Glädjen i att ha ett handlingssystem

Så, då var man tillbaka i vardagen igen. Eller, egentligen är det väl inte vardag riktigt än. Idag har vi haft ett föredrag om förebyggande fysisk träning, uppvärmning m.m av Laxmi B Melwani. Imorgon börjar hoppteknikkurs med Vappu Alatalo. Jag borde egentligen sova så att jag får upp ångan lite igen. Jag är dödstrött och har ingen energi till någonting just nu. Det har verkligen inte blivit speciellt mycket valpträning den senaste veckan. Jag har med nöd och näppe lyckats upprätthålla koppelgåendet i alla fall. Och social träning har hon ju fått…

Det jag tänkte skriva om idag är hur jäkla bra det är att ha ett handlingssystem och hur bra det passar mig. Det är två anledningar till att jag har börjat träna så mycket agility (jag började ju med agility för sådär 14 år sedan, men det lockade mig inte så mycket som lydnaden förr): Dels handlar det om att sporten har blivit så teknisk, det handlar om så små detaljer att agilityn definitivt är mer teknisk än lydnaden nu. Dels handlar det om att jag har hittat ett handlingssystem som passar mig så bra. Förr när man gick agilitykurs lämnades man alltid med känslan av att ”jo, vi fick ju till det nu, men hur tusan ska jag tänka nästa gång vi stöter på problem?”.

Fördelar med att ha ett handlingssystem:
– Minskar risken för missförstånd mellan förare och hund (en signal = ett beteende)
– Gör det lättare att analysera banor och banvandringen går superenkelt för det mesta.
– Ger tydliga mål för hundträningen (en signal = ett beteende)
– Gör det lättare för föraren att få ”flyt” på eget beteende
– Lättare att få bra timing på olika handlingsmanövrar

Fördelar med Greg Derretts handlingssystem:
– Är det enda jag har sett som känns helt logiskt och konsekvent
– Bygger på att föraren ska kunna springa fort (inget baklängesspringande, armar kors över kroppen eller onödiga svängar)
– Är utvecklat av extremt tävlingsinriktade personer, det är till för att vinna med!
– Bromsar inte hunden i onödan
– Bygger på att hela tiden hitta den snabbaste linjen
– Har en teoretisk grund
– Bygger på ganska få principer
– Fungerar för alla hundar och alla förare (ja, kanske inte för de som inte gillar konsekvens och/eller hundträning) eftersom det finns flexibilitet i systemet

Systemet är inte uppbyggt på antaganden eller regler för reglernas skull. Reglerna finns där av en anledning – att göra det så tydligt som möjligt för hunden. Hundträning och handling glider in i varandra. Handling är ingenting annat än signal -> beteende, signal -> beteende, signal -> beteende, precis som i annan hundträning. När vi helt plötsligt börjar kräva olika beteenden på samma signal, blir det naturligtvis mer otydligt för hunden och vi får ”frågetecken” (hunden tittar mot föraren), längre vägar eller lägre fart. Jag vågar påstå att om systemet inte känns logiskt eller konsekvent, så vet du inte nog om det. Och om du hittar logiska luckor eller brister trots goda kunskaper, så är jag säker på att Greg gärna vill höra det och diskutera det.

Trötta och nöjda

Phu! Snacka om att vara trött efter de här dagarna med kurs. Det är så himla kul att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Idag är jag mycket mer nöjd med hundarna (eller, kanske, min egen insats som avspeglar sig på hundarna). Speciellt Shejpa har verkligen kommit sig. Jag har mest kört henne, för när hon är på rätt humör så kan det ju bli hur bra som helst. Missy har så många brister att det liksom inte blir helt kul. Hon river en massa, en del handlar om min handling (och det är ju hur bra som helst att få reda på vad som gör det), en del handlar om att hon helt enkelt inte kan hantera att jag accelererar. Gregs lösning är en massa fartcirklar i varierande form, gärna med nittiograderssvängar där hon verkligen måste anstränga sig. Låter klokt, så det ska vi göra. Idag har vi framför allt jobbat med olika kombinationer på 10-13 hinder. Hopphinder och en tunnel. Shejpa sprang på bra för det mesta, men det blev lite för mycket strul på vissa ställen för att jag ska känna mig helt nöjd. Som Greg sa: ”She’s got her moments of brilliance”. Det stämmer verkligen, för när det blir bra så blir det riktigt bra! Imorgon ska vi köra banor, det blir spännande.

På slutet av dagen körde vi kontroll av kontaktfältshinder och slalom. Det blev inte så jättemycket, men han tog tiden på hundarna och vi fick lite proofinguppgifter. Shejpa var hur duktig som helst! Inga problem på ny balansbom och hon fixade proofingen – att vi bara fick springa med längs halva hindret, sedan var vi tvugna att stanna. Shejpa gjorde en fin inbromsning, träffade under sista stegpinnen och svängde tight tillbaka till mig. Härligt, speciellt när det funkar under press och på första försöket på ny plats. A-hindret var inga problem, det flyter ju alltid. Gungan trodde jag skulle vara riktigt svag efter att ha kört balansbommar, men det gick faktiskt riktigt fint det med!  Slalomen var snabbare än jag trodde (2,7 s.) och hon var nog den enda hund som klarade alla proofinggrejer (springa rakt ut åt sidan när hunden går in i slalom, springa med halva slalom och sedan vända och springa baklänges). Skönt att sluta dagen med något som vi var så bra på! Duktiga, duktiga Shejpa 🙂

Ikväll har vi bytt massage mot lydnadsträning hemma hos Linda som jag bor hos, så Shejpa har fått en pro helkroppsmassage och är förhoppningsvis helfräsch imorgon när vi ska köra banor och vara jätteduktiga. Jag har inte så jättemycket energi över för valpträning, så Squid får mest social träning. Hon leker med kelpiekompisen Scout och har hälsat på Lindas barn och hundar ikväll. Hon är helt enormt stor, säkert tre gånger så stor som lilla Scout som bara är en vecka yngre. Jag börjar fundera på om hennes pappa kanske egentligen är en berner sennen…

”Peak Performance is Meditation In Motion”

Då är vi nästan halvvägs igenom Greg-kursen. I måndags hade vi teori hela kvällen och även om det mesta är saker man redan vet om, så är det alltid bra att få det förklarat på nya sätt och få klarhet i vissa saker. Idag började vi med lite utvärdering av hundarnas torrhanding. Missy gjorde väldigt fint cirkelarbete (jag tog henne eftersom jag visste att vi skulle få cirkelarbeteskommentarer när vi väl vara på hinder sedan, men det blev ju svårt nu när hon var så bra :D), men drog förbi mig mot leksak trots att jag stod stilla. Väldigt förvånande, det trodde jag inte. Sedan körde vi en del övningar på två hopphinder som jag verkligen ska jobba massor med när jag kommer hem. Mina hundar har verkligen visat sig från sin sämsta sida idag. Missy – galen och river. Shejpa – springer iväg och nosar. Inser dock att mitt eget beteende spelar stor roll där. Jag vill för mycket. Vill springa för snabbt och hamna i rätt position så fort som möjligt. Jag måste tagga ner och försöka flyta fram mer. Jag hinner! Båda hundarna gick som allra bäst när jag började röra mig lugnare. Målsättningen för imorgon blir att se riktigt trött ut på banan 😀

Mot Malmö!

I helgen har vi haft tränarutbildning i snön. Det har varit kallt, men soligt och fint. I lördags hade vi två föredrag, ett om näringslära för hund och ett om tävlingspsykologi, så jag och Thomas kunde bara slappna av och lyssna. Eva Marie, som pratade om tävlingspsykologi, var duktig och vi fick många tankeställare och mycket inspiration. Jag kanske skriver mer om det någon annan dag. Ikväll har jag kört till Göteborg och ligger nu i sängen hemma hos mina föräldrar. Jag mellanlandar här, för imorgon ska jag vidare till Malmö och kurs för Greg Derret. Jag har verkligen längtat efter den här kursen och jag tror att det blir jättekul. Jag har med alla tre hundarna och hoppas att jag får möjlighet att rapportera under kursens gång.

Här är några bilder på Squid från igår. Idag blev hon 12 veckor! Hon har förresten varit jätteduktig idag och legat lugnt i öppen bur medan vi har hållt kurs och hundar har tränat och lekt runt henne.

Mer ridhusträning

Igår var det dags för träning i det andra ridhuset, med vår klubb Follo BK. Jag hade med alla tre hundarna, vilket för mig innebar 2,5 timma i konstant rörelse (värma upp-träna-gå ner, värma upp-träna-gå ner, etc…). Jag tycker ju att jag inte motionerar så mycket, men tänker man efter så….  Squid fick vara med och plocka ut hinder, vilket för hennes del innebar att springa fram och tillbaka i tunnlar på egen hand, hångla med folk och skälla på den fula lilla hunden i spegeln. Efter träningen körde vi lite cirkelarbete och lekapportering. Jag hade med råa kycklinghalsar, hennes absoluta favoritmat, och vi fick till jättebra apportering av leksaken. Det känns som att vi är på rätt spår inför Vappu-kursen, med lite träning i nästa vecka kommer hon nog vara den mest lättränade hunden på hela kursen. (När man tränar hoppteknik är det bra om hunden kan: 1) Sätta sig på både vänster och höger sida. 2) Sitta kvar medan föraren lägger ut leksak bortanför 5 hinder. 3) Fokusera på leksaken 4) Starta mot leksaken på signal 5) Komma tillbaka med leksaken och leka.)

Shejpa och Missy fick fokus på balansbommar idag. Det är för mycket snö för att köra något annat än nedfarter hemma, så vi får utnyttja chansen i ridhuset. Egentligen var det väl inte så jättesmart med Missy inför Greg-kursen, hon borde köra dubbelbox, starter och luuuugn. Raka motsatsen mot balansbommar i full fart. Kanske går det att sätta upp en dubbelbox hemma i helgen? Missy har inte kört en hel balansbom på länge, vi har jobbat på nedfarten hemma och fokuserat på svängar. Någonting som faktiskt har blivit riktigt bra. Första repetitionerna på full balansbom i ny miljö var hon störd av och hoppade, det är tydligt att hon behöver generalisering. Gör man balansbommen på 1,25 sekunder, har man inte så mycket utrymme för misstag och osäkerhet. Sedan blev det bättre och det blev riktigt bra. Hon gjorde flera riktigt snygga 180-graderssvängar och andra roligheter. Största problemet hade hon faktiskt i full fart från en raksträcka när jag sprang i full fart framåt, farten blev för hög för att hon skulle vara i balans på nedfarten och hon liksom bara studsar till och flyger av. Det är i alla fall uppenbart att vi har hittat ett sätt att jobba med svängarna som verkligen fungerar, nu behöver vi bara säkerhet och generalisering.

Shejpa var faktiskt sämre än Missy idag, jag vet inte vad det beror på, det är ju extremt sällan hon missar och hon missar i princip aldrig på en raksträcka. Jag tror inte att hon missade några kontaktfält igår heller, men hon missade definitivt kriteriet flera gånger. Svårt att säga vad det beror på och det blev i alla fall betydligt bättre under andra träningspasset, där hon klarade samma utmaningar som Missy. Första träningspasset var rätt dåligt över huvud taget. Jag belönade med mat och det var ett misstag. Shejpa är visserligen galen i kycklinghalsar, men om det blir för mycket så blir hon liksom lat. Jag slutar aldrig att förvånas över hur bra hon tränar mig. Andra träningspasset körde jag med kamplek och såg till att hon bara fick mat om hon gav sitt yttersta i både agility och lek. Det blev mycket, mycket bättre.

Det diskuteras ju ofta huruvida alla hundar ”måste” kampa. Jag är i alla fall väldigt glad att jag har lagt ner tiden på att få Shejpa att kampa riktigt bra. Trots att hon är matgalen och trots att hon inte alls ville kampa som ung, så går hon så mycket bättre i agilityn om jag kör mycket kamp och lite mat. Hon får kämpa mer helt enkelt, får slita och dra och använda kroppen. Kamplek gör att saker sker inne i kroppen på hunden som vi inte kan få fram med bara mat. Missy, som är tokig i kamplek, skulle jag säkert kunna träna med bara mat, hon har så mycket driv i sig själv. Men utan kamplek för de mer svårflirtade hundarna som Shejpa och Pi, så tror jag inte att jag hade kommit så långt som jag har.

Vem behöver sömn när man kan busa?!

Lilla Squid börjar bli större. Hon sover mindre och busar mer. Och så har öronen börjat göra tokiga saker. Ibland har hon två sheltieöron. Det tycks inte sluta snöa här, så vi tränar mest inomhus. Och så har vi gått skogspromenad ihop med Shejpa igen. Träningen går riktigt bra nu och vi kommer snabbt framåt. Det här är några av de saker vi har jobbat på de senaste dagarna:

Utgångsställning 
Jag har tagit bort klossen och jobbar med utgångsställningar. De ser riktigt fina ut! Jag har inte lagt till sättandet ännu, utan låter henne stå i rätt position. Det är några saker som ofta blir ett problem som jag har försökt ta tag i redan från början. Dels är det lätt att hunden blir för grund i ingångarna och börjar rotera för tidigt så att de backar in till sidan. För att undvika det har jag ibland belönat för att hon söker rakt in mot vänstersidan. Det har fungerat riktigt bra. Jag bryter och gör om om hon börjar svänga för tidigt. Ett annat vanligt problem är att hunden överarbetar och hamnar snett bakom föraren. Jag är noga med att inte belöna sådana och att inte belöna om hon krockar med mitt ben. Jag belönar nästan hellre för tidigt än för sent. För det trejde försöker jag tänka på var hon håller huvudet, hon vill gärna titta sig över ”fel” axel. Jag försöker belöna när hon tittar rakt upp på mig, utan att vrida sig utåt. Belöningsplaceringen är rakt fram, eller nära mig.

Signalkontroll 
Det är hög tid att börja jobba med signalkontroll. Hittils har jag egentligen bara lagt kommando på sitt, så det är där vi startar. Hon tycks ha ganska bra koll på vad ”sitt” betyder, men inte om hon har fullt upp med att bjuda till exempel utgångsställningar. Just nu försöker jag lära henne att vänta på kommando, ett helt nytt koncept för henne. Jag försöker belöna stillastående (med godbitar) och ger signalen när hon står helt lugnt. Här har vi bara precis börjat och det är egentligen både tråkig och svår träning. Vi får se hur det ser ut imorgon efter en god natts sömn.

Lämna leksak i hand
Jag är stolt och glad över att kunna meddela att lekapporten går alldeles strålande. Hon kommer rakt in till mig och lämnar av leksaken när hon får vinna i dragkamp. I alla fall inomhus, vi får testa ute imorgon.

Stå
Ställandet tränar vi i form av ett litet hopp efter tips från Maria Hagström. Squid gillar verkligen sitt hopp och jag har jobbat vidare med det genom att bara belöna de där hon inte nuddar mig och genom att börja lägga till stillastående när hon landar. Här har vi också mycket kvar att göra, men jag ska jobba på, för jag är sugen på att sätta kommando på det snart.

Dagens träning med Squid

I helgen har vi fortsättningskurs i tävlingslydnad hemma. Det är regnigt, men det går bra ändå. Jag tar nästan hellre regn än kyla. Lilla Squid fortsätter att imponera med sitt sociala sätt och sin totala orädsla. Hon har redan testat både gungbräda och balansbom bakom ryggen på matte och hon älskar det. Jag tror att hon vill bli agilityhund. Idag har vi jobbat på:

Störningsträning i lek
För mig börjar störningsträningen i leken. Om inte hunden kan leka (kamplek) med mig med störningar, så kan jag inte förvänta mig att hunden ska kunna fokusera på annan träning med samma störningar. Idag fick vi chansen att leka inför kursgruppen och jag fick folk att locka på henne och försöka störa ut henne. Hon var duktig och hängde fast i leksaken trots att folk lockade på henne. Hon är social, men hon är inte översocial, hon har väldigt lätt för att jobba runt andra hundar och människor utan att bry sig direkt.

Andra hundar runt buren
Ett vanligt border collie-problem är att de gärna vaktar sin bur (eller andra resurser) från andra hundar. Genom tidig motbetingning hoppas jag på att kunna slippa sådana tendenser. Jag satte Squid i en stålbur och lät kursdeltagarna gå fram till buren med sin hund, slänga ner lite godbitar och gå därifrån. Med tio hundar på kurs blir det en del repetitioner. Perfekt! Jag ska också jobba med samma sak, fast med hundar som springer förbi, leker och kör agility, men då får jag belöna henne istället.

Utgångsställning
Nu svänger hon snyggt in till sidan på både vänster och höger sida med framtassarna på klossen. Jag har fått stimuluskontroll på det så att hon går åt ena hållet när klossen är på min högra sida och åt andra hållet när klossen är på min vänstra sida. Nu fattas bara lite beslutsfattande. Hon kommer helt in till sidan, men hon har inte helt fattat att man ska ta ett beslut om när man är helt rak och stanna i den positionen, så det blir morgondagens projekt. Klossträningen har tagit några pass extra eftersom jag har jobbat med båda hållen parallellt och den mesta tiden har gått åt till att få olika beteenden beroende på vilken sida klossen är på. Jag har också valt en väldigt liten kloss (uppochnedvänd liten hundskål i keramik) för att få så lite rörelse med framtassarna som möjligt.

Lämna leksak i hand
Med Shejpa och Pi var det busenkelt att lära in avlämning av leksaker i handen, med Squid har det varit en helt annan historia. Det har varit svårt att få henne att hålla fast leksak och dutta nosen i min hand samtidigt, men idag lossnade det äntligen. Tidigare har jag fåttmax 2-3 stycken under ett träningspass och mycket annat som inte har varit bra. Idag var allt bra. Igår körde jag med råa kycklinghalsar, hennes absoluta favoritmat, och det hjälpte en del. För en stund sedan kunde jag bara ta fram handen när hon lekte med en boll och då kom hon direkt och lämnade av den perfekt. Härligt när svåra saker lossnar!

Backande
När vi hade jobbat mycket på utgångsställningen så blev backandet sämre, hon började gå i sidled istället. Så vi har fått jobba lite med backandet igen och det börjar komma sig. Det blir lätt snett, så fokuset ligger på att få ett rakt backande. Jag belönar helt enkelt bara när hon går rakt ifrån mig.

Tricks
Vi jobbar på en del olika tricks. Fyra tassar i en skål har tagit mest tid. Jag började med en ganska liten skål, vilket är en spännande shapingutmaning, men inte optimalt. Hade jag börjat med något hon lätt kunde ställa sig i hade det nog gått snabbare. Jag har fått i tre tassar, men den fjärde låter vänta på sig. Efter tips från Thomas vände jag på skålen och shejpade upp henne med fyra tassar på den. Det var lätt, så jag hoppas på att hon kan sätta alla tassarna i skålen under nästa pass. Vi har också kommit rätt långt med att göra söta saker med framtassarna (sätta ihop dem, korsa dem, lägga dem över nosen) och att bita och dra i svansen 😀

Amerikansk agility

Det finns en del olika varianter på agility i det stora landet i väster. Dels finns det ju de som vinner VM, dels finns det diverse små organisationer med egna regler och hinder. De attraherar oftast de som ”bara vill ha roligt” med sin hund. Här kommer några smakprov:

TDAA (Teacup Dogs Agility Association) – hinder anpassade för minihundar

UKC (United Kennel Club) – väldigt lydnadsinspirerad agility

NADAC (North American Dog Agility Council) – Lite speciella klasser, som här, hoopers

Shejpas running contacts

Jag skrev ju häromdagen om att jag har börjat jobba med Missys och Shejpas balansbommar igen, med fokus på att faktiskt få bra svängar efter balansen och utförande helt oberoende av min kropp. Jag sa också att jag skulle ta bort Shejpas svängpinne mer gradvis den här gången, men så blev det inte. Jag fokuserade på kriterier och tog fram bästa belöningen (råa kycklinghalsar) och fick väldigt snabbt ett fint beteende. Hon blev helt självständig och klarade alla typer av svängar och handling. Enda nackdelen är väl att farten på nedfarten gick ner när jag placerar mig långt bak, men det kan man väl leva med. Farten kommer säkert mer när hon blir säkrare och inte behöver tänka så mycket. Här är en film från idag: