Fotgående – var finns värdet?

I helgen har jag haft sista helgen på tränarutbildning i Bromölla. Det har varit väldigt trevligt alla helgerna och deltagarna har verkligen varit engagerade och haft en bra sammanhållning. Den här gången hade vi den stora förmånen att kunna vara inne i Gittes nya hall, vilket gör träningen så mycket skönare under den här årstiden.

Temat för helgen var träning för tävling, så vi har kört mycket helhetsträning på olika sätt. Vi har dock hunnit med flera detaljpass, och många valde att jobba med fotgåendet. Det är lätt att råka få in en felaktig position i fotgåendet – hundar som går för långt fram eller för långt ut. Ett vanligt problem och också ett ganska knivigt att komma till rätta med om det har blivit en vana. I helgen fick vi dock fin framgång med alla hundarnas position.

Första frågan vi behöver ställa oss när hunden inte går rätt är varför? Varför upplever hunden att det finns värde någon annanstans än i den position som vi önskar? Det är nästan alltid vi som har skapat konflikten mellan var vi önskar att hunden vore och var hunden vill vara – antingen genom att förstärka beteenden som är oförenliga med en bra position (till exempel att hunden tror att fotgående går ut på att se oss i ögonen) eller genom att belöna någon annanstans än där vi vill ha hunden (till exempel att låta hunden möta belöningen från höger handen framför magen på oss, eller att vi tar belöningen till hunden istället för att hunden får komma till belöningen).

Vad du belönar

Det är naturligtvis viktigt att belöna när hunden går där du vill ha honom. Ofta irriterar vi oss på att hunden gör någonting som vi faktiskt belönar gång på gång. Hur ska hunden förstå att vi inte vill ha honom där då? Om hunden har hittat en felaktig position gäller det att hitta sätt att få hunden på rätt plats, så att du kan belöna det. Du kanske får börja med att hunden ska stå i rätt position när du står stilla. Eller placera hunden på en plattform intill dig. Eller låta hunden starta bakom dig och klicka när hunden kommer i rätt position – innan han hinner gå förbi och för långt fram. Att träna om beteendet med hjälp av baklängesmarsch kan också vara ett smart sätt att få en nystart. Eller så kan du kanske förstärka rätt position när ni går promenad?

Var du belönar

Träningen av fotgående går så mycket lättare och resultatet blir så mycket mer stabilt om hunden upplever att belöningen kommer precis där vi vill ha honom. Godbiten mot byxsömmen kan vara ett bra mål för belöningen. Om hunden har tendens att gå för långt fram kan det vara smart om godbiten kommer bakifrån på väg till byxsömmen. Själv har jag ofta flera godbitar i högerhanden och plockar en av dem med vänster hand bakom ryggen när jag har tänkt belöna.

Förr försökte jag belöna motsatt av vad hunden tänkte, det vill säga ut och bak för att få hunden längre bak och rumpan in. Idag vill jag hellre belöna precis där jag vill ha hunden, men ha kriterier för vad hunden ska göra under belöningen. Om jag belönar intill mitt ben får hunden inte svänga ut bakdelen, utan ska hålla kroppen parallellt med mig. Det här tränar jag tidigt, när jag lär in positionen på klossen och när jag tränar baklängesmarsch. Det är ofta en bra idé att träna på belöningsrutinen innan man börjar träna fotgåendet.

Ju bättre hunden är på att ignorera belöningar jag håller i händerna, desto mindre viktigt blir det varifrån belöningen kommer. Jag vill gärna att hunden inte tänker på godbiten förrän den dyker upp i position. Jag kan också försöka locka hunden ur position med godbitar i högerhanden eller bakom ryggen, men hunden får den bara om han håller kvar positionen (och då kommer som regel belöningen till hunden). Jag vill också testa hundens förståelse för positionen genom att placera belöningen i en skål på marken och belöna med ”varsågod” när hunden går rätt.

Årets första agilitytävling

Medan Thomas och Pogue tävlade lydnad i Fagersta väntade Squid och jag på att starta agility- och hoppklass 2 i Torsby. Väntade länge. Jag är nämligen lite dålig på att beräkna hur lång tid en agilitytävling tar. I Karlstad i höstas trillade jag ju in med ouppvärmd Pogue när det var en halv minut kvar av banvandringen för att jag trodde att tävlingen skulle ta längre tid än den gjorde. Det blev inte direkt bättre av att jag hade startnummer 1. Som tur var var banan lätt och jag fick byta startnummer så jag hann värma upp Pogue. Vi vann klassen. Igår var jag tidspessimist. Kvällen innan tankade jag bilarna, gjorde matsäck, packade och ställde klockan på 5.45. Siktade på att vara vid tävlingen klockan 9.30. Klass 1 hade första start klockan 9, men det var ju så få starter att jag bedömde att det kunde gå fort och att det var skönt att inte behöva stressa. Jag hade lätt kunnat sova fyra timmar till och ändå inte behövt stressa på tävlingsplatsen.

När det väl var vår tur hade vi startnummer 1 och som tur var hade jag snälla Louise där som kunde hålla Squid utanför ridhuset medan jag gick banan. Jag var inte så orolig eftersom det inte skulle gå någon före oss, men Squid gick nog igång på själva tävlingssituationen (dvs. hon har associerat den med hundar som springer agility) och jag var oförberedd på hur galen hon var. Loppet kändes galet och helt utan broms, men det blev nollat i alla fall och vi vann med några sekunders marginal. Första pinnen i agilityklass 2.

Till hopploppet var jag förberedd och jobbade mer på attityden innan loppet. Det kändes mycket bättre när vi gick fram till start och hon klarade av att sätta sig fint och sitta helt stilla (i första loppet ville hon bara sätta sig halvliggande). Jag hade haft så mycket fokus på att hålla henne lugn innan start att jag en kort stund glömde banan (vid första tunneln). Kände mig lite på efterkälken under hela loppet och fick improvisera en del (bakombytet på tredje hoppet innan slalom skulle varit ett framförbyte). Men vi kom i mål nollade och vann igen. Uppflyttade till hopp 3.

Jag inser att vi är tillbaka till ruta ett när det gäller hennes attityd. Hon går igång så enormt på att andra hundar kör agility, och nu har hon också börjat tända rejält på att köra agility själv. En ny växel helt enkelt. Efter det långa uppehållet är hon värre än någonsin och jag måste träna. Det är väldigt tråkig träning och man får angripa problemet från två håll: Dels försöka se till att hon håller sig så lugn som möjligt runt agilityträning och -tävling ihop med andra hundar. Dels träna på att hon kan utföra alla uppgifter trots att hon har en hög arousalnivå. Det var den här delen som inte fungerade igår. Hennes utförande var väldigt annorlunda mot träning, så här har vi ett stort jobb att göra… Här är film i alla fall:

Lydnadshoppet

Här kommer en enkel liten video som visar hur man kan jobba med lydnadshoppet för att öka hundens förståelse för att alltid ta hoppet på väg tillbaka, även om linjen mot föraren går vid sidan av:

Pogue har gjort det här förut och är dessutom van vid att tänka själv, med en oerfaren hund måste man gå betydligt långsammare fram och gradvis göra vinkeln svårare. Ställ gärna eventuella frågor i kommentarsfältet.

Vad händer 2012?

Alla år sedan jag träffade Thomas och började jobba med hundar på heltid har varit helt fantastiska och jag är säker på att 2012 inte kommer att bli något undantag. Svårigheten ligger i prioriteringarna. Det finns så mycket man vill hinna med, men allt för få dagar. Speciellt helger är en bristvara. Förutom en söndag i juli så är jag fullbokad alla helger fram tills augusti. Då har inte vallhundstävlingarna kommit ut än (tänk om det fanns en tävlingskalender för dem som kom ut i god tid…), så om jag vill tävla vallning i vår och sommar måste något annat stryka på foten. Förmodligen agilitytävlingar då. Jag tänker inte gå in på några målsättningar för året, det har aldrig fungerat så bra för mig och det blir ändå aldrig som man har tänkt sig. Men några tankar om vad vi kan vänta oss under 2012 tänkte jag ändå teckna ner.

Valpkull

I mitten av december parades Fly (mamma till Squid, Epic och Win) med fina Ids. Vi hoppas på valpar i februari. Senaste rapporten från Flys matte Malin är att Fly äter som en häst, stjäl mat och har fått stora, rosa spenar. Vi hoppas på att det är symptom på dräktighet och hoppas också på en stor kull. Fly har haft fyra valpar i båda sina tidigare kullar, hoppas att det blir något fler den här gången. Har väldigt stora förhoppningar på den här kombinationen!

Och Pogue ska bli pappa…

Det planeras i dagsläget två kullar på Pogue inom den närmaste framtiden. Det är roligt, för vi tycker att Pogue är en himla fin hund. Pogue fick under hösten 1:a-pris i NKL på jaktprov, i år väntar öppen- och kanske elitklass.

Agilitytävlande

Jag ser fram emot det här tävlingsåret med skräckblandad förtjusning. Från och med början av februari har jag fyra agilityhundar att tävla med.  Två medium, två large. En ren klass 1-hund, en klass 1/2, en klass 2 och en klass 3. Jag kommer att ha fullt upp! I början av året får jag prioritera Shejpa, som saknar några SM-pinnar i hoppklass. Dessutom kan man ju hoppas på att kvala till European Open som går i Sverige i år. I juni ska vi försvara vårt lag-guld på SM. Jag hoppas på att kanske kunna hoppa in i något large-lag med Squid på SM också, om någon hund blir skadad eller så.

Squid känns just nu lite galen efter att inte ha fått någon kontinuitet i agilityträningen på länge. Först en lång periods mammaledighet och sedan inga tävlingar på jättelänge. Under 2012 hoppas jag att vi blir samkörda och stabila. Att debutera med Epic ska bli otroligt roligt. Jag räknar med att han kommer växla upp många gånger under det kommande året och det blir en stor utmaning att hålla honom lika cool som han är nu. Det blir också en rolig utmaning att köra running contacts på tävling med en stor, snabb hund. Pogue har massor av kapacitet, men jag har inte så mycket tid att träna honom, så där får vi se vad som händer.

Lydnad- och brukstävlande

För egen del ligger jag lågt med lydnadstävlandet just nu. Jag har insett att det är smart att satsa på agilityn medan man fortfarande är någorlunda ung och snabb. Lydnaden finns alltid kvar den dagen jag eller hundarna inte klarar av agilityn. Squid ska väl tävla klass III och elit någon gång, men det är inte bråttom. Thomas ska däremot tävla klass III med Pogue och kanske blir det tävlat med Win och Sarek också? Pogue ska säkert också starta högre klass sök.

Vallning

Vi hoppas att hinna med en del tävlande i vallning också. Vi har flera hundar med hög kapacitet och det är så roligt att hela tiden lära sig mer. Träningen och kul och tävlandet är väldigt fascinerande. Jag önskar att det fanns fler helger. En annan sak jag önskar mig är träningskompisar. Vi tränar nästan alltid själva och skulle nog vinna massor på att träna med andra som är målmedvetna och engagerade. Vi skulle också behöva träna mer på bortaplan. Vi har jättefina träningsmöjligheter hemma, men man behöver ju låta hundarna uppleva andra förutsättningar också. Jag drömmer om någon typ av elitsatsningsgrupp som kunde träffas med jämna mellanrum och coacha varandra.

Kurser

Jag har försökt skära ner på arbetet under helger en del i år, för att ha tid att tävla. Det innebär till exempel att vi inte arrangerar någon tränarutbildning. Förhoppningsvis kan vi vidareutveckla online-kurserna på olika sätt, vilket kommer att frigöra mycket tid för tränande och tävlande. Vi har fått en del förfrågningar om att hålla kurs i utlandet under året. Thomas ska instruera på ClickerCamp i Danmark och jag har bokat in en kurs i Spanien. Hoppas också på att få tid att hålla några kurser i USA, men då lär det ju ryka tävlingshelger…

Gå kurser

Vi älskar att gå kurser! Under 2012 har vi redan några spännande inbokade på hemmaplan. Jo Agnar Hansen kommer tillbaka för att hålla vallhundskurs, Vappu Alatalo kommer tillbaka för hoppteknik i sommar och Jessica Martin (VM-guld small 2010) kommer för att hålla agilitykurs precis efter European Open.

 

 

2011

Årets näst sista dag, och det är dags för en sammanfattning. Tidigare har jag försökt göra årssammanfattningarna med hjälp av bilder, men jag tror inte att jag har så väldigt mycket bilder från i år. Min kamera är verkligen inte vad den en gång var. Vi gör ett försök med ord och bild.

Januari

Shejpa och jag började året med agilitytävlingar på MyDog och det gick riktigt bra! Shejpa vann en internationell agilityklass 3 och fick CACIAG. Hon tog också en andraplats och en femteplats i hopp 3. Bra start på tävlingsåret. Jag åker en sväng till Norge och håller kurs för NKKU. Resten av månaden är snöig och kall och vi tränar mycket i inomhushallar.

Februari

Vi börjar månaden med lydnadskurs för Maria Brandel i AH-hallen. Squid tävlar agilityklass I och tar flera pinnar. Shejpa går bra i Hammarö och tar en 2:a-plats i hopp 3 och 1:a respektive 3:a i öppenklass. Snön ligger fortfarande tjock och vi tränar på i till exempel HundArenan i Kungsör. Epic och Win blir 6 månader och vi påbörjar lite lätt vallningsträning med dem.


Mija och Råttan i Kungsör

Mars

Squid blir uppflyttad till hoppklass 2 och debuterar i hopp 2 i Rättvik. Där vinner hon båda hopp tvåorna. Vi tävlar agility 1 i Linköping och vinner med pinne. Squid debuterar också i lydnad och får förstapris med 192,5 poäng. I slutet av månaden får vi hopp om våren, och kan börja valla lite i kohagen.

April 

Shejpa börjar månaden med att vinna agilityklass 3 under tävlingen som Kumla arrangerar. Vi arrangerar vallhundskurs för Jo Agnar Hansen på Lekeberga gård. Hemma har vi fullt upp med lammning. Shejpa får problem med en strumpa hon svalt och måste operera ut den. Jag fick åka på Skåneturné (kurser och tävlande på Gåsahoppet) utan Shejpa. Squid gick fint, men fick inga resultat. Jen och Loki parade sig.

Maj

Shejpa återhämtar sig fint och startar på landslagsuttagningarna. Där gör vi en bra insats, men med lite för mycket rivningar och småmissar. Squid börjar löpa och paras med Hemp. Thomas och Pogue tävlar lägre klass sök och vinner och blir uppflyttad. Jag håller kurs i Tromsö och Stavanger. Squid tävlar lydnadsklass II med vinst och uppflyttning.

Juni

Squid tar sista pinnen i hopp 1 och får därefter bli mammaledig. Pogue debuterar i agility och tar pinne i hopp 1.  Shejpa vinner agilityklass 3 i Frövi. Vi håller mycket kurser, både hemma och borta. Shejpa och jag tar SM-guld i agility med laget Murphys Lag. Jen får åtta fina valpar dagen innan midsommar. Vi går kurs för Derek Scrimgeour med Fly, Epic och Win.

Juli

Squid får fem underbara valpar och samma dag hämtar vi lilla Tweet på Arlanda. Jag tävlar en del agility med Shejpa och Pogue, men inte med några stora framgångar (Pogue tar en pinne i agilityklass 1 och en pinne i hopp 1). Jag inreder bilen till sovrum och det blir enkelt och trevligt att åka på tävling. Vi går vallhundskurs för Jonas Gustafsson med Epic och Win och jag tävlar lite IK1 med Fly eftersom både Jen och Squid är mammalediga.

Mitt rullande sovrum. Längtar tillbaka dit, men det kommer att bli trångt med fyra tävlingshundar nästa år… 

Augusti

Månaden börjar med Obedience Rules  – ett stort lydnadsläger med instruktörer från de nordiska länderna. Vi är observatörer och det känns som semester. Vi arrangerar hoppteknikkurs med Vappu Alatalo.


Epic och Win firar ettårsdagen under Obedience Rules. Kompisen Flynn är med på kalaset.

Huset är fullt av valpar som flyttar i slutet av augusti och början av september. Tanken var att en tik skulle stanna hos oss, men hon fick flytta på foder medan brorsan Sarek bara blev kvar här.

For The Win Seven (numera ”Twix”) bor nu hos Hannes på foder.

September

September är lite lugnare och vi ägnar oss åt att träna hund och tävla lite (Pogue tar sista pinnen i hopp 1). Vi håller en del kurs, tränarutbildningar både hemma och borta. Squid följer med mig till Tromsö där vi håller kurs och träffar Squid-dottern Mist. Squid är glad över att vara klar med mammaledigheten. Jen får anaplasmos (en fästingburen sjukdom) och får gå på en dunderkur med antibiotika istället för att träna och tävla.


Squid i Tromsö

Oktober

Oktober blir en spännande månad! Jag åker till VM i agility i Frankrike. En riktigt rolig resa. Att en vän, elev och valpköpare gjorde VM-debut med stil gjorde inte tävlingarna mindre spännande. Pogue startade på sitt första jaktprov och tog 1:a-pris i nybörjarklass. Squid och jag åkte till Belgien och gick kurs för Greg Derrett. Epic blir 14 månader och vi sätter på allvar igång med slalomträning och träning på running contacts.

November

Shejpa tävlar agility i Rättvik och tar äntligen SM-pinne i hoppklass. Laget tar också en pinne. Vi startar på ras-specialen, men har en rivning i vardera kvallopp och kommer inte till final. Dock var Shejpa överlägset snabbast i agilityloppet – roligt! Vi har en jätterolig kennelträff över en helg och får träffa trevliga valpar och valpköpare. Jen är äntligen frisk och startar IK1 i Trelleborg. Hon uppför sig strålande ihop med matte och tar 1:a-pris. Shejpa kastreras.

December

December är underbart mild och vi kan träna vallning på stora fältet hela månaden. Squid skadar sig och missar både Greg-kurs och tävling, så Epic får följa med till Malmö istället. Han sköter sig riktigt bra på agilitykurs trots att han inte är så erfaren och vi ser fram emot kommande tävlingssäsong. Fly paras med Ids. Vi tar också en del privatlektioner för vallhundsgurun Bobby Dalziel, både i Trelleborg och på hemmaplan. Träningen med Epic lossnar en del och Win kommer sig också stort. Hur året slutar återstår att se, imorgon tänkte vi åka till Norge och tävla med Jen, Epic och Win. Det blir debut för unghundarna och vi tar det som träning. Jen får debutera i klass 3 (motsvarande IK2).

Vallning 30 december

Årets tävlingsresultat:

  • Squid uppflyttad till hopp 2 (+två pinnar i hopp 2)
  • Squid uppflyttad til agility 2
  • Squid förstapris lydnadsklass I
  • Squid förstapris lydnadsklass II
  • Pogue uppflyttad till hopp 2 (+ pinne i agility 1)
  • Pogue uppflyttad till högre klass sök
  • Pogue 1:a pris NKL jaktprov
  • Jen 1:a-pris IK1
  • Fly 2:a-pris IK1
  • Shejpa SM-guld lagklass agility
  • Shejpa SM-start individuellt agility
  • Shejpa flera topp 3-placeringar i både hopp- och agility 3.
  • Shejpa CACIAG.