Agilitytävlingar i Dala-Floda

Idag har vi varit i Dala-Floda och tävlat agility. Det var roligt att för en gångs skull få ha med Thomas, som idag debuterade med Pogue. Vi packade in hela flocken i den stora bilen igår kväll och åkte upp till snälla Sofia i Gagnef som lät oss sova hos henne med alla hundarna. Dagen började med klass 1. Thomas och Pogue var först ut i hoppklass 1. Det var en ganska enkel och flytig bana, perfekt för debut! Thomas tog det lugnt och hjälpte Pogue ganska mycket och det fungerade, de nollade sitt första tävlingslopp och kom 2:a med pinne! Agilityklass 1 var svår, jag brukar inte direkt prata om ”fällor” i agility, men i den här banan fanns det faktiskt gott om dem för de oerfarna hundarna. I medium var det bara tre hundar av 25 som inte blev diskade och ingen av dem var felfria. Pogue gjorde en jättefin insats (vackra running contacts!), men tog balansbommen ett par gånger för mycket för domarens smak…

Squid tävlade i large på samma bana. Hon är ju lite mer genomtränad och föll inte i några fällor. Vid ett ställe glömde jag min plan och hon gled iväg mot A-hindret istället för att springa mot gungan. Jag lyckades som tur var vända henne i tid och vi nollade loppet och vann klassen. På upploppet hände en läskig grej – Squid kraschade i däcket så att hela hindret flyttade sig. Jag var jätteförvånad, Squid hoppar bra och däcket stod på en raksträcka utan några uppenbara svårigheter. På videon ser man också att hoppet är bra, men att hon helt plötsligt ångrar sig och sträcker ut en framtass som fastnar på fel sida av däcket. Under hela dagen såg vi hundar i olika storleksklasser som kraschade i däcket. Gungan, däcket och hoppet på upploppet stod likadant under alla klasser. Jag tänkte först att det kanske var motljuset som ställde till det, men även i klass 3 på eftermiddagen (när solen kom snett bakifrån) var det många hundar som hade problem. Det kan verkligen bli obehagligt när hundarna fastnar i däcket så här, jag hoppas att vi får delbara däck i framtiden.

I hopp 2 gick det riktigt bra de första 11 hindren. Sedan kom däcket och Squid kastade sig på något sätt mellan däcket och ramen, uppenbart skrämd av vad som hände i loppet innan. Jag körde bara vidare och det blev en disk. Väldigt tråkigt att det loppet skulle bli förstört av däck-kraschen också. Jag är så otroligt nöjd med Squid idag! Hon har uppfört sig strålande innan sina lopp, suttit helt stilla och väldigt avslappnat i starterna och varit alldeles underbar inne på banan. De senaste veckorna har vi bara tränat running contacts (och ganska mycket av dem), men ändå stannar hon perfekt på både balansbom och a-hinder när jag ber henne. Allra bäst kändes det att hon var så lyhörd för mina svängsignaler, det är underbart när man känner att hon reagerar på olika nivåer av inbromsning och får helt perfekt sväng i just den situationen. Så kändes hon när vi började tävla lite inofficiellt i slutet av förra sommaren. Under vintern fick hon mer fart och de fina svängarna var det lite sådär med. Nu verkar hon ha både fart och fina svängar, härligt!

Shejpa avslutade dagen med två jättedåliga lopp i klass 3. De glömmer vi och kommer starkt tillbaka nästa helg. Idag är jag glad för att Squid blev uppflyttad till agilityklass 2 innan hennes mammaledighet. Nu ska jag packa inför helgens Tromsø-resa.

Pogue uppflyttad till högre klass sök

Eftersom mannen i huset är väldigt dålig på att blogga så kommer här en rapport från mig, trots att jag inte ens var på tävlingen. Thomas och Pogue debuterade i lägre klass sök igår på Örebro BK. Tävlingen började med en nolla på budföringen, Pogue ville absolut kolla in lite högt gräs där en kråka hade suttit innan han sprang till mottagaren. På andra försöket gjorde han det snyggt, men då var det liksom redan för sent.

Efter budföringen följde lydnaden och där gjorde Pogue verkligen en stark insats. 10-10 på platsliggning med skott, 8-9 på linförigheten, 7,5-7 på framförgåendet (som Thomas egentligen hade tänkt stå över, men jag fick honom att testa), 10-10 på läggande under gång, 10-10 på inkallningen, 10-9,5 på krypet, 10-10 på apporteringen (!) och 9,5-9 på hoppet.

Söket var sist och Pogue gjorde en fin insats här också. Han var lite osäker på att ta rullen vid den heldolda figuranden och behövde några skick innan han bestämde sig för att markera den. Han fick 8,5-9 på söket och uppflyttningen var i hamn.

Totalt 509 poäng, uppflyttning och placering 1 av 6. Nu ska Pogue satsa på agility ett tag, debuten närmar sig.

Träningshelg

Så härligt med en ledig helg och en bra träningskompis! Hundarna ligger nöjda utsträckta på golvet efter att ha fått flera träningspass idag. Både igår och idag har Lux och Squid tränat en del running contacts. Jag har inte riktigt kommit igång med träningen i år, men nu känns det som att vi är på gång. Det har varit svårt med Squids running contacts, i perioder har de varit jättebra, men oftast har hon haft ett rörelsemönster som visserligen är klockrent springande, men där framtassarna träffar precis ovanför kontaktfältet och baktassarna sätter i max en centimeter efter kontaktfältet (på marken). Ofta när hon gör det så träffar hon kontaktfältet med någon tass, men det är svårt att se och naturligtvis också svårt att bedöma för en domare. Därför har jag nu felat det rörelsemönstret och belönat tydligare träffar. Det verkar hjälpa när man får tränat lite regelbundet.

Vilken stil med baktassarna! Här träffar hon i alla fall väldigt bra med baktassarna mitt på kontaktfältet precis efter att bilden är tagen.

Ytterligare en suddig bild, men i alla fall en tydlig träff

Igår fick Squid köra lite handling och idag har vi tränat slalom. Det känns riktigt bra. Vi får se hur länge det går att träna innan hon blir för tjock och tung. Jag lät Karine bestämma vad jag skulle träna med Epic, så att jag tränar nyttiga saker istället för roliga. Han har fått köra mycket gunga-lekar och nosduttar, lite cirkelarbete och lite hoppteknik. De tråkiga men nyttiga sakerna går verkligen framåt när vi jobbar hårt på det! Shejpa har fått jobba på fart i starter och a-hinder. Hon var också duktig!

Valplägret

Har en lugn dag med trevligt sällskap och agilityträning och laddar batterierna efter en intensiv vecka. Först en helg med agilitytränarutbildning och sedan tre dagar med valpläger. Valplägret blev lyckat som vanligt. Vi hade en grupp på sex valpar av varierande ras och ålder. En papillon, en cavalier, en berger (face race), en kelpie, en riesen och en tollare. Den yngsta valpen var 13 veckor och den äldsta var 11 månader. Som ni kunde se i tisdags så jobbade vi en hel del med lekutveckling och samarbete kring leksaker. Att tidigt bygga mycket värde för att komma tillbaka med leksaken och vilja leka med oss istället för på egen hand gör framtida träning mycket enklare. Vi pratade och jobbade också mycket med shaping under lägret och tog tag i små och stora problem hos valparna. Nästa valpläger är i augusti och det finns några få platser kvar där. Här kommer några bilder på valparna, tyvärr fastnade varken tollaren Ask eller bergern Lille Bengt på bild.

Kelpievalpen Sting (Här kan du läsa matte Madelens blogg om valplägret)

Riesen Edvin

Mest entusiastisk i kamplek var cavailieren Nelly

Söta och häftiga pappisen Judith

Squid övervakar valpträningen

Idag och resten av helgen är Karine här med Lux och vi tränar agility mellan (och ibland tyvärr under) regnskurarna. Jag har äntligen en ledig helg och ska bara ta det lugnt och träna egna hundar. Med Epic jobbar jag hårt för att komma igång med gunga-träningen, vi kör gunga-lekar och nosduttar. Squid får köra handling och running contacts. Shejpa ska få träna hoppteknik och lite kontaktfält. I onsdags hade jag med mig Shejpa på SM-träning, men var tyvärr inte helt i form själv. Shejpa gjorde dock det mesta rätt och var rolig att köra.

Lekar för lekutveckling

Idag har vi startat valpläger och första dagen pratar och jobbar vi mycket med belöningsutveckling. Jag skrev ihop ett litet papper med lekar som vi gör för att få valpen att samarbeta kring leksaker på ett bra sätt. Det här ersätter inte på något sätt den vanliga lekutvecklingen där vi jobbar på att få valpen att tycka att lek är det bästa och häftigaste som finns, det handlar istället om lekar som vi gör i samband med den vanliga leken för att valpen ska lära sig att samarbeta med oss kring leksakerna. Den här texten är tänkt att fungera som ett komplement till en muntlig genomgång och demonstration med hund, därför är den lite kortfattad, men jag tänkte att den kanske kan vara till hjälp för någon i alla fall, så jag lägger ut den här.

 

Snabba gripanden från handen
Låt valpen vänta (sittandes framför dig, i buren, eller hos medhjälpare) medan du tar fram leksaken. Håll lekaken med två händer framför dig eller med en hand vid din vänstra sida. Ge signal (“ta den!”/“ja!”/”varsågod!”) och låt valpen springa till leksaken. Ge beröm och låt valpen vinna om han griper direkt. Om han är långsam kan du stjäla leksaken och reta honom med den. Fel-ritualen ska göra att valpen vill gripa snabbare nästa gång, om du inte får fram den känslan måste du ändra något i träningen (till exempel genom att skapa högre värde för leksaken, låta valpen vinna oftare, låta valpen vinna trots att du stjäl leksaken, bli mer lekfull själv etc.). Var generös i början, men öka gradvis kriterierna så att valpen bara vinner om han är riktigt snabb.

Viktförskjutning i kamplek
Låt valpen vinna när han kampar på ett sätt som du gillar. Vinst förstärker beteenden i kampleken. Beröm gärna valpen när han vinner. Titta efter: rak rygglinje, sänkt bakdel, baktassarna in under magen, kraften riktad rakt bakåt.

Byta leksak
Lär valpen att byta leksak på signal. Själv använder jag klick eller “ja!” som byt-signal. Ha två likvärdiga leksaker i händerna och sätt igång valpen i lek med den ena. Efter en kort stund blir du passiv med den leksaken och börjar leka med den andra. Beröm valpen när han byter leksak. När bytesleken fungerar okej lägger du på klick eller “ja!” innan du blir passiv och låter valpen byta. I fortsättningen låter du bara valpen byta leksak på signal. När han blir duktig kan du låta valpen vinna den första leksaken innan du bjuder in till nästa.

Gripa-vända
Kasta ut en leksak medan du håller valpen i halsbandet (om valpen gärna springer iväg med leksaker på egen hand väljer du en ganska tråkig leksak och eventuellt en plats som inte inbjuder till ärevarv). Skicka hunden till leksaken. Klicka precis när valpen griper och spring jublande åt andra hållet där du bjuder in till en ny leksak. Strunta i om valpen tar med sig den första leksaken, du vill lära honom att gripande betyder att han ska slänga sig runt och springa till dig. Med en hund med stort ägandebegär kan man göra det här mycket och länge och nästan få dem att avbryta innan gripandet. Med en hund som har mindre föremålsintresse kan man ganska snart börja variera punkten för klicket – ibland i gripandet, ibland någonstans på väg in med leksaken.

Handtarget
Som en sista finish lär vi hunden att trycka leksaken in i handen på oss. Först lär vi in en nosdutt i handen utan leksak. Sedan kedjar vi ihop med att hålla ett föremål i munnen. Med en del hundar går det väldigt lätt, med andra får man kämpa lite mer innan man får till det. Ett tips kan vara att under en period klicka för att hunden springer med leksaken mot oss och sedan låta hunden göra en nosdutt i handen (trots att han har spottat ut leksaken) för att sedan få godbiten.

Fullt upp i Gruvstugan

Det är fullt upp i Gruvstugan så här i maj. I helgen hade vi agilitytränarutbildningens andra träff. Det är ett jättefint gäng som går den, med många unga hundar. Epic fick vara med mest hela helgen och visa olika saker. Han fick till och med göra en del saker som egentligen bara stora pojkar får göra, bara för att visa hur första passet kan se ut. Vi körde några minuter running contacts på bräda på marken och han fick ett första slalompass. Det gick grymt bra och rent mentalt och träningsmässigt känns det som att han hade varit klar för att starta med det.

Slalom väntar jag dock med i flera månader till, jag vill att han ska vara färdigvuxen i kroppen innan vi börjar jobba med det. Slalom är kanske det hinder som sliter allra mest på kroppen och med 2×2-metoden går det snabbt framåt så det finns ingen poäng i att börja redan nu. Running contacts hade jag säkert kunnat börja med nu, men jag tycker att han redan har svårt för viktförskjutning när han griper leksaken i andra kontaktfältslekar vi gör. Att jobba med running contacts hade förmodligen bara gjort det ännu svårare. Jag funderar dock på att börja träna uppfarter enligt samma modell och belöna med leksak vid änden av brädan. Då får jag båda delarna i samma övning.

Jaktcockern Vira testar running contacts. Malin klickar.

Epic fick också visa lite små handlingsövningar, han var väldigt duktig på one jump, och fick också testa dubbelbox för första gången. Det gick bra, tills vi körde en riktigt svår övning på slutet av dagen. Han älskar verkligen allt som har med agility att göra, men det går lite trögare med lydnadsträningen. Jag tycker att han kan väldigt lite i jämförelse med tidigare valpar, delvis handlar det nog om mängden träning, men det går också väldigt långsamt fram. Han är väldigt entusiastisk i all träning, men jag har till exempel inte fått till att sätta kommando på speciellt många beteenden. På kursen var han duktig på att ligga i öppen bur, men skällde på vissa hundar. Det har han inte gjort tidigare, men han börjar väl bli stor. Jag var väldigt glad att jag hade en Manners Minder att sätta vid buren, då kunde jag fortsätta att undervisa utan att behöva fokusera på Epic. När en annan hund gick förbi hans bur kunde jag bara trycka på fjärrkontrollen och ge honom några godbitar. Det blev snabbt mycket bättre.

Lite lydnad händer det att vi tränar…

Pogue tränar kryp inför debuten i lägre klass

När jag tittar i kalendern inser jag att det inte blir så mycket tävlat för Squid i år. Om hon är dräktig så missar hon hela sommarens tävlingar och i höst är jag uppbokad alla helger fram tills november. Och i november finns det varken vallnings- eller agilitytävlingar. I bästa fall får vi till någon tävling i december. Eftersom det ser ut så funderar jag på om jag skulle ta och satsa lite mer på lydnaden i år. Jag hade tänkt vänta med klass III tills nästa år, men om vi tränar på så kanske det kan bli till hösten istället.

Squid apporterar

Shejpa och jag försöker komma i form inför SM om en knapp månad. Det känns som att vi behöver jobba en del på hoppteknik och i övrigt mest jobba på uppvärmningsrutiner, attityd och engagemang. Shejpa är väldigt krävande att träna, man måste hela tiden vara skärpt och välplanerad, annars blir det bara dåligt. Målsättningen inför SM bör vara att få riktigt god kvalitet i alla pass.

Nu gör vi oss i ordning för tre dagar med valpläger. Det ska bli jätteroligt att få hålla valpläger igen, det brukar alltid bli så lyckat. Nu har de utfärdat stormvarning inför morgondagen, jag hoppas verkligen att vi slipper det.

Lydnadsklass II med Squid

Ikväll har Squid och jag tävlat lydnad på Linköpings BK. En trevlig liten kvällstävling med klass I och II. Vi drog startnummer två och så var det dags för platsliggning. Vi har inte tränat väldigt mycket platsliggning, men Squid brukar ligga där jag lägger henne och jag har kollat av momentet några gånger. När jag kom tillbaka till henne skruvade hon lite på sig och viftade på svansen. Det visade sig dock sedan att vi bara hade fått betyg 5 på platsliggningen. Det blåste väldigt mycket och troligtvis har hon blivit lite misstänksam mot någonting i buskarna och lyft på armbågarna och skällt en gång. Det är verkligen inte likt henne, men när vi körde vårt program var hon fortfarande störd av vinden och såg lite misstänksam ut mellan momenten.

Vårt program började med ett bra fritt följ. Jag tyckte att Squid presterade riktigt bra, utan några missar. Domaren (som de jag pratade med kallade ”hård men rättvis”) drog en enhet med motiveringen ”tränger”. Thomas säger också att det kan se ut som att hon tränger när hon går fot. Jag tycker inte att det känns så, men det får jag tänka på i fortsatt träning. Läggandet gick bra och vi fick en 10:a. När det var dags för inkallning blåste det så mycket att kepsen jag hade på mig höll på att flyga av huvudet. Jag fick verkligen ta i för att Squid skulle höra mig. Första sträckan sprang hon i full fart och ställandet blev riktigt bra. På sista sträckan sprang hon inte riktigt lika fort. Jag har helt enkelt inte tränat så mycket på sista delen av momentet. Vi fick en 9:a med motiveringen ”växlar tempo”.

Rutan blev en klockren 10:a. Squid sprang ut i full fart och avståndet kändes så kort att jag nog bad henne stanna med lite panik i rösten. Det kändes som att hon skulle fortsätta 20 meter till, men hon stannade snabbt på kommando. På apporteringen fick vi en 9:a med motiveringen ”snett sättande”. Hon hade helt okej tempo och ett jättefint gripande. De senaste dagarna har jag varit orolig för att hon skulle släppa apporten vid mina fötter eftersom hon helt oväntat släppte apporten direkt i klass I. Därför har jag bara kört hela apporteringar och inte belönat på vägen in under de senaste träningspassen. Det gjorde att hon slarvade med ingången,vände för tidigt och hamnade snett.

Under hopp över hinder klantade jag mig. Squid hoppade ut jättefint, satte sig blixtsnabbt och sedan gav jag fel kommando för tillbakahoppet (jag brukar kalla in henne med ”komhit”, men sa ”hoppa” istället). Hon hoppade tillbaka, men sedan tog hon en vända mot buskarna där hon hade fått för sig att det bodde något skumt. Jag fick ge dubbelkommando för att få in henne till sidan och vi fick 8,5 med motiveringen ”nosar, dk”. Fjärren kändes klockren, men vi fick en 9:a med kommentaren ”dk ligg”. Jag vet inte vilket ligg det var, måste kanske vara nedläggandet? Jag fick inte filmat tävlingen eftersom Thomas var hemma och höll kurs, så det är svårt att veta i efterhand vad som blev fel. I helhet fick vi en 10:a.

Squid hade väldigt dålig attityd mellan momenten. Hon var helt klart störd av vinden och fick för sig att något bodde i buskarna. Det är jag naturligtvis inte nöjd med. Däremot är jag jättenöjd med att hon trots det gjorde alla moment precis så bra som man kan förvänta sig! Alla fel var mina fel, antingen träningsfel (som inkallningen där jag inte har tränat sista sträckan så bra, eller apporteringen där jag har offrat detalj för helhet) eller förarmissar (som felkommandot vid hoppet och dubbelkommandot i fjärren). Squid var helt enkelt jätteduktig och fick mycket beröm av publiken. Speciellt roligt är det att många kommenterade hur kvick hon såg ut.

Vi fick ett förstapris på 168 poäng. Ingen kanonsumma, men vi vann faktiskt klassen (6 startande). En annan rolig sak med kvällen var att vinnaren i klass I kom fram och berättade att hon har tränat sin hund enligt valpartiklarna som jag skrev när Pi var liten och vi tränade mot lydnadsklass 1 (du hittar dem på hemsidan under rubriken ”Artiklar”).

Landslagsuttagningar 2011.

Vi har haft en jättebra helg nere i Skåne! Landslagsuttagningarna är definitivt årets roligaste tävling och jag längtar redan till nästa år. Man får köra roliga banor i hård konkurrens, man får titta på Sveriges bästa agilityekipage och det är jättespännande när det står landslagsplatser på spel. I år tyckte jag att jag lyckades mycket bättre med allt runtomkring och var på gott och fokuserat humör hela helgen. Jag tycker också att jag lyckades göra förbättringar inför varje lopp och på söndagen hade vi riktigt bra flyt, bortsett från två rivningar (som kostade oss en tredjeplats och en andraplats om jag kommer ihåg rätt). På lördagen lyckades vi diska oss i två lopp och det var bara mitt fel. I ena loppet snubblade jag i en tunnel så att hon hoppade av A-hindret, i andra loppet hade jag inte tillräckligt med tålamod i ett bakombyte efter en serpentin.

Till första loppet lyckades jag inte med uppvärmningen och Shejpa var inte i rätt läge. Då kommer alltid slalomfel som ett brev på posten. Det var himla synd, för ingen var felfri i det loppet och alla utom sex hundar blev diskade. I resterande fem lopp lyckades jag bra med uppvärmningen och med belöningarna efter loppet. Hon blev bara mer och mer taggad under helgen och gjorde allt som jag bad henne om. Shejpa är verkligen duktig på att göra som jag säger. Hennes svaghet – att hon egentligen inte går igång på agility speciellt mycket (jag måste fixa det med rätt uppvärmning och smarta superbelöningar) är också hennes styrka. Eftersom hon inte tycker att agilityhinder i sig är speciellt spännande så finns det ingen anledning för henne att göra något annat än det jag visar henne. Min uppgift är därför helt enkelt att hålla Shejpa på bästa möjliga humör och sedan visa henne runt banan på bästa möjliga sätt.

Vi kom på 10:e plats i uttagningarna, en bit ifrån landslagsplatserna. Det är ovanligt för oss att bara nolla ett lopp av 6 och det känns som att vi har kapacitet att göra det mycket bättre. Det har inte varit banornas svårighetsgrad som har varit problemet, utan små skruttmissar som rivningar. Jag är jättenöjd med Shejpa och känner mig inte det minsta bitter eller besviken på resultatet. Det har bara varit roligt att tävla med finaste cockern igen och jag är så glad att operationen gick bra och att hon kom igån så snabbt igen efter den.

Video på våra lopp:

Uppladdning

Jag har några dagar hemma igen. Kom hem ifrån Norge i tisdags eftermiddag och åker mot Skåne och landslagsuttagningarna i agility imorgon. Det har inte blivit så jättemycket träning den här veckan, jag har känt ett stort behov av att bara ta det lugnt. Shejpa har fått några agilitypass, ett på klubben där vi körde lite kombinationer med hopp och tunnlar och ett hemma när vi hade träning för de SM-kvalade ekipagen i distrikten och körde en agilityklass 3-bana av Kenth Svartberg. Shejpa känns helt okej, men blir lite påverkad av värmen. Tur att uttagningarna går inomhus. Det ska bli jätteroligt att åka på landslagsuttagningar igen. Det var länge sedan jag tävlade med Shejpa och jag ser fram emot det. Tyvärr har bristen på tävlande gjort att jag inte riktigt vet hur vi ligger till formmässigt. Å andra sidan vet man nog aldrig det med Shejpa, hon har en tendens att överraska. Jag tycker också att det är jätteroligt att se så mycket bra agility, så en utmaning för mig är att fokusera på min egen prestation och kanske inte stanna hela dagarna för att se på de andra storleksklasserna. Medium startar sist och är först klara på lördagen, det borde jag utnyttja för att få chans att bara ta det lugnt, men det är svårt för jag vill så gärna se alla. Mitt eget fokus är nog jätteviktigt och någonting jag misslyckades med förra året. Det var tokvarmt ute, jag var trött efter att ha varit hemifrån i flera dagar och jag sov inte så bra på natten. I år åker jag ner på fredag eftermiddag, har bokat hotellrum och tar bara med mig Shejpa så att jag inte behöver fokusera på de andra hundarna. Stackars Thomas får ta hand om sju hundar medan han håller kurs i Göteborg.

Squid och jag har tränat lite lydnad i veckan. Hon ska ju tävla lydnadsklass II på tisdag, men det har tyvärr inte blivit så mycket fokus på det med tanke på landslagsuttagningarna, alla mina resor och parning. Squid parades med Hemp två gånger i helgen. Men den lilla lydnadsträning vi har gjort har gått bra. Jag har mest jobbat med att hon ska ha en bra attityd i fria följet när vi blir kommenderade. De andra momenten fungerar som regel bra när jag testar dem.

Epic har fått träna cirkelarbete och sitt på klubben och lite lydnad här hemma, annars har det mest varit lugnt. Idag har vi vallat ett par pass. Bilden ovan är från när han hälsade på sin syster Vikki i Norge.