Jag sitter på ett hotellrum i Stockholm och bloggar. Justine tog flygtåget tidigt i morse och därmed avslutades en av årets bästa veckor. Jag hämtade Justine efter tävlingarna i söndags och sedan dess har vi haft en vecka fullspäckad av handling, hundträning, trevligt sällskap och fest. Tisdag till fredag höll Justine handlingsläger och jag var med med Shejpa. Kul att få finslipa sin handling och köra roliga banor och kombinationer. Det var också ett väldigt trevligt gäng som var med på lägret och flera nya, trevliga bekantskaper.

På lördagen höll jag och Justine gemensamt en clinic om running contacts och vi hade den stora turen att ha många hundar på olika nivåer närvarande. Vi upptäckte också att det går att sänka min balansbom till ungefär halva höjden, med hjälp av två sågbockar. Perfekt för hundar som träffar rätt, men saknar självförtroende och driv över bommen. Pogue påbörjade sin träning och vi började baklängeskedja den låga balansbommen med honom efter fyra pass! Shejpas balansbommar har varit perfekta hela veckan, även när vi fick en utmaning under handlingslägret med en serpentin bakåt efter kontaktfältet. Med henne började jag jobba med att göra en push av balansbommens kontakfält (med serpentinarm medan hon är på bommen), vilket hon tyckte var svårt. Justines hundar har inte haft problem med att bara göra det, så jag provade, men vi behöver jobba lite på det, för hon träffar högre när jag springer förbi henne i sidled.

För egen del fick jag det största utbytet av den hoppteknikträning Justine och jag har gjort med Shejpa och Squid på kvällar och lediga dagar. Justine arrangerade precis en avancerad workshop med Susan Salo hemma i Kanada och kan en massa om hoppteknik som jag verkligen behöver! Squid har gjort enorma framsteg när det gäller hopptekniken och Shejpa har fått kluriga, avancerade teknikövningar som känns väldigt utvecklande.

En annan spännande nyhet är att vi fick hem våra får i torsdags. Det är åtta gotlandsfår från Lekeberga gård som är alldeles perfekta träningsfår. Squid har fått 2-3 pass om dagen sedan i fredags (har ju haft turen att ha coach-Anna med i fårhagen nästan hela veckan) och utvecklingen är fantastisk. När hon var på kurs i juni var hon ett skrikande monster som inte kunde lugna ner sig själv i fårhagen. När vi satte igång henne i fredags var hon bättre, men fortfarande väldigt spänd och intensiv. Igår, innan jag åkte, vallade hon lugnt och helt utan att slänga sig fram i kopplet. Jag är verkligen förtjust i det här sättet att jobba med unghundar. Inget bråk och skrik, inget rusande hos hundarna, bara utveckling av eye och trygghet. Det här ska bli jättekul!