i Hamar. Vi började redan på fredagen, då det var agilitytävlingar i klass I och II. Shejpa var anmäld till både hopp- och agilityklass. Hon började löpa för någon vecka sedan, men i Norge får man som tur är också tävla med löptik. Shejpa löpte ju senast i augusti och det börjar bli lite tröttsamt med så täta löp. Det blir nog kastrering innan hon hinner löpa igen. Dessutom kanske hon stabiliserar sig lite i huvudet utan så mycket hormoner. Det kan i alla fall inte skada. Skulle hon få mer päls och lättare att lägga på sig så är jag den första att tacka… Hon var inte jätterolig att tävla med när hon löper heller. Blev lite mer seg och oengagerad. Hon ville knappt gå utanför ringen. Nosen i marken och snigeltempo i koppel.

Loppen gick ganska bra, även om det inte var riktigt så snabbt som det brukar vara. I hoppklassen missade hon slalomingången. Jag tror faktiskt att hon halkade in i andra porten, så hon får the benefit of the doubt. Mattan var riktigt hal och trots att hon har långa, vägvinnande steg som passar rätt bra på hala underlag, så tappade hon greppet några gånger. Vi fick en helt okej tid, trots att vi fick göra om slalomingången, och vann klassen med 5 fel (det var inte direkt någon mördande konkurrens i klass I medium…). I Norge innebär det pinne, så vi fick vad vi

I agilityklassen var jag lite stressad och hann inte rasta henne innan, vilket var ett misstag. Banan startade med hopp och balansbom. Bommen var inte av det mest stabila slaget och man hör till och med på filmen (filmad från läktaren) hur det smäller i den när hon springer över. Hon blev nog lite störd av det och träffade ganska högt på kontaktfältet. Men hon var i alla fall tveklöst på även om det inte såg ut som vanligt. Slalomingången satt den här gången och a-hindret var fint som vanligt. Gungan har vi tränat en del de senaste dagarna, men Shejpa använde den som raketramp istället. Jag trodde vi fick vägran, men domaren visade fem fel. Och medan jag tittade på domaren tog Shejpa nästa hinder och satte igång att nosa. Jag fick henne tillbaka och tog de två sista hindrena. Sedan satte hon sig direkt utanför banan och kissade massor… Stackars Shejpa som har en så dum matte som inte rastar henne. Kanske var det därför hon hade så bråttom av gungan 😛 Vi kom tvåa, en knapp sekund efter vinnaren, och eftersom vi bara fick 5 fel blev det en pinne till!

Även om hon kändes lite seg och trött av löpet, så fick vi precis det vi ville ha. Två pinnar till och bara en pinne kvar i varje klass innan vi kan gå upp i klass II. Det hoppas jag att vi fixar i januari! Tills dess får vi nog jobba vidare med gungan… Själva beteendet är bra, det ska bara göras varje gång också. Signalkontroll är lite svårt, speciellt när det är så kul med balansbom… Jag längtar tills vi kommer upp i de högre klasserna. Det är så kul att klura på handling och få köra lite mer utmanande banor. Jag gillade generellt den tyska domarens banor under helgen. På lördagen var det klass III, med många av Nordens bästa ekipage på plats eftersom det var nordiskt mästerskap idag. Jättekul och inspirerande att se så mycket bra agility och spännande till tusen blev det idag på mästerskapet! Grattis Sverige till tre guld!

Squid har varit med alla dagarna och enklare valp kan man knappast tänka sig. Hon har sovit hela tiden, rastats under ombyggnaden av banan och tränat/miljötränat/socialiserat korta stunder. Hon är helt oberörd av miljön och älskar allt och alla. Men det var tur att hon sov nästan hela tiden under agilityn, för är hon vaken vill hon väldigt gärna vara med och uttrycker det högljudt! Där har vi någonting att ta tag i direkt. Hemma hos Jørn och Alise, där vi bodde under helgen, har vi fått tränat lite också. Hon har blivit bra på att korsa frambenen och snart har vi fått flyt på att fånga svansen också. Vi har också börjat jobba med stå i form av ett hopp och det lärde hon sig snabbt. Hon är verkligen en härlig valp!

Tokklickande

Hahaha! Jag har haft ett så underbart shapingpass med Squid. Nu när hon har börjat vakna lite har hon börjat erbjuda så många roliga, tokiga saker när hon blir frustrerad, att jag helt enkelt inte kunde hålla mig. Istället för att följa ”kursplanen” så satte vi oss bara ner och klickade för allt tokigt en valp kan komma på. Gud vad roligt det var! Och Squid verkade också tycka att det var fantastiskt kul. Hon improviserade massor och gjorde saker som kan bli otroligt häftiga tricks om vi lyckas renodla dem. Det hon blev bäst på var att sätta bakbenet mot nosen 😀 Jag kommer kanske ångra tokklickandet någon dag, men lite kul ska man ju ha också. I värsta fall får jag en hund som slänger sig ner i ligg och erbjuder tokiga saker så fort hon inte förstår vad hon ska göra… I bästa fall lyckas jag fånga riktigt häftiga rörelser som en vuxen hund aldrig skulle komma på tanken att erbjuda, och så är vi igång med en massa häftiga tricks. Samtidigt som vi naturligtivis kommer få till allt det seriösa också…

Härlig dag!

Det har varit en härlig dag! Soligt och skönt på dagen (som tyvärr är alldeles för kort nu för tiden) och kvällen har varit mild och stjärnklar och inbjudit till träning i elljuset. Det här har faktiskt varit Squids första hemmadag, där vi inte alls har lämnat gården på hela dagen. Istället fick hon följa med de stora hundarna på en dryg halvtimmas promenad. Hon har fortfarande inte börjat jaga eller valla de stora hundarna, så då får hon bara hänga med. Hon har också varit med ute på planen och tränat på cirkelarbete, det går sakta men säkert framåt. Inomhus har vi jobbat med lite shejping. Äntligen har jag fått lite mer vilja i henne och hon blev frustrerad och bjöd mer istället för att bli passiv och lägga sig ner. Vi har jobbat med att kliva upp med två tassar på en liten kloss och med att hålla fast leksak med omvänt lockande. Hon är betydligt svårare att träna än vad Pi var i den ålder, men Pi var ju ett litet geni. Squid klarade också av att vara ensam i vardagsrummet ihop med Pax en stund medan vi var ute och tränade agility med Shejpa och Pi. Duktig valp! Resten av tiden sover hon mest, hon sover mycket och hon verkar ännu tryggare nu än i förra veckan, vaknar inte direkt och följer efter om man går.

Missy har fått träna en del lydnad idag. Hon har inte gjort så mycket de senaste dagarna och det är alltid lite tungt att sätta igång igen eftersom hon blir så het. Det hade varit kul att komma ut på lydnadstävling snart igen. Fria följet var studsigt, men blev bättre efter lite träning. Vårt fokus på utgångsställningar, vändningar och halter har gett resultat, men det är en bit kvar tills alla sättanden är helt raka och snygga. Jag provade en dumruta, Thomas menade att ställandet var det bästa hon någonsin hade gjort, men när jag kommenderade ”sitt” så ställde hon sig. Signalkontroll är verkligen en färskvara för Missy och nu när jag har börjat lära om ”stå” så verkar hon helförvirrad. Vi får bli lite mer ”färdiga” med stå och jobba en massa med signalkontroll. Ställandet börjar bli häftigt nu efter ominlärningen. I fjärren får jag ofta ställande från sitt blixtsnabbt med båda tassarna samtidigt och hon börjar reagera på ”stå” med ett litet hopp. Väldigt spännande att jobba vidare med!

Shejpa fick agilityträning på kvällen. Vi ska tävla på fredag och fokus ligger på slalom och kontaktfält. Balansbommen funkar helt okej, så det är inte så mycket att göra med den förrutom att köra henne rätt mycket framåt för att ta bort eventuella osäkerheter. Värre är det med gungan. Det blir lätt lite för hög fart och inget stopp när vi kommer från en fartsträcka. Vi är inte helt klara där ännu, jag har slarvat lite med träningen (det är ju roligare att bara springa…). Idag gjorde hon dock några riktigt fina och jag hoppas att vi kan få till någonting som liknar kriteriet på fredag. Jag måste bara komma ihåg att faktiskt hålla henne på gungan och inte skynda vidare direkt… Slalomen känns bra, har kört den efter tunnlar och det fungerar bra för det mesta. Nu får vi bara hoppas att jag klarar av att hålla huvudet kallt och inte bli övertänd i tävlingsiver på fredag. Det är ju så kul att tävla!