Författararkiv: Fanny

Hur valde du din valp?

Publicerat av
16

Igår satt jag och pratade med Cecilia om hur det gick till när jag valde ut Squid ur valpkullen för nio år sedan (och om hur jag fortfarande inte har vant mig vid hennes asymmetriska bläs), så jag tänkte att det vore roligt att berätta för er hur proffsen gör när de väljer valp ?

Squid valde jag ur en kull med tre tikar. Jag var nog svag för de två mer ”orangea” tikarna redan från början, och tittade inte så mycket på den klassiskt trefärgade valpen. Trots att vi bodde långt bort (Norge, och valparna fanns söder om Stockholm) var jag där flera gånger och hälsade på innan jag valde. Jag tittade på utseendet och tyckte nog att den andra orangea valpen hade lite trevligare teckning i ansiktet. Jag gjorde ett enkelt valptest där jag lekte lite med valparna och sedan tittade på vad de gjorde om jag presenterade en stängd näve med mat i. Alla valparna var härliga, förutom Squid som nosade på handen och sedan bara gick iväg. Hon var kanske inte det solklara valet, men det var det där med namnet. Hennes namn var bestämt sedan innan, och det var faktiskt bara en av valparna som såg ut som en ”Squid”, så den fick det bli! Det har jag aldrig ångrat, även om det där valptestet faktiskt sa en del om hennes personlighet under valp- och unghundstiden.


Så här mörk var Squid när jag träffade henne för första gången, 6 dagar gammal.


Och här var hon 6 veckor och utvald

Epic valde jag från vår första kull. Jag tänkte att jag nu skulle ha många veckor på mig att bilda mig en uppfattning om valparnas personlighet. Efter två eller tre dagar hade jag dock döpt den svart-vita hanen till Epic och lovat bort Hero till Helene. När de utvecklades tyckte jag ofta att Hero var en aning mer framåt och tidig i utvecklingen, vilket egentligen bara kändes bra eftersom jag ärligt kunde säga till Helene att hennes valp var superhärlig.

Thomas och Epic

Bud var inte alls tänkt att stanna hos oss. Vi behövde verkligen inte fler hanar. Men han fick namn snabbast av alla hanarna – efter morfar Bud. Jag tyckte att han var alldeles fantastiskt söt, som en liten staffvalp med gummiansikte. Så jag sålde inte honom, utan väntade på det perfekta hemmet… När han var fem månader och fortfarande kvar hos oss så blev jag plötsligt säker på att han måste stanna, och på den vägen är det.

Om det är något som faktiskt har ändrats under de år som vi har fött upp border collies, är det att jag inte direkt faller för utseende på samma sätt som tidigare. Numera blir jag oftast förtjust i en personlighet efter ett tag. Oftast inte den perfekta valpen, utan någon som kanske är lite mer eftertänksam eller gosig eller eventuellt galen.

Hur valde du din valp – eller valde den dig?

Intresseanmälan kvällskurser

Publicerat av
7

I vinter har vi planerat in kurskvällar på måndagar och onsdagar i Hackvad Hundhall. För att kunna göra så många som möjligt nöjda skulle vi tycka att det var härligt om du (som bor i närheten och kan tänka dig att gå kurs) ville fylla i det här formuläret och berätta vilken kurs du skulle vilja gå, och när det passar dig bäst. Du kan även komma med andra önskemål och frågor.

Bud, 7 veckor

Har du sett något sötare än Bud som valp?

Hur tränar man agility med en valp?

Publicerat av
4

När man har en valp och är sugen på agility kan det vara svårt att veta när man ska göra vad. Kan man börja träna direkt om man tänker på att inte låta valpen hoppa? Ska man lägga ner bommarna på marken och träna handling? Lite långsam slalomträning kan väl inte skada? Det är inte lätt att ta beslut om vad som är den bästa träningen för valpen.

Traditionellt har man sagt att det är viktigt att inte påbörja agilityträning förrän valpen har blivit vuxen, ofta har brukshundklubbarna haft 12 månader som gräns för att börja nybörjarkurs. Andra tycker att det är väldigt viktigt att hunden är höftledsröntgad innan man börjar utsätta den för påfrestningar. Samtidigt är det lätt att på till exempel YouTube hitta exempel på framgångsrika förare som tränar sina valpar ganska avancerat långt innan de är vuxna.

Personligen tror jag att det är nyttigt för valpar och unghundar att röra på sig och att träna. Jag tror att det är viktigt att de utsätts för lagom med belastning i kontrollerade former, så att de kan stärka muskler, skelett och leder, och utveckla balans, koordination och rörelser. Det innebär inte att jag tycker att agilityträning är det bästa sättet att göra det på. För det första tycker jag att det finns så många saker som min valp behöver lära sig innan vi börjar med agilityhinder:

Jag behöver ha olika typer av bra belöningar som jag kan placera på olika sätt och som hunden har lärt sig att jobba för utan att bli stressad, frustrerad eller tappa koncentrationen. Jag vill kunna jobba med utlagd belöning och ha belöningar i händerna utan att det stör hundens arbete. Jag behöver lära hunden att försöka på nytt och ändra sitt beteende om belöningen uteblir. Jag behöver lära hunden att följa mitt kroppsspråk, men också att lyssna på vad jag säger. Jag vill lära hunden att fullfölja en uppgift trots att jag kanske redan är på väg till nästa. Jag vill att hunden ska kunna koncentrera sig om mig trots att det händer saker runt omkring, och att han kan vila och vänta trots att andra tränar.

För det andra vill jag att hundens kropp ska vara redo för utmaningen innan jag introducerar hindren. Jag vill att han har en stark rygg som kan balansera kroppen när han hoppar, jag vill att han ska ha balans och koordination för att kunna ta sig fram tryggt och säkert. Jag vill att han har starka muskler som kan hålla emot och trycka ifrån i sidled när han måste svänga. Om inte grundstyrkan finns riskerar hunden att kompensera genom att använda fel teknik och fel muskler när vi börjar träna i full fart.

Eftersom jag är noga med de här sakerna är det sällan jag känner mig redo för någon ”riktig” agilityträning förrän hunden är ganska vuxen. Olika hundar utvecklas så klart olika snabbt, både mentalt och fysiskt. Med både Wilco och Bud väntade jag med att börja träna running contacts tills de var ungefär 18 månader. Jag tyckte att det fanns så många bitar jag ville utveckla innan jag kände att vi var redo. Med Holly – som egentligen är husses lydnadshund – har jag istället känt att hon var redo innan jag egentligen tyckte att det var lämpligt, och vi har satt igång nu när hon är 12 månader.

snapseed-15

Uppdaterat 2020: Här kan du se de förberedelser jag gör med min nya valp från vecka till vecka!

Agility – Från grunder till första start

Publicerat av
7

AgilitybokenDet har länge saknats en bra nybörjarbok i agility. En som kan användas på kurser i klubbarna och av intresserade hundägare som vill sätta igång träningen på egen hand. Därför har jag under några år jobbat med just en sådan bok. Nu är den äntligen klar och går till tryck den här veckan. Om en dryg månad hoppas jag på att ha den i handen!

Det är spännande och lite nervöst. Det är jättesvårt att hitta rätt nivå, välja rätt övningar och vara både tydlig och precis. Man skulle ju kunna skriva en hur tjock bok som helst om agility om man skulle få med allt. I den här boken har jag försökt att begränsa mig till det man behöver veta för att blir klar för tävling i klass 1. Hur man tränar effektivt och använder belöningar på bästa sätt. Hur man kan träna grunder. Hur man lär in alla hinder. Hur man tränar, utför och använder olika byten. Hur man kan tänka när man sätter ihop färdigheterna till kombinationer. Hur man listar ut hundens linje. Hur det går till på tävling. Hur man kan analysera klass 1-banor. Hur man värmer upp och agilityfysik. Hur man kan öka hundens fart. Det var inte planerat från början, men till slut blev det ett kapitel om running contacts också. Det är ju så vanligt nu att det känns konstigt att inte prata om, även i en nybörjarbok.

Jag hoppas att boken kommer att vara en resurs för både instruktörer och hundägare. Jag tror att det finns mycket i boken som är intressant även för dig som redan tävlar agility, men framför allt hoppas jag att den kan inspirera och hjälpa nya tränare och instruktörer på nybörjarkurser runt om i landet.

Du kan förhandsbeställa boken redan nu om du vill, så kommer den så fort som möjligt till dig när den är färdigtryckt. Boken ges ut av Klickerförlaget och du beställer på deras hemsida. Om du bor i Norge kommer du att kunna köpa boken genom Adlibris.no när den kommer ut. Du hittar den här redan nu om du vill övervaka.

Banner agilitybok

Cert till Bud och kurs för agilityvalpar

Publicerat av
Svara

Den här veckan känns det verkligen som att hösten kommit. Alldeles för tidigt! Det är dags att planera inomhussäsongen, och jag är så glad att vi har fina Hackvads Hundhall på nära håll. Det kommer att bli både kvälls- och helgkurser där i vinter.

I helgen var det fortfarande nästan sommar och vi var i Tidaholm och tävlade agility. Bud utvecklas verkligen hela tiden och det var jättekul att köra honom på Andreas Silverbergs fartiga och flytiga banor. På lördagen vann vi hans agilityklass och Bud tog sitt andra cert i agilityklass. På söndagen hade jag riktigt bra känsla i hopploppet, men tog i sista stund bort ett blindbyte jag hade tänkt att göra, och Bud satt över fel hinder. Precis innan han gjorde det hann jag tänka ”Vad häftigt han söker linjer och hinder helt självständigt nu”. Det är så sällan Bud har diskat sig genom att ta fel hinder, att jag egentligen bara tycker att det är lite roligt. Både början och slutet på loppet, efter den lilla incidenten, var jag jättenöjd med!

Agilityloppet med vinst och cert

Hopploppet som blev en disk

Tävlingarna i Tidaholm har blivit en årlig tradition. Här om dagen dök det här minnet upp: Bud valptränade mellan de vuxna hundarnas lopp för två år sedan. Då var han ett drygt halvår gammal och vi hade ägnat sommaren åt att lära honom lite grunder.

Valpträning är så roligt! Därför bjuder jag in till en heldagskurs med valpträning med fokus på agility i Hackvad Hundhall den 26 november. När man har valp kan det vara bra att få nya ögon på träningen och samarbetet, så att man kan åtgärda små problem innan de blir stora. Jag hoppas också kunna bjuda på massor av roliga övningar och inspiration till den roliga valpträningen. Läs mer om kursen här.

Podcast – Drinking From the Toilet #27

Publicerat av
Svara

I förra veckan hade jag ett samtal med amerikanska hundtränaren Hannah Branigan om ”No Reward Markers”, alltså en markör som signalerar för hunden att den inte kommer att få belöning. När är det lämpligt att använda dem? När är det inte lämpligt? Vad finns det för för- och nackdelar? Och så hamnade vi så klart på lite sidospår också – det är ju så kul att prata om hundträning.

img_9795.jpg

Jag älskar att lyssna på podcasts – vet inte hur jag skulle klarat av bilkörande, städande och hundpromenerande utan dem. För det mesta lyssnar jag på sådant som inte har med hundträning att göra, men Hannahs podcast ”Drinking From the Toilet” är riktigt bra och har haft med spännande gäster som Ken Ramirez och Kathy Sdao i tidigare avsnitt. Rekommenderas starkt om du vill börja lyssna på podcasts.

Kom gärna med tips på bra poddar i kommentarsfältet! Spelar ingen roll om det handlar om hundar eller inte. Det är alltid kul med nya tips!

European Open 2017

Publicerat av
1

Så var vi hemma från European Open i Italien. Det har varit jätteroliga, varma och spännande dagar. Vi började resan mitt i natten mellan tisdag och onsdag. Klockan 2 körde vi för att hämta upp Sabina och Adna och sedan vidare till Arlanda. Vi flög med Norwegian och jag är väldigt nöjd med allt från hur lätt det är att boka biljett med hund (man kan göra det direkt på nätet!) till hur lätt det var att checka in och hur trevliga flygplanspersonalen var när det gällde att ge info och bry sig om hundarna.

img_9550.jpg

Framme i Milano var vi väldigt spända på om det skulle gå att få in Epics stora bil i hyrbilen. Vi hade bokat en bil i klass med en VW Touran och fick en Skoda Octavia. Tack vare goda tetriskunskaper lyckades vi till slut få in bägge burarna och vår packning med minsta möjliga marginal.

img_9565.jpg

Vi hade bokat en lägenhet en knapp kvart från tävlingsplatsen. Den låg trevligt vid en gammal kvarn som var renoverad till en fin restaurang där vi åt middag på fredagskvällen. Ingen AC på rummet, men vi klarade oss hyfsat tack vare stenväggar och öppna fönster. På nätterna var det ändå rimligt svalt ute, speciellt i början.

På torsdagen var det veterinärbesiktning, träning och invigning. Veterinärbesiktningen gick väldigt snabbt – de kollade passet, tittade på slemhinnor och lyssnade på hjärtat. Inga rörelse- eller böjprover. Träningen gick på fyra identiska banor. En för small, en för medium och två för large. Vi hade ganska gott om tid för träning, fick 2 x 1,5 minuter och det kändes mer än nog i värmen. Tanken med träningen är framför allt att man ska få bekanta sig med alla hindertyper. Man lägger själv upp träningen utifrån vad man vill hinna med på den begränsade tiden. Avstånden var väldigt korta på vissa ställen på grund av litet utrymme, men jag tyckte att vi fick till väldigt bra träning. Jag prioriterade detaljträning på gunga, balans och slalom, men körde också igenom alla hinder för att han skulle få testa platta tunneln, däcket, muren, långhoppet och oxern.

img_9573.jpg

Träningsbanorna. Vår bana närmast i bild. 

Tre minuters träning låter kanske inte som så mycket, men vi hann allt vi hade planerat och Epic var helt utpumpad av värmen efter träningen. Jag bestämde mig då för att försöka skaffa ett kyltäcke till honom att använda före och efter våra lopp. Jag har aldrig haft något kyltäcke tidigare (bara Silver Shade-täcke till Shejpa, men det har en lite annorlunda funktion). Fick tag på ett (det här) som var alldeles för dyrt, men som jag tyckte fungerade bra. Inser nu när jag tittar på priser på nätet att jag betalade dubbla priset för den. Det går ju att ta bra betalt när man säljer kyltäcken på stortävling i 30 graders värme…

På fredagen var det kval med laget. Man kör individuella lopp och får poäng efter placering. Det gäller alltså att köra offensivt och försöka placera sig högt upp även här, och det behöver inte vara kört bara för ett en eller två hundar i laget diskar. På morgonen går man banvandring på båda banorna och sedan är tävlingen igång hela dagen. Jag tror att det var drygt 400 hundar till start i large. Vi började med agilityklass och jag fick en chock när jag inte alls kände igen Epic. Han diskade sig på hinder sju genom att ta ett hopphinder han inte skulle trots tydliga instruktioner. Och sedan gjorde han samma sak lite senare i banan. Jag är verkligen inte van vid att han sticker iväg och tar hinder på egen hand, han brukar vara väldigt följsam och eventuella diskar händer oftare för att han tänker för mycket (typ ”skulle jag threadla här?”) än att han bara springer iväg och tar hinder. Laget fick två nollor och två disk på den här banan.

img_9600.jpg

Inför hoppklassen var jag osäker på vilken hund jag hade med mig in på plan. Vanliga Epic, eller den där okända hunden som sprang och tog hopphinder hej vilt. Ändrade planen lite för att vara på den säkra sidan. Det visade sig att jag hade vanliga Epic med mig och jag tog i lite för mycket på vissa ställen så att han blev för tight. Vi kom runt banan med en oturlig rivning på långhoppet, men kommunikationen fungerade perfekt. På kvällen visade det sig att vårt lag hade kvalat till söndagens final. Även Sabina och Adnas lag var kvalade. Otroligt roligt!

På lördagen var det individuellt kval. Även här hade vi lite småmissar. I hopp rev Epic ett hinder och gjorde fel i slalomingången, men annars var känslan riktigt bra. I agilityklass fick vi ett stort missförstånd efter A-hindret som kostade massor med tid, och en rivning innan slalom. Det kändes som att vi gjorde mycket bra, men småmissarna gjorde att loppen inte var värda någonting. Våra bästa vänner Mari och Squids dotter Mist sprang bra i hoppklass och tog sig till individuell final.

img_9629.jpg

Banan redo för lagfinal på söndag morgon

Söndagen var finaldag och det var roligt att för första gången få springa lagfinal på EO. Upplägget är annorlunda och roligt. Det byggs en jättebana med fyra olika alternativa banor på 18 hinder. Deltagarna i laget startar i var sitt hörn och springer en egen bana, som en stafett. Epic och jag gick ut som nummer två i laget och jag var så glad att få nolla för första gången under helgen och att få göra vårt allra bästa i lagfinalen. Tyvärr räckte inte lagets totala resultat så långt med en disk på C-hunden, men jag var mest glad över vår insats.

img_9637.jpg

Igår ägnade vi hela dagen åt hemresan. Först bil till flygplatsen, vilket tog extra tid på grund av olyckor på motorvägen. (Tack Google maps för att vi fick alternativa vägar och slapp stå i kö!). Sedan väldigt spänning på flygplatsen när jag inte fick tag på bagagevagn (de kostade 2 euro och jag hade inga kontanter) och Sabina inte hittade till biluthyrningsfirman. Med väldigt liten marginal lyckades vi checka in hundarna och stressa till gaten. Väl där var flyget försenat och vi blev en timma försenade till Arlanda. Kom hem vid 21 på kvällen och somnade ganska strax därefter.

Vi har haft det superbra i Italien. Riktigt välarrangerade tävlingar på en fantastisk plats. Det fanns massor med skugga på området och tävlingsplatsen låg centralt med tillgång till restauranger och andra bekvämligheter. Stor skillnad mot när vi var i Ungern för tre år sedan. Det är härligt att vara hemma hos resten av hundarna igen. Också härligt med rimlig utomhustemperatur… Nu vilar vi lite och laddar om inför Nordiska Mästerskapen i Upplands Väsby om knappt två veckor.

Dags för avresa mot EO + nya kurser

Publicerat av
2

I natt åker Sabina och jag mot Arlanda med Adna och Epic. Vi flyger till Milano tidigt på morgonen och hyr en bil som ska ta oss till Salice Terme där årets European Open går av stapeln. Epic känns i ganska bra form och har nollat flera lopp under de senaste två veckorna. Vi vann agilityklass i Fagersta förra måndagen, nollade en hoppklass på tisdagen och kom tvåa i hoppklass i Kungälv igår. Bud var också duktig i Kungälv och tog sista pinnen i agilityklass 2. Så himla härligt att han nu är klass 3-hund på heltid. Mycket lättare att planera tävlingssäsongen och så klart mycket roligare att få tävla ”på riktigt”. Vi har annars inte tränat så himla mycket agility, utan vallat, simmat och tagit det lugnt i värmen. Idag har Epic fått massage, en schamponering och en genomborstning för att vara fräsch och så gott som möjligt klara av värmen i Italien.

img_9454-1.jpg

Ute och paddlar med hundarna i vår å. Spy var mest på land, men vågade sig i några gånger. 

img_9034-1.jpg

Den 14 augusti startar vi tre nya onlinekurser för dig som vill lära dig mer om hundträning eller agility. Alla våra kurser innehåller obegränsat med feedback om du går som deltagare – som att ha en coach som hjälper dig igenom alla problem under flera månader.

Grundkurs Online är en klassiker som jag verkligen kan rekommendera om du vill lära dig mer om belöningsutveckling, shaping, inlärning av nyttiga beteenden för tävlingshunden, självkontroll och stadga. Superbra grunder oavsett vilken sport du vill hålla på med. Kursen fungerar så klart även för dig som bara vill utvecklas som tränare eller få en roligare vardag ihop med din hund.

Grundkurs Agilityhandling Online är en av mina absoluta favoritkurser. Här går vi igenom allt du behöver veta för att lära din hund att förstå dina handlingssignaler och utföra sina uppgifter självständigt. Perfekt för dig som startar med en ny hund, eller för dig som vill ha snabbare tider och färre missförstånd på agilitybanan. På Facebook fick jag några kommentarer från tidigare kursdeltagare när jag länkade till kursen, som: ”Bland de bästa online-kurser jag gått”, ”Jättebra kurs! =) Även för ekipage som kommit ut på tävlingsbanorna, men att det saknas lite grunder!” och ”Kan verkligen rekommendera. Min hund älskade övningarna och har blivit så mycket säkrare och snabbare efter kursen”. Jag har själv verkligen njutit av att se några av deltagarna på tävlingsbanan i sommar, det ser så lätt och häftigt ut.

Hoppteknik, Styrka och Kroppskontroll Online handlar om ämnen jag verkligen brinner för. Hur lär vi hunden att använda sin kropp på bästa möjliga vis så att vi kan undvika skador, öka prestationsförmågan och se till att hunden håller länge? Kursen passar för:

  • Agilityhundar på alla nivåer som vill bli snabbare, starkare, säkrare och hålla sig skadefria.
  • Unghundar som behöver träna upp kroppskontroll och koordination (från 6 månader).
  • Äldre hundar som behöver hålla sig fräscha och aktiverade
  • Lydnadshundar som behöver kroppskontroll och till exempel bättre teknik över hoppet, bättre kontroll över tassarna i fjärrdirigeringen, mer styrka i positionerna etc.
  • Hundar med speciella hopp-problem
  • Hundar som ska sättas igång efter uppehåll i träningen
  • Dig som vill aktivera hunden med övningar som också är nyttiga för kroppen

Drop in-handling

Publicerat av
Svara

Under sommaren har vi kört drop in-handling här en gång i veckan. Jag bygger en bana och så får de som har lust komma hit och träna och få tips och råd om både handling och träning för hundens förståelse för handlingssignaler. Banan jag sätter upp är ofta ganska svår och består av saker jag själv behöver träna på, men vi anpassar träningen till den nivå man är på och bryter ofta ner övningarna och tränar på en sak i taget.

Igår körde vi den här banan:

Drop in-handling 20 juli

Jag körde Bud och vi hade problem med en del saker, till exempel att ta 2 självständigt och att stanna kvar i slalom när jag sprang ifrån. Idag tränade jag igenom banan i delar med både Bud och Epic, och det gick väldigt bra, även om jag är lite sur för att jag fortfarande inte vågar lita riktigt på att de tar #2 om jag sticker snabbt och inte säger ”hopp”. Å andra sidan kunde jag vara så långt fram att jag kunde jogga upp till 5, så vi löste det fint ändå.

Om du bor i närheten eller har vägarna förbi och vill vara med på drop in-handling så fortsätter vi i augusti och förhoppningsvis en bit in på hösten. Du hittar alla datum och info i den här Facebook-gruppen.

I helgen blir det tävling i Kungälv och sedan packar Epic och jag våra grejer och drar till Italien för European Open. Det ska bli roligt!

Tävlingssäsongen så långt

Publicerat av
3

Oj, det var länge sedan jag bloggade! Det har varit en enormt intensiv vår och stundtals har jag varit på gränsen till vad jag fixar utan att bli ett vrak. Jag har jobbat med att göra klart min bok, tagit hand om två valpkullar, haft fullt upp med onlinekurser, rest till Kanada, Schweiz, Italien och Fagersta för att hålla kurs, haft två kurser på hemmaplan, gått kurs, försökt göra kakhund av min irländska lilltjej, tagit hand om lamning, och tävlat med Epic och Bud. Samtidigt har Thomas haft en väldigt intensiv vår med massor av kurser i Danmark och Norge, så vi har varit helt beroende av fantastiska vänner som ställt upp och passat gården när vi båda är borta.

Idag tänkte jag skriva lite om tävlingssäsongen så långt. Squid har haft valpar och har bara gjort en tävling i år. Nu är valparna utflugna (så när som på ett par eftersläntrare) och nu gäller det att få henne i form igen. Hon var i strålande form innan valparna, men hon blir ändå nio år i september så jag får vara beredd på att det kanske tar lite tid. Agility kan hon, så det handlar bara om att få henne stark och beredd. Härligt att det är sommar så att hon kan simma mycket.

Epic och jag plågas av framför allt rivningar. Det har varit så hela hans karriär. Han kan så otroligt mycket och är så bra, men allt är liksom bortkastat när han river något hinder i varje lopp. I vintras kände jag att jag inte hade så himla mycket att träna på med honom, så jag tränade om hans running contacts och bestämde mig för att köra dem på tävling igen, efter en längre paus med stoppade kontaktfält för att få lite kontroll. De har fungerar över förväntan på tävling, för vi är långt ifrån klara med processen. Han kan göra jättefina träffar, men går lätt tillbaka till gammalt beteende (höga träffar med dålig separation) när det blir mer tävlingsmässigt. På tävling i vår har han träffat alla kontaktfält, förutom en gång när jag bestämde mig för att be om stopp…

Mitt i alla stolpe-ut-lopp kom landslagsuttagningarna. Jag hade inga förväntningar, men drömde om att få åka till European Open ännu en gång. Jag förberedde mig väl, kartlade våra svagheter och tränade på dem. Landslagsuttagningarna är en av mina favorittävlingar på året – oavsett resultat. Fina förutsättningar i inomhushall, banor av duktiga domare och en känsla av allvar. Årets landslagsuttagning blev också alldeles magisk. För en helg fick jag uppleva hur det kan vara att köra agility när marginalerna är på rätt sida. Vi började med två nollade hopplopp på fredagen. Det tredje hade varit nollat om jag inte plötsligt sagt ”kom igen” i slalom och fick honom att gå ur. På lördagen nollade vi ett agilitylopp och i ett annat hade vi bara fem fem (det där kontaktfältet där jag bad om stopp…). Plötsligt hade vi faktiskt nollat 50% av loppen och låg ganska bra till i sammanställningen. Tredje dagen var det två lopp och vi nollade ytterligare ett agilitylopp och klättrade högt upp på listan. Sista loppet – ett hopplopp – inleddes med helgens första rivning och därmed var chansen att ta poäng borta. På landslagsuttagningarna måste man nolla och dessutom ha en bra tid (i förhållande till vinnaren) för att ta poäng. I slutändan visade det sig att vi var bland de 10 bästa och får därmed representera Sverige på European Open och Nordiska Mästerskapen i sommar!

Bud började tävla i slutet av förra året, men i början av januari fick han en låsning i ryggen mitt under ett träningspass och det innebar vila, behandlingar och uppbyggnad. I slutet av april startade vi ett par hopp 2-lopp och första maj var det nydebut i agilityklass 1. I samband med skadan bestämde jag mig för att han ska få springa i large där maxhöjden är 50 centimeter. Det kändes plötsligt dumt att be honom hoppa 10 centimeter högre bara för att han kan. Bud är duktig och gör sitt bästa, så han har tagit pinnar ganska snabbt och har kommit upp i hopp 3 och har en pinne kvar i agilityklass 2. I lördags tävlade vi i Frövi och Bud vann hopp 3 och tog sitt första cert! Vi har en massa kvar att jobba på, så jag ser verkligen fram emot långa sommarkvällar med goda vänner och massor av agilityträning.

Buds första ag1-pinne:

Buds sista hopp 2-pinne:

Buds certlopp: