Det är fullt upp i Gruvstugan så här i maj. I helgen hade vi agilitytränarutbildningens andra träff. Det är ett jättefint gäng som går den, med många unga hundar. Epic fick vara med mest hela helgen och visa olika saker. Han fick till och med göra en del saker som egentligen bara stora pojkar får göra, bara för att visa hur första passet kan se ut. Vi körde några minuter running contacts på bräda på marken och han fick ett första slalompass. Det gick grymt bra och rent mentalt och träningsmässigt känns det som att han hade varit klar för att starta med det.
Slalom väntar jag dock med i flera månader till, jag vill att han ska vara färdigvuxen i kroppen innan vi börjar jobba med det. Slalom är kanske det hinder som sliter allra mest på kroppen och med 2×2-metoden går det snabbt framåt så det finns ingen poäng i att börja redan nu. Running contacts hade jag säkert kunnat börja med nu, men jag tycker att han redan har svårt för viktförskjutning när han griper leksaken i andra kontaktfältslekar vi gör. Att jobba med running contacts hade förmodligen bara gjort det ännu svårare. Jag funderar dock på att börja träna uppfarter enligt samma modell och belöna med leksak vid änden av brädan. Då får jag båda delarna i samma övning.
Jaktcockern Vira testar running contacts. Malin klickar.
Epic fick också visa lite små handlingsövningar, han var väldigt duktig på one jump, och fick också testa dubbelbox för första gången. Det gick bra, tills vi körde en riktigt svår övning på slutet av dagen. Han älskar verkligen allt som har med agility att göra, men det går lite trögare med lydnadsträningen. Jag tycker att han kan väldigt lite i jämförelse med tidigare valpar, delvis handlar det nog om mängden träning, men det går också väldigt långsamt fram. Han är väldigt entusiastisk i all träning, men jag har till exempel inte fått till att sätta kommando på speciellt många beteenden. På kursen var han duktig på att ligga i öppen bur, men skällde på vissa hundar. Det har han inte gjort tidigare, men han börjar väl bli stor. Jag var väldigt glad att jag hade en Manners Minder att sätta vid buren, då kunde jag fortsätta att undervisa utan att behöva fokusera på Epic. När en annan hund gick förbi hans bur kunde jag bara trycka på fjärrkontrollen och ge honom några godbitar. Det blev snabbt mycket bättre.
Lite lydnad händer det att vi tränar…
Pogue tränar kryp inför debuten i lägre klass
När jag tittar i kalendern inser jag att det inte blir så mycket tävlat för Squid i år. Om hon är dräktig så missar hon hela sommarens tävlingar och i höst är jag uppbokad alla helger fram tills november. Och i november finns det varken vallnings- eller agilitytävlingar. I bästa fall får vi till någon tävling i december. Eftersom det ser ut så funderar jag på om jag skulle ta och satsa lite mer på lydnaden i år. Jag hade tänkt vänta med klass III tills nästa år, men om vi tränar på så kanske det kan bli till hösten istället.
Squid apporterar
Shejpa och jag försöker komma i form inför SM om en knapp månad. Det känns som att vi behöver jobba en del på hoppteknik och i övrigt mest jobba på uppvärmningsrutiner, attityd och engagemang. Shejpa är väldigt krävande att träna, man måste hela tiden vara skärpt och välplanerad, annars blir det bara dåligt. Målsättningen inför SM bör vara att få riktigt god kvalitet i alla pass.
Nu gör vi oss i ordning för tre dagar med valpläger. Det ska bli jätteroligt att få hålla valpläger igen, det brukar alltid bli så lyckat. Nu har de utfärdat stormvarning inför morgondagen, jag hoppas verkligen att vi slipper det.
Yeaj, en sådan vill jag ha. Vad är skillnaden mot denna? http://www.cleanrun.com/index.cfm?fuseaction=product.display&Product_ID=2139
Ah, å starte med oppfeltstrening så tidlig virker kjempesmart!
Anna: Jag tror att skillnaden är att den du länkar till bara kan ge en godbit i taget – du måste alltså ladda om maskinen för varje godbit du ger. Där försvinner lite av poängen med att kunna undervisa och träna samtidigt 😀
Manners Mindern har fler funktioner också (till exempel kan man ställa in så att den automatiskt ger godbitar med ett visst intervall), och större räckvidd på fjärrkontrollen.
Hej!
Läser alltid dina intressanta blogginlägg, tycker du har bra och intressanta träningsmetoder :-). Synd att jag har så långt till dig bara. Har en fundering som jag undrar om du skulle vilja svara på, hur tränar du platsliggning? Hakan i backen och med förväntan? Hur och vilken typ av belöning har du? Vilken sinnesstämning vill du att hunden har?
Tack på förhand!!
Mvh Anna
Takk for ideen om å trene oppfelt med stopplek i andre enden (jeg har trent det hver for seg). Smart! Det skal Kuling få leke når foten hans kan brukes igjen! 🙂
Jag reagerade på dina tankar runt Epic och lydnadsträningen och insåg (med lite glädje 😉 ) att jag inte var ensam om detta. Min ”valp” (också en hane) är 15 månader gammal nu och tränar jättegärna lydnad… sedan några månader tillbaka. Men innan gick det trögt, han tappade lusten snabbt och hade svårt att ”klura ut” vad övningarna gick ut på. Fast i andra grenar var han kvick och engagerad. Idag tror jag att det var en mognadsgrej och är glad att jag ”väntade ut” honom. Det kanske inte är mer komplicerad än så här när det gäller Epic heller. Lycka till! 🙂
åhå. Manners minder! TACK för det tipset, himmel så bra.