Agilitykurser i september

Medan vi håller på att smälta bort i värmen är det dags att planera höstens kurser och drömma om perfekt hundträningsväder i september. Vi arrangerar fyra heldagskurser för dig som vill nörda ner dig i ett ämne under en intensiv dag ihop med din hund. Du får hjälp att komma igång med många övningar och material med dig hem som hjälper dig att fortsätta träningen på egen hand med hjälp av checklistor.

Grundhandling 9 september
Den här kursen passar för dig som vill komma igång med agilityhandling med din hund, eller för dig som vill öka din hunds förståelse och självständighet på banan. Vi kommer att jobba med 1-3 hopphinder och tunnlar och lära in eller utveckla hundens förståelse för det mesta du behöver för att komma runt svåra banor. Läs mer här.

Hoppteknik 16 september
Hoppteknikträning kan göra att din hund river färre hinder, men fördelarna med att jobba med hoppteknik är mycket mer än så. Genom hoppteknikövningarna lär sig hunden bland annat att hoppa på ett effektivt och skonsamt sätt, att svänga tight, att bedöma avstånd och lägga in korrekt antal steg mellan hinder. Hoppteknikträningen ger hunden självförtroende och kraft i steget. Läs mer här.

Agility för valpar 29 september
Har du en valp eller ung hund och planer om en framtida agilitykarriär? Vill du lägga goda grunder, utveckla ert samarbete och hjälpa valpen att bygga en stark och hållbar kropp? Är valpen svår att engagera? Eller blir den allt för upphetsad av agilityövningar? Under en heldag får du massor med roliga övningar och råd, samtidigt som du får individuell hjälp med just de utmaningar du har med din valp. Kursen är också perfekt att vara med på som observatör för dig som kanske planerar valpköp till nästa år eller bara vill lära mer om agilityträning. Läs mer här.

Agilityhandling 30 september
Den här kursen är till för dig som vill utveckla din handling på agilitybanan och få vägledning i hur du ska komma vidare. Vi testar svårare kombinationer med hopp och tunnlar, men delar upp i smådelar om det behövs så att kursen passar hundar på olika nivåer. Vi pratar om hur man kan tänka när man går banvandring och vilka handlingsval som passar bra för just din hund. Vi fokuserar både på förarens handlingsfärdigheter och på det som du behöver lära din hund för att ni ska kunna prestera på topp ihop. Läs mer här.

    Välj vilken kurs du vill gå

    Deltagare med hundObservatör

    Ditt namn

    Din e-post

    Telefonnummer

    Din adress

    Postnummer och ort

    Hundens namn

    Hundens ras

    Hundens ålder

    Övriga upplysningar

    Jag accepterar att anmälan är bindande

    SM-guld till Bud!

    Guld-Sabina och min guldhund Bud

    SM var fantastiskt roligt och spännande på många sätt. Squid presterade generellt bra, men hade lite slalomproblem. Hon kvalade till individuell final och kom 9:a med fem fel (slalomingång). Hon hoppade fint och rev inte ett enda hinder på hela helgen. Jag är väldigt nöjd med hennes uppladdning inför mästerskapet, men inser att vi måste träna slalom. Det är tydligen färskvara trots att man är nästan 10 år gammal…

    Foto: Sara Helén

    Bud och jag fick inte till det individuellt. I agilityloppet, som var det första vi körde under helgen, rev han första hindret och kändes sedan helt ur kontroll. Jag tror att vi diskade oss tre gånger och rev tre hinder. Det kändes lite trötstlöst, för jag hade känslan på banvandringen att banan borde vara enkel att lösa för oss. Min främsta teori är att han blir så störd av att riva första hindret att han tappar huvudet lite. I hopploppet blev det också disk, först gick han ur slalom och sedan tog han ett hinder från fel håll. Det där med att ta hinder åt fel håll är något som händer alldeles för ofta på tävling. På träning är han jättebra på ”ut”, det vill säga att han ska gå runt hindret och ta det bakifrån. På tävling är det som att han bara stänger öronen och anstränger sig för att ta hindret framifrån. Det här måste vi komma åt! Så någon individuell final blev det inte för Bud i hans första SM. Däremot gick det strålande i laget.

    Min goda vän Sabina tävlar i laget Hejjaklacken ihop med andra goda vänner från Kumla och Örebro. 2017 blev de årets lag och de vann också en lagklass på förra årets SM. Sabinas hund Adna tog silver på SM förra året och var med i landslaget när vi åkte till EO ihop förra året. I våras skedde en hemsk olycka, där Sabina plötsligt förlorade sin fina vän och fantastiska tävlingskamrat. Sabina frågade om hon fick låna Bud som ersättare för Adna i laget. Bud har tävlat med Sabina några gånger och de trivs ihop. Självklart sa jag ja! Dessutom fick Squid hoppa in i ett annat lag som stand in för Sabinas andra hund Persie, som är hemma med valpar.

    I laget skötte sig Bud utmärkt! Det blev en miss i hopploppet som ledde till disk, men laget låg placerat som fyra efter ett av två lopp och hade goda chanser på medalj. Agilityklassen blev en riktig rysare. Bud gick ut sist i laget och två hundar hade kommit runt medan en var diskad. Om Bud gick runt skulle det leda till en bra placering, men blev han diskad skulle laget också bli diskat eftersom man måste räkna tre resultat. Bud startade jättebra, men den sneda ansatsen till balansbommen ledde till att han trillade av på mitten. Här uppstod förvirring mellan Sabina och den italienska domaren. Var det vägran eller fem fel? Skulle hon ta om hindret eller köra vidare? Fel val skulle leda till disk. Sabina fick inget besked och körde efter en stunds diskussion vidare. Domaren gick sedan till överdomaren och sekretariatet och bestämde ihop med dem att Bud skulle få omlopp om Sabina ville.

    Omloppet var så enormt spännande. Sabina och Bud gick ut sist av alla. Om de lyckades att inte diska sig hägrade medaljer. Och ett nollat lopp skulle räcka till guld! Sabina måste ha nerver av stål, för loppet blev lika bra som det första, och Bud lyckades hålla sig kvar på balansbommen. De avgjorde lagfinalen med ett nollat lopp och bästa tiden i klassen med stor marginal. Vilken fantastisk prestation! Och vilken glädje för Sabina och hela laget att få hedra fantastiska Adna med ett guld.

    Jag älskar att sova i bilen

    Jag älskar att åka ut på tävlingar och äventyr under sommaren när jag kan sova i bilen. Jag sparar pengar på boende och kan ofta bo direkt på tävlingsplatsen och slipper gå upp tidigt för att köra på morgonen. Dessutom är det svalt och skönt. Jag har en stor bil, så jag får plats med en riktig säng och två riktigt stora burar. Om jag ska ha med mig alla fyra hundarna får jag in två medelstora burar till. Nyaste uppgraderingen i bilen är en byrå som gör det lättare att hitta och organisera kläder och grejer. 

    Jag tycker att det har funkat bra att ha både min och hundarnas mat i en vanlig kylväska under en långhelg. Det är fortfarande kallt att ta på på söndagen. Hundarna äter Vom og Hundemat, som är fruset färskfoder. De frysta korvarna funkar jättebra som kylklampar och håller kylväskan kall ihop med frysta vattenflaskor. Ska man vara borta längre än tre dagar får man kanske fundera på en annan lösning. Ofta kan man ju komma iväg och köpa ny hundmat att fylla på med, eller låna en frys någonstans.

    Från sidodörren. En annan fördel med att ha sängen med i bilen är att Bud kan få ligga där och vräka sig under dagarna istället för att ligga i buren. Squid är lite för kriminell för att kunna få sådan lyx tyvärr.

    Från bakdörren när alla fyra burarna är i bilen. Så här åkte vi sist vi var på Hundverkstan’ för en genomgång av alla fyra.

    Med silver shade-dukar håller sig bilen sval och skön hela dagen. Här på SM-campingen.