Jag håller mer och mer handlingskurser, vilket jag är glad över, eftersom jag verkligen tycker att det är jättekul. Tyvärr blir ofta kvaliteten på kurserna något lidande, eftersom så få hundar har den grundträning som krävs för att man ska kunna handla riktigt effektivt. Ofta går mycket tid åt att faktiskt lära hundarna saker, istället för att fokusera på förarens handlingfärdigheter. Det verkar som att de flesta är överens om att man behöver bra grundträning för att bli riktigt bra på agility. Framför allt handlar det om tre stora delar: Hinderfärdigheter (självständiga kontaktfält, slalomingångar, hålla sig kvar i slalom, hoppteknik etc.), förståelse för handlingssignaler (torrhandling) och att hitta sin linje och ”suga” på hinder (hoppteknik, hinderträning och one jump-övningar). En hund som kan de delarna blir väldigt mycket lättare att handla, eftersom föraren kan koncentrera sig helt på att placera sig så bra som möjligt för att ge hunden maximalt med information i så god tid som möjligt.
Frågan är varför de här delarna inte är intressanta för folk. Kanske för att det går att komma långt tävlingsmässigt utan dem (man kanske inte lyckas alla gånger, men de flesta agilitymänniskor gillar ju att tävla varje helg, oavsett hur det går). Kanske för att man vet att man borde, kanske till och med vet hur, men man orkar inte. Jag vet inte, själv tycker jag att en bra grundträning gör agilityn så mycket roligare. Höstens kurser här har fyllts upp snabbt, det finns några enstaka platser kvar, men intresset har varit bra. Med ett undantag. Grundkursen i agility har inte en enda anmäld. Samma trend såg vi i Norge. Det finns helt enkelt inget intresse. Och så får man ägna handlingskurserna åt att lära hundarna grunderna. Det är väl bara att acceptera, men jag tycker att det är jättetråkigt!
Detta är bara en reflektion, men kan det vara så att i vissa fall är tävlandet viktigare än träningen? Att man inte har ”tid/lust” att lägga mkt tid på grundträning? Jag är nog en av dem, jag orkar helt enkelt inte träna många år utan att få tävla. Tävlingarna är bränslet i min träning och jag kommer långt på den något ihåliga grund jag har?
Man prioriterar fel helt enkelt, tänker att det är handlingen som är bristande när det egentligen är helt andra saker…
Jag har slarvat otroligt med grunderna med alla mina hundar.
Men jag har insett att grundträning är otroligt kul och väldigt viktigt och kommer garanterat att lägga ner massor av tid på detta med min nästa hund. Förmodligen får ni mig på grundkurs om ett par år. 😉
Håller med! Dessutom är grundträningen kul och det tränar man ju när hunden är valp – innan den får börja på hinder och tävla. Så det ena tar inte ut det andra 🙂
Har själv en valp som ska grundtränas efter konstens alla regler – förhoppningsvis har jag en hund som är färdig vid ett årsålder och då bara behöver lära sig hindren. Har inte grundtränat min gamla hund och vi fick heller aldrig några topplaceringar i klass tre. Visst låg vi toppfem i klass ett och två men vill man mer så måste man grundträna sin hund!!!
Jeg tror faktisk de aller aller fleste ikke vet hvor viktig det er og/eller ikke har nok kunnskap.
Kom min kommentar inte fram?
Jag skrev i alla fall en lång kommentar här:
http://kontrollek.bloggagratis.se/2009/08/25/1932144-spinoff-blogg/
Og det viktigste: Man må innse at ikke alle er like store nerder, haha. Samme hvor irriterende og frustrerende det er 🙂
Hej och hå! Brukar kika in här ibland och läsa och kika på artiklar.
När jag startade min första hund, så var det mkt på skoj, jag hade precis gått en nybörjarkurs, för att lära mig regler och hur hindrena ens såg ut. Men sen körde vi på, och hade riktigt kul. Efter ett tag (kanske 2 år) så insåg jag att vi liksom trampade vatten. Min hund hade helt enkelt fått kompensera det den inte visste innan tävling, med sånt den ”hittat” på själv under tiden.
Med min hund nr 2, så insåg jag att man kan ha en målbild och faktiskt nå dit. Så med henne kom det riktiga intresset att finslipa på detaljer, samt önskan om att lära mig olika inlärningstekniker. Dock så behöver jag inte gå en grundkurs med nr 2, eftersom jag redan gjorde det själv.
Kanske behöver folk så lära sig av sina misstag själva, och om man har en önskan om att vara riktigt samspelt på planen, så kommer också önskan om en bättre grundträning?! Ibland tror jag också att det är så, att folk inte inser att dom har problem med grundträning, utan fokuserar enbart på kommunikationen. En liten vägledning genom bra info om vad kurserna innebär kanske kan hjälpa?
Jag har aldrig tränat agility, jag har bara busat in min hund i tunnlarna och över några enkla hinder som belöning när vi tränat lydnad då hon tycker det är så fasligt kul.
Så jag kanske inte är rätt person att prata, men jag tror att det är som du säger, man orkar inte.
Det går ju ändå helt okej på tävlingarna och tävlingarna är roligare än träningarna och då kör man på varje helg istället.
Det tycker jag att man ser även på lydnadsplan.
Man slarvar sig igenom grunderna för att kunna komma ut och tävla så fort som möjligt, bara för att få tävla.
Jag fick min hund när hon var 7 månader och hon kunde då vacker tass.
Jag började träna och startade min första lydnadstävling när hon var 10 månader.
Vi fick 107 poäng och kom sist.
Jag började tävla innan hon ens tog apporten så där nollade vi alltid, linförigheten var inte snygg någonstans, hon slarvade mkt med hindret osv osv.
Men jag fick ju tävla !!
Idag, nu är hon 2 år, har vi börjat om från början.
Dels har vi börjat med klickerträning så det blev ett helt nytt träningstänk och träningssätt, men dels för att jag vill ut och tävla när alla moment sitter och utförs som de ska.
Men det tar ju ett tag, och folk orkar väl inte vänta, tyvärr.
och jag hoppas det blir fler anmälningar till grundkursen när jag ska gå den hahah !
Lustigt nog så brukade mina grundkurser i Linkan alltid fyllas snabbt. Jag var förvånad – eftersom de gick samtidigt som nybörjarkurser i agility – trots det så var det flera (även icke agilitynördar) som valde att gå gunden först. visst tittade de avundsjukt över staketet ibland, men oj vad de tackar mig idag 🙂 Hoppas du fyller dem snabbt, för jag håller med – det är viktigt att grunda rätt!!!
Hej Fanny!
Jag skulle gärna gå på grundkursen i agility om den låg på en helg och inte på vardagskvällar.
Tack för alla bra tips, din blogg är jätterolig att läsa!
Har ert kursprogram under uppsikt och hoppas på en intensivare variant av grundkursen, har svårt att åka till er för 1,5 timmes kurs tyvärr.
Är ny i agilitysvängen, grundtränar min första agilityhund just nu och är på ständig jakt efter kurser/instruktörer med träning som är noggrann, rätt från början och med ett genomtänkt handlingssystem. De är inte helt lätta att hitta.
Skulle också gärna se en intensivvariant av grundkursen…
På vår klubb har vi löst det hela genom att vara stenhårda på att man måste gå grunderna först… Men det är ju svårt för dig som får in folk utifrån.
Jag tror det handlar om ovana hos agilityfolket. Har inte helt upplevt det du upplever, eftersom jag jobbar i en klubb. Däremot har jag ofta upplevt att man inte vill lägga tid på att analysera banor/kombinationer när man går kurs. Man vill ”bara” springa dem. Vilket är relativt meningslöst.
Nej, jag tror vi måste bli bättre på att sälja in konceptet. Hitta sådana där enkla fraser att sälja in grundträning och bananalys med.
Tror oxå på en intensivkurs, kanske uppdelad på 2 helger så man hinner träna lite emellan?
Grattis till certen! 🙂
Hela valpens första år kan ju ägnas åt grundträning, oceaner av tid… men kanske är det så att fler borde gå kurs INNAN man får hem sin valp så man vet hur och vad man ska träna för grunder. Men då krävs det ju att man har ett mål och har bestämt sig för hur man vill träna/handlingssystem. Allt blir så mycket lättare då. 🙂 Grundträning är kul och behöver ständigt underhållas för att bidra till precision i handlingen tror jag…
Jag vill gärna gå grundkurs. Dessvärre bor jag för långt bort för kvällskursen… Planerar ni någon helgkurs?