Full med erfarenheter från ett års grundträning med Wilco, och ännu mer full av inspiration inför sommarens grundträning av Bud, erbjuder jag nu en grundkurs online för dig som vill lägga bra grunder inför framtida agilityträning. Kursen passar för valpar och hundar från 3 månader och uppåt.
Läs mer och anmäl dig här. Vi startar den 22 juni och håller på i 14 veckor.
Tiden går fort! Thomas är äntligen klar med sin master i etologi och behöver inte pendla till Norge varje vecka för att plugga! Masteruppsatsen skrev han klart i höstas och i vår har han läst näringslära för hund och katt, samt avelsplanering. Ganska relevanta ämnen för oss! Däremot håller han ganska mycket kurser i Danmark, Norge och Finland, så han är borta en del ändå.
Det har varit en intensiv vår med mycket hundar. Sedan sist har både Thomas och jag tävlat lite vallning med Sarek, Jen och Epic. Nu till helgen väntar IK2-tävling i Kungsbacka både lördag och söndag. Det ska bli roligt att tävla, se många hundar och framför allt – träffa mina föräldrar som bor i Åsa.
Den senaste månaden har jag också blivit kär. Jag har ju två valpar – Nicks och Bud. Det är två och en halv vecka mellan dem. Nicks var välplanerad och blir förhoppningsvis en fin vallhund och ett fint tillskott till vår uppfödning. Bud var egentligen inte alls tänkt att stanna här. Jag behöver verkligen inte fler hundar, och speciellt inte hanhundar! Tik var ju tanken redan förra året när det bara blev hanhundar i Wilcos kull. Men Bud fick stanna. Det har inte alls blivit mycket träning med någon av valparna. De har fått hänga runt på gården, stå lite i hundgård, leka med varandra… De har varit snälla och inte ställt till med något.
För en månad sedan hade jag Nicks med mig på en tävlingshelg. Hon är en så himla fin valp! Snäll och vänlig med alla, slappnar av fint vid agilitybanan på tävling, sover snällt på nya platser, leker och äter godis, går fint i koppel, kan bindas upp i en stolpe när jag går banan, blir inte upphetsad av hundar som springer. Trygg, snäll, glad och fokuserad. Då bestämde jag mig för att jag nog borde ta tag i saken och sälja Bud. Fokusera på en valp! Komma igång med träningen! Bud ser ju superläcker ut på fåren, men han har hela tiden varit lite mer försiktig och lite mer lätt-upphetsad än Nicks…
Och så kom jag hem och bestämde mig för att i alla fall umgås lite mer med Bud. Det började jag göra, och ju mer jag gjorde det desto svårare var det att sälja honom. Han är lite känslig och lite försiktig ibland, men det verkar som att det ofta räcker med en gång för att han ska bli helt trygg. Förra helgen var han med på sin första agilitytävling. Han var nyfiken, men tyckte att en del saker var läskiga. I söndags var han med på tävling igen – inga problem! Allt var coolt. Han kunde träna bredvid banan, sova vid min sida, vara helt trygg med allt och alla.
Bud ger sig helhjärtat in i allt vi gör. Han är galen i kamplek, älskar mat, vallar med stor seriositet, är jättemysig och vill ligga nära, slappnar av fint inne. Han är kanske inte riktigt lika perfekt som Nicks, men han har fullständigt lindat mig runt tassen. Det är inte aktuellt att sälja Nicks så länge hon fortfarande kan bli tävlingshund i vallning och avelshund. Hon har varit på kollo i några veckor hos snälla Susanne som miljötränat och tränat henne på olika sätt. Hon kommer snart hem igen och kanske kan vi snart sätta igång med vallningsträning.
Jag ska försöka lägga ut lite filmer på vad Bud och jag gör. Han kan ju nästan ingenting eftersom jag precis börjat träna honom. Mer som 10 veckor än 5 månader. Jag vill också varna för att filmerna innehåller smutsiga golv, oklippta gräsmattor, fult hår, håriga kläder och naturlig bakgrundsmusik… Jag vill gärna dokumentera lite av det vi gör, men jag orkar inte borsta håret innan jag tränar 😉
Här är en film på lite saker vi gjorde igår:
I helgen hade jag en rolig hoppteknikkurs på Hundspektra i Borås. Det var en rolig blandning av hundar och förare, och vi såg jättefin utveckling hos alla. Hoppteknik är verkligen skoj och det är så kul att se när det verkligen gör skillnad. Wilco fick vara demo-hund för de flesta övningarna. På den här första bilden ser ni Wilco jobba med att hoppa och svänga samtidigt som jag sticker iväg från honom. Fullt fokus på uppgiften!
Som synes på bilderna har han fin teknik, men tar det här med hoppandet på största allvar. Han har respekt för höjder och ligger några decimeter över bommarna på sista bilden. Jag tror att det är en ganska bra utgångspunkt att han är noggrann och lite försiktig, men jag måste se till att jag inte överväldigar honom med för svåra uppgifter för snabbt.
Jag ser en massa potential i Wilco, och med två tävlingshundar i sin bästa ålder är det ju verkligen inte bråttom. Samtidigt är det verkligen svårt att inte ha bråttom och att inte jämföra honom med hundar i samma ålder som har färdiga balansbommar och slalom medan jag inte ens har påbörjat inlärningen eftersom jag inte tycker att Wilco är mogen för det. Samtidigt är jag lite stressad över en del grundläggande saker som Wilco inte kan, så nu sätter jag mig ner och skriver en lista över saker vi ska träna på 🙂 Det handlar mest om tricks, signalkontroll, lydnad och sådant. Saker han absolut är mogen för att träna på. Det känns som att jag skrivit det här förut, och det är nog någonting som ständigt återkommer i mitt huvud.
Medan jag var i Borås var Squid kvar med husse. Jag hade övertalat Thomas att tävla lydnad med Squid medan jag höll kurs. Han var ganska motsträvig, men jag tror att de båda hade ganska kul! Bra gick det också – förstapris i elitklass på 287 poäng.
Nu laddar jag upp för en tävlingshelg – lydnad på fredag och agility på lördag och söndag och premiär för att sova i bilen.
Igår åkte jag på hemmatävling i Askersunds ridhus för 2 x klass 3 med Squid och Epic. Största förhoppningen var att äntligen få ta sista agilitypinnen inför SM 2015 med Squid. När jag gav Squid agilityvila under hösten trodde jag att den där sista pinnen skulle vara lätt att ta under våren, men vi har verkligen haft oflyt med agilityklasser på olika sätt – en SM-pinne förlorade vi i Väsby för att Squid stal en leksak efter loppet och sprang in på plan med den, i Karlstad fick vi plötsligt slakomproblem, i Rättvik fick vi en neslig rivning på lördagen och var vi nollade tills det bara var några hinder kvar på söndagen, men diskade i en ganska lätt sekvens. Under Gåsahoppet fick vi äntligen till ett riktigt fint agilitylopp på söndagen, men naturligtvis med Squids enda rivning på 8 lopp… Däremot har vi nu lyckats ta fyra överflödiga hoppklass-pinnar på två veckor.
Så igår var det alltså dags för två nya chanser i agilityklass. Squid var helt galen hela dagen. Vi hade fått årets första lamm hemma på morgonen, och Squid är helt galen i lamm (hon visste så fort vi kom ut på morgonen och visade det tydligt, jag var ganska säker på att vi hade fått lamm innan jag tittade efter), så jag tror att det påverkade hennes beteende. Trots att hon var helt galen tog hon sig runt hoppklasserna nollade, men med väldigt stora svängar. 12:a respektive 6:a kom hon, vilket inte motsvarar hennes vanliga klass. I första agilityklassen gick första halvan av banan (med alla kontaktfält) bra, men mot slutet blev hon osäker på vilket håll hon skulle svänga och rev. Efter det diskade vi oss, kanske för att jag var påverkad av rivningen, kanske för att hon var galen. Det spelade i alla fall ingen roll. I andra agilityloppet gick hon så himla fint! Inga rivningar, fina vägar och tighta svängar. Jag var riktigt nöjd. Det var bara det att vi fick med oss ett hinder för mycket och blev diskade. 🙁
Epic då? Han var en stjärna! Lite stora svängar han också, speciellt ur tunnlar, men han började med att dubbelnolla! Kom tvåa med cert i agilityklassen och trea med cert och championat i hoppklassen! I den andra agilityklassen hade han två rivningar men en kanontid, och i den andra hoppklassen valde jag att ta om när han rev hinder 2. Det känns som att det verkligen har lossnat för Epic och mig i år. 6 SM-pinnar och 4 cert på några månader. Nu är han faktiskt ikapp Squid när det gäller SM-pinnar, så vid sista-chansen-helgen om två veckor har jag två hundar att jaga sista pinnen med. Och skulle vi inte kvala så finns det mycket annat att se fram emot i år!
På onsdag startar jag en månads onlinekurs på temat självständighet för agilityhunden. Jag kommer att komma med en massa förslag på övningar på olika nivåer, och du väljer själv precis vad du vill jobba på och vad du vill ha hjälp med. Du får obegränsat med feedback på din träning under en månad! Du kanske vill ha en hund som tar linjer mer självständigt så att du kan placera dig bättre på banan? Du kanske vill ha självständigare slalom eller kontaktfält? Du vill kanske kunna placera dig långt ut i sidled i starten och ändå vara säker på att hunden tar hindren? Du kanske att hunden ska vara säkrare på att ta baksidan av hindret även om du inte är precis där? Kursen passar för agilityhundar på alla nivåer – från nybörjare till väldigt avancerade! Anmäl dig här.
Hemma från påskens Skåne-resa, där huvudaktiviteten var tre dagar med agilitytävling på Gåsahoppet. I vissa lopp hade vi små, små missar som gjorde att det inte räckte hela vägen. I andra lopp tog vi topp-placeringar. Epic tog till exempel ett hopp-cert i stenhård konkurrens. Nu måste jag sova, men här kommer lite klipp från helgen:
Imorgon börjar den tredje upplagan av Cecilias och min running contacts-kurs online. Det fick mig att se tillbaka på de 7-8 år som jag har sysslat med det här. För 8 år sedan var jag väldigt peppad på att träna stoppade kontaktfält – jag tyckte liksom att det var så häftigt med det självständiga beteendet och de strikta kriterierna. Men så blev det ändå running, tack vare att Susan Garrett övertygade mig. Det var tur att Shejpa var totalt orädd för ostadiga underlag och alltid oförtrutet sprang mot mat om det fanns möjlighet, när man tittar på hur vi började träningen…
När jag lärde Shejpa running contacts var det inte många som hade det. Vi var nästan ensamma om det på tävling, vilket gav en stor fördel i agilityklasserna (speciellt eftersom Shejpa var väldigt säker). Träningen med Shejpa var en utmaning, men gick förvånansvärt bra. När jag sedan lyckades lära min border collie Missy fullhöjdsbalans på en vecka var självförtroendet på topp.
Sedan dess har jag tränat många hundar, både egna och elevers. Jag har gått från ”det här kan jag, det är ju lätt!” till total uppgivenhet, men jag har alltid lärt mig en massa av det. Alla hundar har gett nya aha-upplevelser och lärt mig nya knep. Någonting jag verkligen har lärt mig, är hur mycket man vinner på att hunden är mentalt och fysiskt mogen, och har goda förkunskaper när det gäller belöningshantering, shaping och kroppskontroll.
Wilco är ju 12 månader och det börjar bli dags att fundera på hans kontaktfältsträning. Vi har tränat lite uppfarter i höstas. Dels för att vänja honom vid att springa på planka, dels för att få lagt på kommando på balansen och kunna träna signalkontroll, och naturligtvis lite för att få bra uppfarter med både säkerhet och träff på kontaktfältet. Något övrigt som liknar running contacts har vi inte gjort. Han har varit omogen i både kropp och huvud. Nu börjar det dock kännas som att det kan vara dags att sätta igång, och jag ser fram emot att börja experimentera under våren! Han har redan visat att han älskar att klättra upp på balansen bakom ryggen på mig när jag tränar de andra hundarna, och han verkar helt orädd (om än med ett riktigt gasell-skutt på väg över kontaktfältet när man ska ta med honom).
Det ska bli så himla spännande att klura ut vad han behöver för träning och hur vi ska lägga upp den. Jag lovar att lägga ut vår process i kursen. Du kan starta när du vill under mars utan att missa någon tid – vi har förlängt kursen med 4 veckor så att du kan starta senare om våren inte har kommit hem till dig än.
Återanvänder en film på Epic som vi gjorde till vår första onlinekurs:
Och lite Shejpa-nostalgi:
Häng med till RC-heaven i vår!
Bud och jag har lekt lite igen – och försökt att blanda in lite godbitar i träningen. Han är så rolig! Massor med åsikter och envishet. Jag älskar de här första passen när man får chansen att visa reglerna för träningen för valpen. Så fort man tar sig igenom det går resten så enkelt.
Det här är klipp från våra två pass i förra veckan. I våra onlinekurser delar jag med mig av mer detaljer från träningen.
På tal om online-kurser så börjar Running Contacts Online imorgon! Där samarbetar Cecilia (jag vet ingen människa som tänker mer på running contacts än henne) och jag om att guida eleverna till snabba, säkra och snygga kontaktfält på balansbom och a-hinder. Inser att jag har mycket att skriva om det här ämnet, så det kommer ett inlägg om det senare!
Lille Bud från Fays kull med Epic är 7 veckor och 7 dagar gammal ikväll. Han ska stanna här tills vidare, och jag ser verkligen fram emot att lära känna honom. Idag påbörjade vi den processen genom att litet lekpass. Visst är han typ sötast och roligast i världen?
I natt drömde jag att jag fick ett plötsligt lydnadssug och försökte slänga mig in i en lydnadstävling utan att ens hinna rasta hunden. Vaknade och kände mig fortfarande sugen. Jag loggar fortfarande all träningstid med hundarna, och de senaste 4 månaderna har jag tränat i genomsnitt 40 sekunder lydnad om dagen med Squid. Utomhus är det isigt och halt. När vi har tillgång till inomhusträning blir det mest agility. Ska det bli något tävlat i vår så måste vi ju träna! Så jag satte mig ner och gjorde en lista över saker vi kan träna på hemma, inomhus. Sjäkvklart är det ju mycket som är svårt att träna på – helhet, fartmoment och liknande. Men man kan ju ändå ta tag i en massa småsaker, så nu är planen 6 minuter om dagen! Idag valde jag tre teman på två minuter var – vittringsapportering, sitt (i grupp, utan grupp) och signalkontroll i zätat.
Här är film på vittringen och zätat. Sittandet är lite för tråkigt för att ha med på film 😀 Vittringen har vi nog inte tränat sedan vi tävlade i början av oktober. Hon kändes säker på uppgiften, men lite slarvig med systematiken. Hon fixade det bra att bli felad för det. Zätat kändes stabilt när det gäller signalkontrollen som var dagens fokus. Däremot gillade jag inte att hon gled över på ena skinkan i första läggandet.
Vad har du för goda idéer om lydnadsträning inomhus? Skriv en kommentar!
Thomas slutför sina studier i Norge, och är borta flera dagar varje vecka. Ute är det isigt och halt, så det är svårt att ta några direkta promenader. Som tur är går det att valla i 25:an, fysträna i vardagsrummet och träna agility i ridhuset, så det går ingen direkt nöd på oss. Lunchsällskap har jag också:
Leet, 5 månader
Leet och jag har provat lite träning ihop för första gången idag. Hon har tränat lite med en bekant tidigare, men jag har inte testat. Förmodligen blir Leet bara vallhund, men det är väldigt roligt att testa lite lek, shaping, självkontroll och liknande för första gången! Ska försöka att återkomma med lite filmer.