Årets bästa vecka?

Jag sitter på ett hotellrum i Stockholm och bloggar. Justine tog flygtåget tidigt i morse och därmed avslutades en av årets bästa veckor. Jag hämtade Justine efter tävlingarna i söndags och sedan dess har vi haft en vecka fullspäckad av handling, hundträning, trevligt sällskap och fest. Tisdag till fredag höll Justine handlingsläger och jag var med med Shejpa. Kul att få finslipa sin handling och köra roliga banor och kombinationer. Det var också ett väldigt trevligt gäng som var med på lägret och flera nya, trevliga bekantskaper.

På lördagen höll jag och Justine gemensamt en clinic om running contacts och vi hade den stora turen att ha många hundar på olika nivåer närvarande. Vi upptäckte också att det går att sänka min balansbom till ungefär halva höjden, med hjälp av två sågbockar. Perfekt för hundar som träffar rätt, men saknar självförtroende och driv över bommen. Pogue påbörjade sin träning och vi började baklängeskedja den låga balansbommen med honom efter fyra pass! Shejpas balansbommar har varit perfekta hela veckan, även när vi fick en utmaning under handlingslägret med en serpentin bakåt efter kontaktfältet. Med henne började jag jobba med att göra en push av balansbommens kontakfält (med serpentinarm medan hon är på bommen), vilket hon tyckte var svårt. Justines hundar har inte haft problem med att bara göra det, så jag provade, men vi behöver jobba lite på det, för hon träffar högre när jag springer förbi henne i sidled.

För egen del fick jag det största utbytet av den hoppteknikträning Justine och jag har gjort med Shejpa och Squid på kvällar och lediga dagar. Justine arrangerade precis en avancerad workshop med Susan Salo hemma i Kanada och kan en massa om hoppteknik som jag verkligen behöver! Squid har gjort enorma framsteg när det gäller hopptekniken och Shejpa har fått kluriga, avancerade teknikövningar som känns väldigt utvecklande.

En annan spännande nyhet är att vi fick hem våra får i torsdags. Det är åtta gotlandsfår från Lekeberga gård som är alldeles perfekta träningsfår. Squid har fått 2-3 pass om dagen sedan i fredags (har ju haft turen att ha coach-Anna med i fårhagen nästan hela veckan) och utvecklingen är fantastisk. När hon var på kurs i juni var hon ett skrikande monster som inte kunde lugna ner sig själv i fårhagen. När vi satte igång henne i fredags var hon bättre, men fortfarande väldigt spänd och intensiv. Igår, innan jag åkte, vallade hon lugnt och helt utan att slänga sig fram i kopplet. Jag är verkligen förtjust i det här sättet att jobba med unghundar. Inget bråk och skrik, inget rusande hos hundarna, bara utveckling av eye och trygghet. Det här ska bli jättekul!

Shejpas ANDRA cert!

I Frövi idag var det en snabbare och mer springig agilitybana. Shejpa fick bevisat att hon faktiskt kan ta cert då också, den här gången vann hon till och med! En ganska enkel bana utan speciella svårigheter (vilket jag egentligen tycker är lite tråkigt). Shejpa fick en stor sväng i en threadle, men annars gick det som på räls. I hoppklassen var Shejpa lite okoncentrerad och nosig, så vi fick en halvtaskig tid och en rivning. Tråkigt, jag hade gärna haft med en hoppinne också, men man kan inte få allt. Efter tävlingen åkte jag och hämtade Justine på flygplatsen, på tisdag börjar handlingslägret med henne och det ska bli jättekul att få vara elev och bara fokusera på egna hundar 🙂

Shejpas första CERT!

Idag har Shejpa och jag varit i Frövi och tävlat agility. Magne Alden hade ritat både agility- och hoppklass och det var många som hade problem med banorna. I smallklassen var det en nollad i agility och två nollor i hopp. I medium var det fyra nollor (och bara 13/55 som inte blev diskade) i agilityklass, hoppklassen har jag inte koll på eftersom jag åkte innan den var klar, men när jag åkte hade ingen nollat. Banorna var inget problem för oss. Shejpa är väldigt lättstyrd och vi vinner bara på att det är svåra banor eftersom hon väldigt sällan gör något annat än vad jag visar och eftersom jag är rätt bra på att visa henne vart vi ska 🙂 Ett bra handlingssystem gör agilityglädjen så mycket större för mig, även om det irriterar många.

Vi gick ut sent i agilityklassen och satsade på att göra en säker nolla. Jag höll henne ganska länge på gungbrädan och vi fick en olycklig sväng runt ett hinder där hon inte hade gjort samma decision making som jag, haha. Nollan satt i alla fall och allra gladast var jag så klart över att vi klarade oss utan slalomstrul. Hon sökte in i slalom jättefint! Vi kom tvåa efter mellanpudeln Soda och fick vårt första cert i agilityklass! I hoppklass klantade jag verkligen till mig. Shejpa rev hindret innan slalom och istället för att följa min säkra plan och köra för en snabb fem-felare, så började jag ändra planen och ta risker, vilket ledde till att hon gick ut ur slalom i näst sista porten. Så hade jag definitivt inte gjort utan den där rivningen, så det var idiotiskt av mig att inte fortsätta jobba med mina uppgifter och ta oss i mål utan fler fel. Jag tror att det är en gammal vana som slår in, man är så van vid att allt är kört om man får fem fel, men när det handlar om att jaga SM-pinnar på svåra banor så kan 5 fel faktiskt räcka långt. I agilityklassen var det ett par stycken som fick SM-pinne med 10 fel! Jag är gränslöst irriterad på mig själv, men det blir en lärdom inför morgondagen. Håll tummarna för oss då!

Förstapris i Kumla

Då har vi varit på Kumla BKs trevliga lydnadstävling. Vädret var perfekt, soligt, men svalt. Vi var sju deltagare i eliten och jag drog startnummer fyra. Missy kändes lite ringrostig inne på planen, jag var inte helt nöjd med attityden i fria följet, men domaren gillade det tydligen ändå. Det märks i vilket fall som helst att vi har tävlingstränat lite för lite inför den här tävlingen. Resultatmässigt gick det riktigt bra, med sex tior och inga nollor! Tyvärr stannade hon inte på första kommandot under inkallningen, ett problem vi inte har haft förrut. Det blev 5 på den och 20 poäng bort. Gladast blev jag åt tior på både rutan och dirigeringsapporten!

Sitt i grupp 10
Platsliggning 10
Fritt följ 9,5
Dumruta 10
Inkallning 5
Rutan 10
Apportering med dirigering 10
Hoppapport 10
Vittringsapport 9 (systemträningen har inte gett så bra resultat, hon gick över rätt pinne flera gånger)
Fjärrdirigering 8,5 (seg på första ställandet)

Totalt 289,5 och placering 3/7

Efter tävlingen passade vi på att träna i tävlingsmiljön med Pogue och Squid. Squid var supertaggad och faktiskt väldigt fokuserad. Det går framåt! Jag och Missy laddar om inför tävlingen i Kil om tre veckor. Tills dess ska vi få till lite mer tävlingsträning.

Slalomproblem, husprojekt och valpuppdatering

Då har vi bott här i över en vecka och vi trivs fortfarande kanonbra. Just nu är det uppfräschning av arbetsrummet som gäller, vi har slängt ut garderoberna som stod där och ska tapetsera om rummet och måla de brunbetsade fönsterkarmarna vita. Thomas har också påbörjat uppsättandet av fårstaket runt hagen och fått en av hundgårdarna klar. Igår hade vi träningstävling i agility. Det var ungefär 30 startande hundar, vilket visade sig vara alldeles lagom, vi var klara i god tid innan det blev mörkt. Med Shejpa var fokuset så klart på slalomen, skulle det funka i tävlingssituation nu när vi tränat om med 2×2? Det gjorde det inte. Hon snurrade till det i båda klasserna. Förmodligen borde jag ha satt upp enklare slalomingångar för att få rätt och möjlighet att belöna. Å andra sidan verkar ju inte lätt eller svår ingång spela så stor roll på tävling ändå. Dessutom var jag en dålig handler igår, så att hon missade första slalomen berodde förmodligen lite på att jag var helt ur position. Det var inte lätt att arrangera träningstävling och samtidigt fokusera på att vara en bra handler. I övrigt var jag väldigt nöjd med Shejpa. Hon sprang snabbt och gjorde en kanonfin balansbom där jag stack tidigt och sprang in i serpentinposition långt bort från kontaktfältet. Idag körde jag lite slalomträning och försökte göra tävlingsmässiga starter. Nu fungerade det kanonbra och hon var som målsökande på slalomen. Det är uppenbart att det är i tävlingssituationen som problemen framför allt uppstår. Kanske får vi möjlighet till tävlingslik träning under Justine-kursen i nästa vecka.

Missy ska ju tävla imorgon och vi kämpar på med träningen. Det mesta går riktigt bra, men vi är lite ringrostiga eftersom jag har varit bortrest så mycket i sommar. Vi hoppas på fint väder, trevligt sällskap och lite tur på tävlingen imorgon, så blir det nog kul.

Squid har väl inte fått så jättemycket träning under de senaste veckorna, men jag tycker mig se en positiv utveckling hos henne. Hon börjar bli mer lättstyrd och samarbetsvillig, samtidigt som hon har fått mer tryck i både arbete och lek. Jag har upplevt henne som ganska omogen (hon har inte löpt än, snart 11 månader gammal) och bestämt mig för att skjuta tävlingsdebut lite på framtiden. Det är svårt nog att hitta lediga helger att tävla med de två hundar som ska kvalas till SM och satsas på just nu, så det känns som en win-win-situation. Det jag verkligen hade velat just nu, är att hitta en sökgrupp eller i alla fall få något tips om var man kan träna sök i Örebrotrakten. Vi var på sökträning i Trondheim för två veckor sedan och både Squid och Pogue har utvecklats massor och det hade varit fint att få till regelbunden träning med dem. Thomas satsar nog på tävling i höst med Pogue (om han får en ledig stund från alla husprojekt), som är en mer okomplicerad typ än sin orangea syster. Thomas har verkligen fått en liten guldklimp i den cockern!

Nyflyttade

Det har varit ganska tyst i bloggen under de senaste veckorna. Flytten har tagit mycket tid och energi och det är mycket som ska organiseras. Det tar två-tre veckor att bli folkbokförd i Sverige och innan dess kan man nästan inte göra någonting. Inte beställa bredband, mobilabonnemang, tv eller liknande. Tänk att allt ska vara så krångligt. Till slut fick mamma beställa ett mobilt bredband i sitt namn och jag fick ett speciellt modem som minsann skulle fungera på mac. Modemet är det kanske inget fel på, men programvaran stänger ner sig själv hela tiden innan jag kommer på internet, så vi får samsas om Thomas dator. Jag hade velat ta lite bilder på huset nu när vi börjar komma i ordning, men mitt lilla inomhusobjektiv har gömt sig i flytten. Vi har i alla fall skaffat oss en soffa och en tv, så att vi kan slappa lite ibland. Fast just nu står tv:n mest och ser snygg ut, vi kan ju inte beställa något tv-paket och det var så länge sedan jag hade tv att jag inte har någon aning om hur man använder de här moderna sakerna. Kanske går det att få in SVT utan några speciella arrangemang, men jag har ingen aning. Tekniskt sinnade får gärna komma förbi på en fika! Thomas bygger hundgårdar och skulle kunna få jobb som landskapsarkitekt. Han lägger plattor i fina mönster och mäter varje yta med vattenpass. Andra utomhusprojekt är att få upp staket runt fårhagen så att det kan flytta in ett gäng ulliga, och att försöka få stora appellplanen i träningsbart skick. Kanske går det i år, annars får vi vänta till nästa år när vi ändå har tänkt så nytt gräs där.

I helgen var vi tillbaka i Vestby, Norge, för en helg med tränarutbildning steg 1. På lördagen var det varmt och hundarna blev snabbt trötta. På söndagen var det kallt och regnigt. Trots lite extremt väder jobbade alla kursdeltagare bra och vi är stolta och nöjda med deras utveckling. Vi fokuserade mycket på störningsträning av olika slag och började nosa på tävlingsträning, som egentligen är temat för nästa helg. På onsdag ska vi ha träningstävling i agility och vi har fått massor av anmälningar. Det är en del som ska organiseras tills dess också, och jag hoppas att det blir ett uppskattat arrangemang. Shejpa har vilat från agility sedan agilitylägret för ett par veckor sedan, men nu är det dags att sätta igång igen. I helgen är det agilitytävlingar i Frövi och i nästa vecka är Justine Davenport här och håller kurs. I början av veckan ska jag fokusera på 2×2-slalom igen och förhoppningsvis kan jag få belönat en bra slalom på träningstävlingen på onsdag. Missy har också kommit igång med en del träning. Hon ska tävla på fredag på vår nya hemmaklubb Kumla. Träningen med henne har gått ganska bra, svagaste momentet är nog tyvärr apportering med dirigering, vårt paradnummer som bara totalt var förstört över en natt. Något konstigare har jag faktiskt inte varit med om i hundträningsväg, visst händer det att tidigare bra moment blir sämre, men det brukar inte vara speciellt svårt att få ordning på det. Dessutom brukar man ha en aning om varför momentet helt plötsligt faller ihop (tidigare fel kommer tillbaka, man har inte tränat på länge, hunden får en obehaglig upplevelse eller förstärkning för fel beteende), men det har jag inte alls nu. Det var perfekt ena dagen och dagen efter kunde hon bara hämta mittenapporten, ett problem som vi aldrig tidigare har haft. Resten av momenten känns ganska bra, trots att man alltid känner att man borde ha mer tid att träna på. Jag har anmält mig till en tävling till tre veckor senare och får se den här tävlingen lite som ett test.

Nu ska jag återgå till att packa upp kläder och fixa här hemma. Kurserna fyller förresten upp sig ganska snabbt, så om du vill ha en plats på någon av höstens kurser är det läge att anmäla sig nu!

Höstens kurser!

Då ligger höstens kurser ute på hemsidan, det blir både helgkurser och kurser på vardagskvällar. Vi har grundkurs, shapingkurs, lydnadskurs, agility foundations, running contacts och agilityhandling på menyn. Höstens kursutbud hittar du på hemsidans framsida eller under fliken ”kurser”. Anmälan sker via ett formulär där vi tyvärr inte har lyckats ändra valutan till SEK än, alla priser är dock i svenska kronor från och med nu, precis som det står på hemsidan.

Varmt välkommen på kurs i höst!

Snapphanefejden

I måndags och tisdags höll jag kurs på Oxie BK i Malmö. Temat var shaping och running contacts. Därifrån åkte vi till Hässleholm och två dagar på Snapphanefejden. Det var min och Shejpas första tävling i Sverige (och min första tävling i Sverige på fyra år), så jag hade många tankar om hur det skulle vara att tävla i Sverige. Tävlingen var väldigt välarrangerad och det var väldigt trevligt att vara där. Startfälten var större än vad jag tidigare varit med om, runt 90 hundar i klass III (medium) och många toppekipage från Sverige, Danmark och Norge. Jag hade någon bild av att banorna skulle vara jättesvåra, men de passade oss kanonbra.

Första loppet var en hoppklass med en lite klurig del där man skulle ta hunden förbi en del hinder som inte skulle tas. Vi gick in och gjorde ett helt okej lopp och kom 6:a (danskt i topp och norskt på andra plats). Det blev en SM-pinne!   Andra loppet var agilityklass och där gjorde vi nog vårt bästa lopp någonsin. Shejpa hade jättebra fart, snäva svängar och perfekta kontaktfält. Synd bara att hon sprang ur slalom (andra hindret i banan) och nosade på en nummerskylt innan hon kom tillbaka och gjorde resten. Jag höll henne länge på gungbrädan och väntade på flera nosduttar. Trots det (och trots slalomvägran) klarade vi referenstiden med god marginal. Jag som var orolig för att de svenska referenstiderna skulle vara så hårda :D. På torsdagen fortsatte den goda formen där det kändes som att handlingen stämde perfekt och vägarna blev kanonbra. Tyvärr fortsatte också slalomproblemen. Vägran i slalom i både agilityloppet och hopploppet. I agilityloppet tappade jag lite fokus efter slalomen och vi diskade oss, i hopploppet kom vi i mål utan några andra problem på en ganska svår bana. Fy tusan vad tråkigt det är med slalomstrul när allt annat funkar så bra. Imorgon sätter jag igång och tränar om vår slalom med 2×2-metoden. Visserligen fungerar slalomen väldigt bra i träning, hon sätter även riktigt svåra ingångar och har bra fart, men om det inte funkar på tävling så är det ju inte värt så mycket. Jag skulle gissa att 75% av alla fel vi får på tävling är slalomfel 🙁 Dessutom ser jag en tydlig trend i att hon startar lite långsamt i loppen, men ökar farten betydligt efter slalom. Jag hoppas verkligen att orsaken inte är fysisk, utan en ren träningsfråga…

Det blev inget European Open för oss, av flera anledningar. Dels hade det blivit superstressigt för mig att köra ensam fram och tillbaka och vara hemma i tid till vårt agilityläger. Dels fick jag med mig Squid som ska ha ögondroppar fem gånger om dagen i tio dagar. Dels kände jag mig väldigt trött och sliten efter en intensiv sommar. Alla de tre sakerna hade jag kunnat leva med, om jag kände att vi var i toppform, men när vi får fel i slalom i nästan alla lopp, så kändes det inte så kul att köra till Nederländerna på egen hand över en helg.

Efter Snapphanefejden känner jag mig i alla fall peppad och glad. Förrutom slalomfelen så flöt allting väldigt bra – handling, svängar, kontaktfält och hoppande. Att kvala till SM nästa år känns inte svårt om vi bara får ordning på slalomen.

Halvvägs i Arendal

Shejpa och jag är i Arendal och tävlar agility. Idag är det vilodag och vi har kommit halvvägs genom sex dagar. Under de första tre dagarna såg tävlandet ut så här:

Söndag:
Agilityklass 3 – disk. Svår bana av en av VM-domarna, bland annat med hopp som hunden inte skulle ta 3 meter rakt framför balansbom och a-hinder. Vi föll dock på att Shejpa ignorerade ett bakombyte och tog a-hindret…

Öppen agilityklass – 5 fel, vägran tunnelHoppklass 2 – 0 fel, pinne.

Måndag:
Agilityklass 3 – disk. Ännu en bana av en VM-domare där vi föll på att Shejpa inte kunde låta bli balansbommen när den stod bredvid slalom som skulle tas. Resten gick finfint

Öppen agilityklass – 0 fel, placering 2 av 58!

Hoppklass 2 – 0 fel, pinne och uppflyttning till klass 3!

Tisdag:
Agilityklass 3 – 5 fel. Såååå nära certet. Fick en marginell vägran på slalom (vad är det med vår slalom på tävling? varför funkar den inte som på träning?). Annars var vi snabbare än alla felfria och loppet kändes bra. Även här hade domaren placerat ett hopp 3 meter framför balansbommen, som hunden inte skulle ta. Istället skulle man göra en 180-graderssväng till ett annat hopp. Shejpa klarade det strålande med en tight sväng och låg träff på kontaktfältet!

Öppen hoppklass – disk

Hoppklass 3 – 5 fel. Testade en vågad lead out som misslyckades och hon sprang förbi andra hindret. Resten felfritt.

Jag sliter lite med att få upp den där riktigt bra farten på Shejpa den här veckan. Första dagen kändes det nästan som om något var fel på henne, hon sprang inte alls som vanligt och var väldigt trött runt banan också, bara nosade eller låg ner. Men sedan har det egentligen bara blivit bättre och bättre för varje dag, även om dag 1 var den bästa rent vädermässigt. Första loppet på morgonen känns nästan alltid snabbast, tur att det är agilityklass 3, den enda klassen som verkligen gäller något (här finns inga cert i hoppklass). Men ska det fortsätta så här får vi nog verkligen ta tag i det där med farten. Det är inte katastrof alltså, men Shejpa ska vara snabbast av alla om vi får till ett bra lopp, och det är hon inte nu. Idag får hon vila, så tar vi nya tag under resten av veckan.

Träningstips #14 – Lösning på post-it problemet

Vi är många som använder post it-lappar under inlärning av luktdiskriminering för vittringsapporteringen. Det skapar lätt frustration eftersom lapparna lätt lossnar när de blir blöta, hunden blir lockad att bita i den utstickande delen och de är svåra att fästa på vissa underlag. Squid brukar ha pälsen full med lappar när vi är klara med träningen. För att undvika den frustrationen har jag två tips: Det ena är att jag idag hittade den här produkten från Post-it, som ser ut som en tejprulle och har papper som är självhäftande hela vägen. Riv av önskad storlek. Ett ännu bättre tips när du börjar gömma lapparna, är kanske vanlig maskeringstejp. Det är vitt, fäster på det mesta och lämnar inga märken!