Författararkiv: Fanny

Lydnadsklass III – Inkallning med ställande

Publicerat av
1

Inkallning med ställande fungerar jättebra. Fram tills jag ska kalla in henne från ställandet. Det var vår svaga sida i när vi tävlade klass II också. Hon kom lite långsammare på den sträckan. När jag testade momentet idag igen (det var många månader sedan sist) så var första sträckan och inkallningen jättebra, men på andra inkallningskommandot sprang hon bakåt istället för mot mig. Och det var inte så att jag hade lagt någon belöning bakom henne, hon har bara en väldigt stark förväntan på det och jag har lärt henne att ”varsågod” betyder att hon ska vända och springa bakåt oavsett om hon vet om att det finns belöning bakom eller inte. Nu är det dags att jobba mer på sista delen av inkallningen. Och se till att de första delarna fungerar lika bra trots att hon kommer i full fart hela vägen till mig.

Lydnadsklass III – Sitt under marsch

Publicerat av
2

Äntligen lite mer lydnadsträning för Squid! Cecilia är här och vi har bokat tre timmar per dag i ridhuset. Då har man ju tid med lydnad också. Och jag känner mig motiverad. Det känns som att jag lite grann har löst problemet som har gjort lydnadsträningen så jobbig. Problemet har varit Squids enorma entusiasm. Eller kanske snarare höga aktivitetsnivå. Hon är visserligen duktig på det mesta trots hög aktivitetsnivå, men fotgåendet har inte varit bra. Det blir studsigt och allt för närgånget. Min spontana reaktion på för hög aktivitetsnivå är att belöna ofta, men väldigt lugnt. Har dock upptäckt att jag får bra effekt (och känner mig mer nöjd själv) om jag bara går och går och går och struntar i att belöna förrän det känns bättre. Det tar några minuter, men sedan kommer det sig.

Tanken var att filma sitt under marsch, men det känns som att det är så enkelt för Squid så vi körde på stå, sitt och ligg istället. När vi började göra positioner under marsch så varvade hon upp lite. Därför blev fotgåendet studsigare och därmed blir också förflyttningarna lite hoppiga. Högt hoppstå till exempel. Det gör hon bättre när hon går fot lugnare, så det är bara att jobba på med fotgåendet.

Lite film:

Läsvärt #2

Publicerat av
1

Bättre sent än aldrig. Här kommer några läsvärda länkar:

Först ett blogginlägg om felfri inlärning (”errorless learning”), ett begrepp som man hör folk prata om ibland. Läs gärna vidare på Eileens blogg, det finns många läsvärda inlägg där.
http://eileenanddogs.com/2013/01/21/errorless-learning/

There is a newish catch phrase going around the science-based dog training community: “errorless learning.” I am seeing more and more usage of the term, and reading pieces that equate it with the ultimate humane training. I think a lot of folks have picked up the phrase and are using it to mean setting your dog up for success in a general way. I’m aware of some others who associate it with training with positive reinforcement only. Some use it to indicate that they do not use No Reward Markers. (If an error happens in the forest and no one says anything, did it really happen? Sorry.)

But actually the phrase is not new at all. It refers to a specific teaching methodology that has been well investigated by research. I am going to describe the original research on so-called errorless learning, some subsequent research, and explain why I think the term is currently being misused and perhaps wrongly proposed as a goal in our companion animal training.

John Cullen beskriver en studie om hur erfarenhet är avgörande för hur vi tolkar hundars kroppsspråk. Väldigt intressant, och väldigt viktigt att komma ihåg att det som vi kanske tar som självklartheter inte är det för alla.

I’m sure many of you interact frequently with people who are new to the dog world either through dog sport demonstrations or as a dog obedience instructor for puppy classes. With that in mind I think that this research paper highlights the importance of teaching people how to read their dog’s body language. It’s not something that is innate, but a skill that needs to be learned.

Vallhundstränaren, fåraherden och domaren Jonas Gustafsson har startat blog där han skriver om vallhundsträning med mera. Mycket intressant! Om du är intresserad av att lära mer från Jonas så arrangerar vi en tvådagarskurs för honom den 6-7 mars. Det finns observatörsplatser kvar.

Lydnadsklass III – Fritt följ

Publicerat av
5

Det här är ett efterlängtat inlägg – fortsättningen på vår klass III kampanj. Det har ju inte blivit så mycket bloggat om det. Mest handlar det om att fritt följ är ett så himla komplext moment som jag aldrig blir riktigt nöjd med. Jag tror att jag måste acceptera att Squids fria följ inte kommer att vara perfekt. Det behöver det ju inte vara heller, man kan komma långt ändå. Problemen med Squids fria följ är två: För det första har hon inte fullständig koll på positionen. Där missde jag lite i inlärningen, så hon känns fladdrig i jämförelse med Epic (som inte kan mycket lydnad, men när det gäller fotgåendet så rättade jag i alla fall till de misstag som jag gjorde med Squid). Hon kan till exempel lätt överarbeta i vänstersvängar, eller hamna lite snett i höger om halt. Positionen när vi går är rätt konsekvent, men hon är inte så bombsäker i halter. Det andra problemet är att hon har lite för hög aktivitetsnivå. Det gör att hon kommer lite för nära mitt ben och att hon inte går riktigt rytmiskt. Det beror nog mycket på cirkelarbetet i agility, på att hon var så loj som unghund och behövde häftiga belöningar, och på att vi tränar fritt följ allt för sällan. Jag körde ett riktigt långt pass i förra veckan och bara gick och gick tills hon tröttnade på att vara så entusiastisk. Då blev det riktigt lugnt och bra.

Annars blir det inte så mycket fotgående tränat just nu. När vi är i ridhuset blir det agility. Ute är det kallt. Vi tränar stegförflyttningar inomhus. Och passar på att kombinera det med styrketräning och kroppskontroll…

Agilityn måste byta huvudman!

Publicerat av
2

SBK som huvudman för agilitysporten är en katastrof! När information om landslagsuttagningarna sent om sider (och tack vare att en medlem skrev ett öppet brev till Centrala Agilitygruppen och Landslagsledningen) dök upp igår, stod det klart att SBK inte tänker ta ut ett landslag till European Open. Det öppnade för att vem som helst kunde anmäla sig och att Sveriges platser tog slut innan de flesta fattat vad som hände. Själv var jag nog för långsam, jag blev så chockad att jag började diskutera saken på Facebook istället för att se till att anmäla mig själv så fort som möjligt. Osmart!

I år går VM i Sydafrika. Det innebär att det kommer att kosta massor av pengar, att hundarna måste resa långt och att ingen egentligen vet hur det kommer att gå att lösa praktiskt (Många hundra hundar som åker till samma flygplats samtidigt? Väldigt strikta införselsregler och mångder av blodprov som måste tas vid exakt rätt tidpunkt). Från svenska landslagsledningen har det varit knäpptyst kring de praktiska arrangemangen – och kring uttagningen fram tills igår.

Med ett osäkert VM på andra sidan jorden blir European Open enormt prestigefullt och viktigt. Till och med länder så långt bort som USA och Kanada har uttagningssystem. Intresset från Sverige i år är stort och alla har nog förväntat sig att vi ska ha någon slags uttagning. Nu blir det alltså inte så och Sverige representeras av den som anmälde sig först. Skandalöst!

Det här är bara det senaste i raden av misstag från SBKs sida. Ständigt påminns man om att det varken finns intresse eller kunskap inom organisationen för att förvalta en stor sport i ständig utveckling.

Kennelklubben verkar ha förstått problematiken och kommer enligt rykten komma ut med en enkät inom kort. Jag hoppas verkligen att alla som svarar på den inser att vi måste få en egen huvudman – ett eget agilityförbund!

Huvdmannaskapet handlar inte om huruvida vi ska ha agility på våra lokala brukshundklubbar/hundungdomsklubbar/kennelklubbar. Agilityverksamhet har funnits på klubbarna oavsett huvudman (historiskt har SHU, SKK och SBK varit huvudmän i olika perioder utan att det har påverkat verksamheten på lokalklubbarna i någon större utsträckning). Huvudmannaskap handlar om hur sporten utvecklas och administreras på central nivå.

VAD GÖR HUVUDMANNEN FÖR AGILITY, RENT KONKRET OCH I STORA DRAG?
– Ansvarar för regelrevideringen (även om SKK alltid slutligen fastställer alla regler).
– Ansvarar för landslag och landslagsuttagningar.
– Ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten (SM, tävlingsadministration mm).
– Ansvarar för funktionärsutbildningar och konferenser (med visst ekonomiskt bidrag från SKK).

Det är den här delen som inte fungerar inom SBK och därför behöver vi ett fristående agilityförbund under SKK! Nu!

5 tips för högre fart på agilitybanan

Publicerat av
35

En diskussion på Facebook fick mig att vilja skriva lite om hur man kan tänka om man känner att hunden inte springer så fort som han kan på agilitybanan. Här kommer fem lite längre tips och ett gäng korta förslag.

1. Kampa!
Det är lätt att tro att hundens favoritbelöning också är den som skapar mest fart på agilitybanan. Motivation borde ju leda till fart. Eller? Min erfarenhet är att kampleken i sig skapar ett annat tempo än bara godisbelöning. Min cocker spaniel Shejpa är ett bra exempel på det. Hon är ingen naturlig kampare, när hon var ung stack hon iväg för att hitta på något annat när jag presenterade en kampleksak utomhus. Däremot är hon helt galen i mat. Den förvånande slutsatsen jag har dragit med henne är att hon springer snabbare på agilitybanan ju mer vi kampar och ju mindre mat hon får. Hon behöver fortfarande få matbelöning för att tycka att det är värt att träna ihop med mig, men ju mer matbelöningen kan kopplas bort från agilityn (till exempel genom att den enda mat hon får är i form av en externbelöning i bilen när vi avslutar träningspasset) desto snabbare springer hon.

Det är inte alla hundar som är naturligt galna i kamplek. Det verkar också som att hundar som är naturligt galna i kamplek sällan har problem med fart på agilitybanan. De som väljer bort kamplek för att istället favorisera godis är vanligare i gruppen som skulle behöva mer fart. Det går att lära hunden att kampa med en leksak även om den inte är intresserad av det från början. Även om hunden bara kampar för att få godis så får man i alla fall en stor del av effekten och fart-ökningen. Ju bättre man kan kan få hunden att kämpa och engagera sig i kampleken, desto större effekt får man.

En annan fördel med kampleken är att den kan användas som belöning på tävling. Det är inte tillåtet eller uppskattat att ta fram godbitar på tävlingsplanen om man vill belöna ett snyggt kontaktfält eller en snabb sväng, men en kampleksak är inga problem att dra fram om man ändå är diskad (så länge man gör det snabbt och diskret utan att ta onödigt lång tid på sig). När hunden inser att han kan få belöning på banan på agilitytävling ökar ofta farten på tävling.

Tänk också på att det i början är viktigt att det inte blir en massa väntetid mellan lek och agility. Utnyttja den aktiva känslan hunden får i leken och lek hela vägen fram till start på träning. En snabb startritual gör att tiden mellan lek och agility blir kortare. Det här kan du träna på separat (lek -> ”sitt” -> gå ifrån -> belöna sittandet i starten eller kalla in och belöna – variera). Försök att få tiden mellan lek och att du kan gå ifrån så kort som möjlig.

2. Placera belöningen på linjen
Om alla belöningar kommer från din hand, vilket ofta är fallet när man jobbar med godbitar, blir belöningen dels sen (kommer ofta långt efter att hunden har gjort det som var bra), dels felplacerad. Varför ska hunden springa jättefort bort från dig om alla belöningar ändå kommer ifrån din hand? Försök istället att placera belöningen på den linje du vill att hunden ska springa på. Det kan göras genom att du i förväg placerar ut en leksak eller godisburk på linjen (i början kan hunden få veta om att den är där, men senare är det en fördel om den dyker upp som en glad överraskning när hunden gör rätt) eller genom att du eller en medhjälpare kastar belöningen på linjen när hunden gör rätt. Självklart finns det tillfällen där det är smart att belöna från handen också (till exempel när du ligger före hunden och vill att hunden ska jaga dig), men se till att du inte bara belönar så.

3. Se till att hunden vet vart han är på väg
En av de vanligaste anledningarna till att hundar inte springer så fort som de hade kunnat göra är att de inte vet vart de är på väg. Om hunden inte vet vart han ska så behöver han sakta in för att vänta på informationen. Det är lätt att slarva lite och ”lura” en långsam hund för att man är rädd att hunden ska sakta ner ännu mer om man ger den signaler som att det kommer att komma en sväng. Därför är det lätt att springa i full fart mot ett hinder som hunden ska svänga tillbaka ifrån, för att sedan tvärvända och springa åt andra hållet när hunden väl landar. Jag är övertygad om att det här kanske fungerar på vädigt kort sikt, men på lite längre sikt kommer hunden att sakta ner på hela banan eftersom han aldrig kan lita på att din ”full-fart-framåt”-signal verkligen betyder att ni ska full fart framåt. Plöstligt kan det ju dyka upp en sväng och därför är det bäst att aldrig springa i full fart mot ett hopp.

Lösningen är att ha tydliga och tidiga signaler som ger hunden information om ifall ni ska behålla full fart framåt, eller om det är dags att förbereda sig för en sväng. Gör svängandet roligt och belönande för hunden (till exempel genom Silvia Trkmans cik and cap) så att dina svängsignaler inte fungerar som ett straff, utan som en motivation. Var inte rädd för att träna svängar med en lite långsammare hund, det är viktigt för motivationen att hunden förstår hur man svänger och tycker att det är häftigt. Annars finns risken att hunden bara har roligt på klass 1-banor, och det är inte dit du vill!

4. Tappa aldrig fokus på hunden
Var alltid helt engagerad i hunden när du är på agilitybanan. Ta alltid hand om din hund innan du pratar med instruktör eller träningskompisar. Se till att din hund får belöning om du råkar göra något fel på banan och vill bryta och göra om. Om din hund råkar göra ett misstag måste du ha en smart plan för hur du ska behålla hundens fokus och engagemang utan att belöna misstaget. Du kan till exempel be om ett nytt beteende som är lätt för hunden att lyckas med (nosdutt i handen, ”sitt” eller något enkelt trick). Det kan du belöna och sedan transportera hunden till starten med belöningen.

5. Träna i korta pass
Ett agilitylopp är över på ungefär 30 sekunder. Det finns alltså ingen anledning att träna uhållighet på agilitybanan. Agility handlar om explosivitet. Med en hund som behöver mer fart och engagemang i agilityträningen försöker jag hålla mina pass till 30 sekunder. Det innebär en repetition på en lite längre kombination, eller 3-5 försök på en kortare sekvens eller hinderträning. Därefter får hunden pausa en stund uppbunden eller i bur, medan träningskompisarna kör några korta pass innan han får en ny chans. Hur många korta pass man kan köra under ett träningstillfälle beror på hur mycket hunden orkar. Om den börjar tappa fart eller engagemang har du kört för många.

Shejpa SM -11Bild på Shejpa från SM 2011 – hunden som lärt mig mest om fart och motivation

 

Fler tips i korthet

  • Se till att din hund är helt frisk!
  • Se till att din hund är slank och vältränad
  • Ta tid på din hund i olika situationer så att du alltid kan välja det snabbaste vägvalet på tävling.
  • Experimentera med olika uppvärmningsrutiner så att du hittar det som tänder din hund mest.
  • Att heja på hunden för mycket med röst och kroppsspråk kan dels riskera att dämpa hunden, dels fungera förstärkande på långsamt beteende. Jobba lite tystare, men belöna hunden entusiastiskt när han ökar farten-
  • Träna hoppteknik – ökar självförtroendet, motivationen och tar bort onödiga steg på banan.
  • Var förutsägbar och konsekvent på banan. Lägg inte plötsligt in nya handlingsmanövrar som din hund inte förstår utan att först träna in dem i torrhandling /övningar med ett hopphinder. Se också till så att hunden inte kan blanda ihop eller missförstå dina signaler.
  • Starta ihop med hunden så att du kan springa från första steget
  • Lägg in fartcirklar i träningen så att hunden får sträcka ut.

Lycka till! Har du frågor? Ställ dem här!

Apporteringsworkshop

Publicerat av
Svara

Igår startade vi en månads workshop på temat apportering på fannygott.com. Det går fortfarande bra att anmäla sig om man vill köra en intensiv kampanj på temat under en månad. Du kan antingen vara med som observatör och läsa lektioner, se på filmer och följa deltagarnas framsteg i text och film. Eller så kan du vara med själv och skicka in filmer på din träning som vi tittar på. Läs mer och anmäl dig här.

Dogs Decoded

Publicerat av
1

Om du har en knapp timma över är det här programmet någonting jag kan rekommendera. Handlar om hundar och modern forskning på hundar och deras förhållande till människan:

FitPaws

Publicerat av
4

På fredag kommer vi att lägga en beställning på bland annat balansbollar från FitPAWS® USA. Deras produkter håller hög kvalitet och är utvecklade för hund. Perfekt för att träna styrka och stabilitet inför kommande säsong. Om du vill vara säker på att vi tar in det du vill ha till din hund bör du skicka ett mail till mig på klickerklok@gmail.com senast fredag förmiddag. Din beställning är inte bindande, men jag vill gärna att du är konkret med vad du vill att vi tar in (storlek etc.). Vi hoppas på att kunna hålla ungefär samma priser som på den amerikanske sidan.

FitPAWS