I början av året hittade jag en diskussion på Facebook där frågan var hur mycket man tränade med hundarna per dag. Det är en fråga jag ofta får – ”Hur mycket tränar du?” Och det är en jättesvår fråga att svara på om man faktiskt inte har undersökt det ordentligt. Självklart är det också en definitionsfråga. Om man räknar med all tid som man lägger på uppvärmning, fysträning, massage, utvärdering, egen träning, miljöträning etc. så blir det naturligtvis helt andra siffror. Jag har i alla fall bestämt mig för att logga hur många minuter om dagen jag tränar hundarna, och då räknar jag bara aktiv träning – inte promenader och ren fysträning (utan belöningar). Hittills i år ligger snittet på 10,5 minuter för Squid, som är den som tränat mest. Det blir oftast 3-6 pass á 3 minuter, där vi tränar på till exempel vittring, fjärr, stegförflyttningar, ingångar och annat småpill.

Idag blev det istället en kedja med de flesta momenten från klass III. Vi kortade ner fria följet, och hade varken hopphinder eller metallapport, så det blev en vanlig apportering. Vittringen har jag aldrig testat i kedja tidigare, så det vara lite modigt att lägga den så sent. Hon började kanonfint med att söka av de första tre pinnarna med fin systematik. Precis det som jag har slitit med att få henne att göra när hon har lite högre aktivitetsnivå. Sen blir hon lite distraherad och lämnar raden, och plockar lite i pinne två innan hon väljer rätt pinne så fort hon får kontakt med den. Får anses som godkänt för första gången i kedja, men momentet är inte klart på långa vägar. Fjärren var också första gången i kedja, och den var jag ganska nöjd med. Snabba, fina reaktioner på kommandon. Lite rörliga tassar, men jag upplever inte att hon direkt flyttar baktassarna från platsen.

Största problemet i kedjan tycker jag är att hon har dålig koncentration i stadgebeteendena. Så fort det blev stadga (sättandet under gång, stå i inkallningen, ligg i rutan) så började hon titta efter och fundera på fåren i fårhuset bakom henne. Ett annat uppenbart problem är att hon blir trögare med att komma in i utgångsställning och sätta sig ner inför momenten när hon har hög förväntan om att springa. Jag peppade henne lite med rösten innan inkallningen, det var kanske onödigt och gjorde henne eventuellt lite för het? Å andra sidan bör hon ju klara av att uppföra sig även under hög förväntan.

Skoj att vara igång med lite riktig träning efter över ett halvår med skada och valpar. Jag börjar sakta våga låta henne springa mer på träning, men jag är fortfarande lite rädd för att göra för mycket snabba stopp och så. Jag har inga ambitioner om att dra på mer fart än vad hon har i filmen, för mina målsättningar räcker det alldeles utmärkt (skulle vilja ha lite mer tryck i ingångarna) och jag vill inte slita på henne med en massa spring-träning.